Små strukturer kan förklara svår sjukdom

Text: Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4 2024

Mitokondrier är små strukturer som finns i alla våra celler. De brukar kallas cellens kraftverk; i dem förbränns socker och fett till vatten och koldioxid. Den energi som då frigörs lagras i en molekyl, ATP, som används i olika cellprocesser.

 - På bilder av en cell illustreras mitokondrierna ofta som små frisimmande bönor men egentligen består de av stora nätverk som ständigt förändrar sig och kan omfördela sig inne i cellen, säger Anna Wredenberg.

Att ansvara för cellens energiförsörjning är en viktig uppgift.

- Man kan bli väldigt sjuk när mitokondrierna inte fungerar som de ska. Det finns ett hundratal sjukdomar där mitokondrierna är påverkade och tecken på mitokondriestörning kan visa sig när som helst under livets gång och orsaka problem i varierande grad, säger hon.

Anna Wredenberg utbildade sig först till sjukgymnast men märkte tidigt att hon ville veta mer i detalj hur kroppen fungerade. Därför vidareutbildade hon sig till läkare och hamnade av en slump hos forskaren Nils-Göran Larsson som forskade om mitokondrier och som erbjöd en plats i hans forskningsgrupp.

- Jag gick till en av våra läroböcker för att läsa på om mitokondrier. Men där fanns bara några rader om dem. Det triggade mig att vilja veta mer, berättar hon.

Nu har Anna Wredenberg forskat om mitokondrier i 25 år.

- I början kändes det som om vi inte var så många som intresserade oss för detta men idag är det ett stort och växande forskningsfält, säger hon.

En speciell sak med mitokondrier är att de har ett eget genom som alltså är ett annat än det i cellkärnan. Det mitokondriella DNA:t ärvs enbart från mamman och kodar för 13 särskilda mitokondrieproteiner. Men totalt finns cirka 1500 olika slags proteiner i dessa organeller (cellens motsvarighet till organ). Målet med Anna Wredenberg forskning är att förstå dessa proteiners funktion och vad som händer om det är fel på något av dem.

- Vi försöker kartlägga vilken sjukdom och vilka symtom som hänger ihop med vilka felaktigheter i proteinerna. Det är grundläggande forskning och kunskap som till stor del saknas men som är en förutsättning för att vi ska kunna ta fram riktad behandling i framtiden, säger Anna Wredenberg.

Komplexa sjukdomar

Ungefär 1 på 5000 individer drabbas av mitokondriesjukdom. Som specialistläkare är Anna Wredenberg även verksam på Centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, CMMS, och deltar i utredningar av patienter med misstänkta medfödda ämnesomsättningssjukdomar, där mitokondriesjukdomarna ingår, tillsammans med en rad andra specialistläkare.

- Vi sitter allihop i ett rum och diskuterar och hjälps åt för att kunna ställa rätt diagnos. Detta är komplexa sjukdomar och ibland saknas kunskap så man måste tänka brett och dynamiskt, säger hon.

Patienten kan ha varit sjuk en längre tid och önskan att få en diagnos kan vara stark. Det finns flera skäl till det, menar Anna Wredenberg.

- En genetisk diagnos ger en förklaring till varför man är sjuk vilket ofta ger en känsla av lättnad för patienten och deras familj. Det medför även att man kan få en bättre anpassad fortsatt omvårdnad och uppföljning. Och i bästa fall finns till och med en behandling, säger hon.

På CMMS görs avancerade mitokondrieutredningar på muskelprov på cirka 170 personer per år och av dem visar sig runt 25 procent ha avvikelser som talar för primär mitokondriesjukdom. Genom att kombinera helgenomkartläggning med muskelanalyser får många av patienterna en diagnos. Anna Wredenberg berättar om ett fall där forskarna lyckades. De identifierade en förändrad gen hos en svårt sjuk patient som behövde intensivvård i perioder. Genen hade aldrig tidigare kopplats till sjukdom.