Nyhetsarkiv

Svedbergpriset 2024 tilldelas Björn Reinius, verksam vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, för hans upptäckter om genregleringsmekanismer på X-kromosomen och hans betydande påverkan på covid-19-klinisk diagnostik.

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen Notch fungerar och hur den är inblandad i flera allvarliga sjukdomar. Studien publiceras i Nature Communications.

KI-forskaren Pauliina Damdimopoulou har tilldelats ett ERC Consolidator Grant (Europeiska forskningsrådet) på EUR 2 miljoner för SAFER-projektet (SAfeguarding female FERtility-development of human-relevant in vitro tools for reproductive toxicity). Forskningen ska undersöka effekterna av vanligt förekommande kemiska miljöföroreningar på kvinnors reproduktiva hälsa. Bidraget delas ut inom ramen för Horisont Europa, EU:s program för forskning och innovation.

KI-forskaren Cristiana Cruceanu har tilldelats Vetenskapsrådets etableringsbidrag för forskningsprojektet "Placentan som en mediator för effekter av psykologisk stress som påverkar neuroutvecklingens omprogrammering: lärdomar från humana in vitro-modellsystem". Vetenskapsrådets etableringsbidrag motsvarar 6 miljoner kronor över fyra år.

En ny studie publicerad i Cell Metabolism av professor Nils-Göran Larssons forskargrupp, vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, visar att så kallade superkomplex inte har någon större roll i cellulär energiproduktion och att förändrade nivåer därför är sannolikt inte påverkar fysiologi och sjukdom.

Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.

En stor studie publicerad i JAMA som letts av forskare vid Karolinska Institutet tyder på att någon faktor som kan orsaka spontan hjärnblödning tycks kunna överföras genom blodtransfusion. Samtidigt understryker forskarna att det är mycket osannolikt att man skulle drabbas av hjärnblödning från en blodtransfusion.

Forskare från Karolinska Institutet har skapat en ny metod för att studera de allra minsta beståndsdelarna i vår kropp. Studien som publicerats i Nature Biotechnology öppnar möjligheten för forskare att bland annat utveckla mer effektiva vaccin.

K. Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn R. Bertozzi tilldelas 2022 års Nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler. Flera KI-forskare använder dagligen tekniken i sin forskning och en är medförfattare till en vetenskaplig studie med en av pristagarna. Här kommenterar de årets kemipris.

EU-OPENSCREEN är ett europeiskt nätverk som tillhandahåller infrastruktur för högkapacitetsscreening inom kemisk biologi och tidig identifiering av läkemedelskandidater. Från och med juli 2022 finns Sverige representerade i nätverket, genom Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS) vid Karolinska institutet, en av två utvalda svenska noder.

Forskare på Karolinska Institutet presenterar nya insikter gällande rollen för små molekyler, mikro-RNA, i läkningen av hudsår. Studien, som publicerats i tidskriften eLife, lyfter fram möjliga framtida sätt att närma sig behandling av venösa sår, en vanlig typ av kroniska sår som inte läker.

I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet att aktiveringen specifika cellyteproteiner – kortisol, östrogen och A-vitamin – i möss med mänskliga neuroblastomceller resulterar i utmognad av cancerceller till nerver och därmed till minskad dödlighet. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental and Clinical Cancer Research, skulle i framtiden kunna leda till en mer skonsam och effektiv behandling av denna svåra cancerform hos barn.

Med hjälp av avancerad mikroskopiteknik har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet avbildat det maskineri som cellernas energiproducenter, mitokondrierna, använder för att bygga sina proteiner. Fynden publiceras i tidskriften Nature och ger hopp om mer specifika antibiotika och nya cancerläkemedel i framtiden.

Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Redox Biology.

2021 års Nobelpris i kemi belönar Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Här kommenterar KI-forskaren Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, upptäckten. Han var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.

Det finns stora förhoppningar om att små vätskeblåsor som utsöndras av våra celler, så kallade extracellulära vesiklar, kan användas för att leverera läkemedel i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa nanobubblor kan transportera proteinläkemedel som dämpar inflammation vid olika inflammatoriska sjukdomar. Tekniken som presenteras i Nature Biomedical Engineering visar goda resultat i djurmodeller.

