Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

View expanded
View compact
Regelbundna erektioner kan vara viktiga för att bibehålla potensen, visar en studie på möss publicerad i Science av forskare vid Karolinska Institutet.
– Vi upptäckte att en ökad frekvens av erektioner leder till fler bindvävsceller som möjliggör erektion och tvärtom, att en minskad frekvens ger färre celler, säger Christian Göritz, forskningsledare för studien.
Nyheter
En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.
Nyheter
KI-forskaren Cristiana Cruceanu har tilldelats Vetenskapsrådets etableringsbidrag för forskningsprojektet "Placentan som en mediator för effekter av psykologisk stress som påverkar neuroutvecklingens omprogrammering: lärdomar från humana in vitro-modellsystem". Vetenskapsrådets etableringsbidrag motsvarar 6 miljoner kronor över fyra år.
Nyheter
KI-forskaren Volker Lauschke har mottagit Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag för forskningsprojektet "Modulering av vävnadskommunikation för att bekämpa alkoholfri fettleversjukdom" om den svåra leversjukdomen NASH. Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag motsvarar 7,4 miljoner över fem år. Det är femte gången som Volker Lauschke tilldelas medel från Vetenskapsrådet.
Nyheter
Alexandra Argyriou, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, samt Mireia Cruz De los Santos, doktorand vid institutionen för onkologi och patologi, får Cilla Weigelts stipendium för framstående forskning rörande molekylära mekanismer inom sällsynta och underbehandlade sjukdomar. Stipendierna på 50 000 kronor vardera, delades ut den 13 november.
Nyheter
Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har undersökt hur immunförsvarets T-celler påverkas av tyngdlöshet. Resultaten, som publiceras i tidskriften Science Advances, skulle kunna förklara varför astronauters T-celler blir mindre aktiva och sämre på att bekämpa infektioner.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan hos möss som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress. Nervcellerna, som har kartlagts med en kombination av avancerade tekniker, har receptorer för östrogen vilket skulle kunna förklara varför kvinnor som grupp är mer stresskänsliga än män. Studien publiceras i Nature Neuroscience.
Nyheter
Att lösa livets logik. Det kan tyckas som en övermäktig uppgift. Men för professor Rickard Sandberg är det ett mål i sikte.
Nyheter
I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien har publicerats i tidskriften Immunity.
Nyheter
En hittills okänd mekanism för hur DNA kan vecka sig, beskrivs i en studie i tidskriften Nature publicerad av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck-institutet för biofysik. Fynden ger ny kunskap om kromosomprocesser som är viktiga för både normal utveckling och för att undvika sjukdomar.
Nyheter
En ny studie publicerad i Nature visar att en teknik kallad spatial omik kan användas för att samtidigt kartlägga hur gener slås på och av samt hur de uttrycks på olika platser i våra vävnader och organ. Den förbättrade teknologin, som utvecklats av forskare vid Yale University och Karolinska Institutet, kan öka förståelsen för hur vävnader utvecklas men också hur vissa sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas.
Nyheter
KI-professorn Rickard Sandberg tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin av Kung. Vetenskapsakademien, en donation på tio miljoner kronor för en femårsperiod. Rickard Sandberg har utvecklat metoder som gör det möjligt att tränga långt in i människans arvsmassa och studera gener i enskilda celler.
Nyheter
Två KI-forskare – Simon Elsässer och Magda Bienko – tilldelas totalt fyra miljoner euro (cirka 45 miljoner svenska kronor) som mottagare av det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag för 2022. Pengarna stöttar två ambitiösa grundforskningsprojekt som ska öka kunskapen om våra cellers komplexa struktur.
Nyheter
Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.
Nyheter
Bland patienter med njurcancer verkar aktiviteten hos fyra specifika gener i cancercellerna kunna förutsäga risken att tumören sprider sig och patientens överlevnadschanser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en preklinisk studie publicerad i Nature Communications.
Nyheter
Forskare på Karolinska Institutet presenterar nya insikter gällande rollen för små molekyler, mikro-RNA, i läkningen av hudsår. Studien, som publicerats i tidskriften eLife, lyfter fram möjliga framtida sätt att närma sig behandling av venösa sår, en vanlig typ av kroniska sår som inte läker.
Nyheter
En studie från bland annat Karolinska Institutet presenterar teorin om att ägg-spermiefusion, ett avgörande moment i sexuell reproduktion hos växter och djur, kan ha sitt ursprung i en uråldrig form av genetiskt utbyte som involverade fusion av arkéer, bakterieliknande mikroorganismer. Resultaten, publicerade i Nature Communications, kan kasta nytt ljus över utvecklingen av sexuell reproduktion.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en molekyl som de har identifierat, stimulerar nybildning av insulinproducerande celler i både zebrafiskar och vävnad från däggdjur, genom en nyfunnen mekanism som reglerar proteinsyntes. Resultaten publiceras i Nature Chemical Biology.
Nyheter
Nya upptäckter avslöjar en oväntad tvåvägskommunikation mellan kromosomers funktion och organisation i cellkärnan. Tidigare forskning visar att veckning av kromosomalt DNA reglerar genavläsning (transkription) och kromosomkopiering (replikation). De nya resultaten visar att transkription och replikation i sin tur även styr kromosomveckning, och avslöjar därmed ett nytt samspel mellan grundläggande kromosomprocesser som är viktiga för att undvika sjukdomar, såsom cancer.
