Publicerad: 2022-10-17 15:12 | Uppdaterad: 2022-10-17 16:01

Gensignatur skvallrar om prognos vid njurcancer

Dekorativ bild
En ny studie tyder på att aktiviteten hos fyra gener i cancercellerna kan förutsäga om njurcancer kommer sprida sig eller inte. Foto: Getty Images

Bland patienter med njurcancer verkar aktiviteten hos fyra specifika gener i cancercellerna kunna förutsäga risken att tumören sprider sig och patientens överlevnadschanser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en preklinisk studie publicerad i Nature Communications.

Ninib Baryawno
Ninib Baryawno. Foto: Martin Stenmark

– Det här skulle potentiellt kunna bli ett hjälpmedel för att i ett tidigt skede få en bättre uppfattning om patienters kommande sjukdomsförlopp. Patienter med en cancerprofil som innebär hög sannolikhet för spridning skulle då kunna följas närmare, för att snabbt upptäcka och behandla eventuell tillväxt av tumören, säger Ninib Baryawno, senior forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna. Om tumören är begränsad till njurarna är prognosen ofta god, men har den spridit sig till skelettet, vilket inträffar hos ungefär en tredjedel av patienterna, är femårsöverlevnaden bara ungefär tio procent.

Kan utveckla resistens mot behandlingen

Immunterapi av typen checkpoint-hämmare har på senare år blivit ett viktigt behandlingstillskott för patienter med klarcellig njurcancer. Men det är vanligt att cancercellerna utvecklar resistens mot behandlingen, vilket delvis verkar ha att göra med faktorer i miljön runt cancercellerna, den så kallade mikromiljön.

I den aktuella studien har forskarna undersökt prover från nio patienter med klarcellig njurcancer. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, läkare vid Massachusetts General Hospital, där patienterna rekryterades, och bioinformatiker från Harvard Medical School i Boston, USA.

Både tumörvävnad och närliggande normal njurvävnad samlades in från samma patient för att kunna göra matchade jämförelser och kontrollera för skillnader mellan individer. Cellerna studerades med enkelcellsanalys; en sekvenseringsteknik som gör det möjligt att undersöka genuttrycket, det vill säga vilka gener som är aktiva, i enskilda celler.

Hos två patienter jämförde forskarna också primär tumörvävnad från njuren med vävnad från skelettmetastaser.

Gensignatur har betydelse för spridningsrisk

Studien pekar på att en genetisk signatur bestående av fyra specifika gener har betydelse för huruvida tumören kommer att sprida sig till skelettet samt för överlevnad. Ett samtidigt överuttryck av dessa gener (SAA1, SAA2, APOL1 och MET) tyder på att patienten har en större risk att utveckla en tumör som sprider sig och sämre överlevnad.

Gensignaturens betydelse för spridningsrisk bekräftades också när forskarna undersökte tumörceller från benmetastaser hos sju patienter med spridd klarcellig njurcancer.

Studien visar även att tumörens mikromiljö hämmar immunsystemet och forskarna föreslår flera möjliga måltavlor för läkemedel som kan vara intressanta att undersöka vidare. Dessa identifierades med datorsimuleringar av cellinteraktioner.

Studien ger viktig biologisk kunskap om samspelet mellan tumörceller och deras mikromiljö vid klarcellig njurcancer, menar forskarna.

Vill ta reda på varför immunterapi inte alltid fungerar

Adele Alchahin
Adele Alchahin. Foto: privat

– Vi hoppas att våra resultat bidrar till vidare undersökningar av faktorer som påverkar tumörens mikromiljö, vilket i slutändan kan ge nya sätt att behandla återfall och spridning. För oss är nästa steg att studera hur tumörmetastaser i benmärg och skelett skiljer sig från den lokala tumören i njuren och hur benmärg hos patienter med njurcancermetastaser i skelettet skiljer sig från frisk benmärg. Vi hoppas att det kan hjälpa oss att svara på frågan om varför immunterapi inte fungerar hos vissa njurcancerpatienter, säger Adele Alchahin, doktorand vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet, och en av studiens försteförfattare.

KI-forskarna som medverkar i publikationen uppger att det inte finns några potentiella intressekonflikter. Andra författare har kopplingar till olika läkemedels- och bioteknikföretag i form av bland annat grundande och konsultåtagande. Se den vetenskapliga artikeln för ytterligare information. 

Forskningen har finansierats genom filantropiska donationer av Bill och Cheryl Swanson, Gunther och Maggie Buerman samt Robert Higginbotham. Forskningen i Sverige finansierades av Cancerfonden.

Publikation

”A transcriptional metastatic signature predicts survival in clear cell renal cell carcinoma”, Adele M. Alchahin, Shenglin Mei, Ioanna Tsea, Taghreed Hirz, Youmna Kfoury, Douglas Dahl, Chin-LeeWu, Alexander O. Subtelny, Shulin Wu, David T. Scadden, John H. Shin, Philip J. Saylor, David B. Sykes, Peter V. Kharchenko och Ninib Baryawno, Nature Communications, publicerad online 30 september 2022, doi: 10.1038/s41467-022-33375-w.