Nyheter
Att mäta hela spektrumet av små cirkulerande molekyler (metabolomik) i kroppen kan ge viktig insikt om en individs hälsotillstånd. Mätning av metaboliter är också huvudtemat för den nyligen etablerade resursverksamheten på KI för mätning av små molekyler och metaboliter med hjälp av masspektrometri (KI-SMMS). Vi pratar med Craig Wheelock, chef för den nya enheten för Integrativ Metabolomik vid Institutet för miljömedicin (IMM), om metabolomikens roll för individanpassad hälsovård.
Nyheter
Med hjälp av avancerad mikroskopiteknik har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet avbildat det maskineri som cellernas energiproducenter, mitokondrierna, använder för att bygga sina proteiner. Fynden publiceras i tidskriften Nature och ger hopp om mer specifika antibiotika och nya cancerläkemedel i framtiden.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.
Nyheter
Grattis till Christine Delisle Nyström, som utnämnts till Biträdande lektor och docent i nutrition, och till Rongrong Fan, som utsetts till docent i cell- och molekylärbiologi!
Nyheter
Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.
Nyheter
Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos hos bröstcancerpatienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan bidra till utvecklingen av nya terapier för särskilt svårbehandlade former av bröstcancer.
Nyheter
Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.
Nyheter
Den stora mängd DNA som inte instruerar våra celler att bilda proteiner har varit svårare att studera men visat sig ha viktiga funktioner i kroppen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat nya verktyg som med hög precision kan identifiera vad dessa icke-kodande sekvenser har för funktion. Studien, som publicerats i tidskriften Nature Genetics, kan på sikt bidra till utvecklingen av nya målinriktade läkemedel.
Nyheter
En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications.
Nyheter
I en ny studie publicerad i Science har forskare vid Yale University, i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat en teknik som ger mycket precis information om placeringen av aktiva och inaktiva gener i en specifik vävnad. Det kan ge viktig kunskap om hur olika vävnader utvecklas och hur epigenetisk reglering bidrar till sjukdomsuppkomst.
Nyheter
Tre forskargruppsledare vid Karolinska Institutet erhåller anslag inom programmet ERC Proof of Concept 2022, som delas ut till forskare som redan har fått finansiering från europeiska forskningsrådet (ERC) och vill försöka nyttiggöra sina upptäckter. De projekt vid KI som nu får stöd handlar bland annat om att vidareutveckla en ny metod för sekvensering och att skala upp textiltillverkning med konstgjord spindeltråd.
Nyheter
Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Resultaten presenteras i två studier i tidskriften Nature Communications.
Nyheter
Ett internationellt forskarlag lett av Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden som publicerats i tidskriften Neuron kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS.
Nyheter
Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.
Nyheter
I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publiceras i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
Nyheter
Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet. Studien som publicerats i Cancer Research kan bidra till att utveckla framtidens precisionsmedicin.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har deltagit i ett stort internationellt forskningsprojekt som kartlagt alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser. Forskningen har resulterat i en cellatlas som presenteras i ett stort specialpaket av vetenskapliga artiklar i tidskriften Nature idag. Det långsiktiga målet med samarbetet är att skapa en cellatlas över hela hjärnan i syfte att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar och bidra till bättre behandlingar.
Nyheter
Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.
Nyheter
Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter, de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika cellöden för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot. Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, kan bidra till optimering av vacciner för att bekämpa virus och andra smittämnen.
Nyheter
Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. En av dessa, kallad AdipoPLIN, reagerar särskilt på insulin och kan vara relevant för framtida behandlingar av metabola folksjukdomar som typ 2 diabetes.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.
Nyheter
Histoner är små proteiner som binder till DNA och innehåller information som kan hjälpa till att slå av eller på enskilda gener. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik som gör det möjligt att undersöka hur olika typer av histoner binder till genomet i tiotusentals enskilda celler samtidigt. Tekniken har applicerats i mushjärna och kan användas för att studera epigenetik i enskilda celler i andra komplexa organ. Studien har publicerats i tidskriften Nature Biotechnology.
Nyheter
Igor Adameyko och Goncalo Castelo-Branco har tilldelats Göran Gustafssonpriset 2021. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien och består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor.
Nyheter
Stamcellsforskning är en förutsättning för regenerativ medicin, som med hjälp av kroppens celler återskapar och läker viktiga organ. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, SickKids i Kanada och KU Leuven i Belgien hittat en metod för att definiera den mest universella typen av stamceller, som kan utvecklas till alla celltyper i kroppen. Studien av totipotenta stamceller hos möss har publicerats i Nature Cell Biology.
Nyheter
Hur immunsystemet anpassar sig under graviditeten har förbryllat forskare i årtionden. Nu visar ett internationellt forskarlag vid bland annat Karolinska Institutet på hur viktiga förändringar i tymus förhindrar missfall och graviditetsdiabetes. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå varför vissa personer blir allvarligt sjuka eller dör av en vanlig bakterie som är ofarlig för de allra flesta. I en studie som publiceras i tidskriften The Lancet Microbe kopplar forskarna RNA mutationer i bakterien Neisseria meningitidis till invasiv meningokockinfektion. Det är första gången ett icke-kodande RNA i en bakterie har kopplats till sjukdomsutveckling.
Nyheter
En ny studie från Karolinska Institutet och Helmholtz Diabetesforskningscentrum i München visar att primära cilier, hårlika utskott på kärlens insida, har en viktig roll i blodförsörjningen och leveransen av glukos till de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln. Fynden publiceras i tidskriften eLife och kan få betydelse för transplantationsterapier vid diabetes, eftersom bildandet av funktionella blodkärl är viktigt för att behandlingen ska lyckas.
Nyheter
Tretton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på 2020 års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan över 6000 forskare från hela världen.
Nyheter
KI webbförvaltning
2023-06-09