Upptäckten att narkosmedlet ketamin kan hjälpa personer med svår depression har väckt förhoppningar om att hitta nya behandlingsmöjligheter av sjukdomen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt i detalj hur läkemedlet utövar sin antidepressiva effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

För att en cell ska kunna växa och dela på sig behöver den tillverka nya proteiner. Detta gäller även för cancerceller. I en ny studie som publicerats i Science Advances har forskare vid Karolinska Institutet undersökt proteinet eIF4A3 och dess roll i cancercellers tillväxt. Studien visar att genom att blockera eller minska tillverkningen av detta protein, uppstår andra processer som gör att cancercellernas tillväxt och celldelning upphör och att de så småningom dör.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en detaljerad molekylär atlas över hjärnans fosterutveckling. Studien som publiceras i topptidskriften Nature bygger på så kallad enkelcellsteknik och är gjord på möss. På detta sätt har forskarna identifierat nästan 800 olika celler som är aktiva under fosterutvecklingen – mångdubbelt fler än vad som tidigare varit känt.

Att avgöra vem som är biologisk pappa till ett barn är ett känsligt ämne, men svaret kan vara avgörande i viktiga frågor. I en rikstäckande studie som publicerats i Journal of Internal Medicine, har forskare från Karolinska Institutet genom två olika modeller kunnat visa att andelen felaktigt fastställda faderskap i Sverige är så pass låg som 1,7 procent, en siffra som dessutom minskat över tid.

Forskare vid Karolinska Institutet, University of Oxford och Københavns Universitet visar att förhöjda halter av fetter kallade ceramider i blodet kunde kopplas till en tiofaldigt ökad risk att dö i hjärtkärlsjukdom. Behandling med läkemedlet liraglutid kunde hålla ceramid-halterna i schack, jämfört med placebo. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of the American College of Cardiology.

Glaukom innebär stor risk att förlora synen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus studerat effekterna av nikotinamid, vitamin B₃, på cell- och djurmodeller för glaukom. Studien som publicerats i Redox Biology kan få betydelse för framtida nervcellsskyddande terapi vid glaukom hos människor. Till hösten startar en klinisk prövning.

Ny forskning vid Karolinska Institutet tyder på att det finns ett samband mellan psykos och en genetisk förändring som påverkar hjärnans immunförsvar. Studien som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för utvecklingen av moderna läkemedel vid bipolär sjukdom eller schizofreni.

Karolinska Institutet vill inrätta en ny professur i anti-doping och folkhälsa uppkallad efter Arne Ljungqvist som i år fyller 90 år. Nu pågår arbetet med att hitta donatorer till professuren som kan bli viktig i kampen mot ett växande folkhälsoproblem.

En stor andel av alla läkemedel utövar sin effekt via de membran som omger och finns inuti koppens celler. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat kartlägga strukturen och mekanismen bakom ett membranenzym som bland annat bidrar till kronisk inflammation och cancer. Studien som publicerats i tidskriften Nature Communications kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot flera sjukdomar.

Intag av fettrik kost leder till ökad risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och fettlever. En studie på möss från Karolinska Institutet visar att det går att eliminera de skadliga effekterna av fettrik kost genom att sänka nivåerna av apolipoprotein CIII (apoCIII), som är en viktig komponent i regleringen av fettomsättning. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga vilka slags nervceller som ingår i mag-tarmkanalens nervsystem hos möss. De har också beskrivit hur de olika nervcellerna bildas under fosterutvecklingen. Det sker enligt andra principer än nervcellerna i hjärnan, enligt studien, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.

Vi vill gratulera Luca Jovine, Juha Kere, Janne Johansson och Eckardt Treuter vid Institutionen för biovetenskap och näringslära, som fått anslag från Vetenskapsrådet inom kategorierna medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2020-2024.

Proteiner som sitter på ytan av kroppens celler har en viktig roll för effekten av olika läkemedel. Samtidigt behövs förfinade metoder för att analysera dessa membranproteiners organisation. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny DNA-baserad analysmetod som kan bidra till utvecklingen av framtidens läkemedel mot bland annat bröstcancer. Studien publiceras i Nature Nanotechnology.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod som på molekylär nivå kan analysera intakta tumörprover i tre dimensioner (3D). Forskningen är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och publiceras i Nature Biomedical Engineering. Nu planerar forskarna att använda metoden för att studera vävnadsprover från covid-19-patienter, med förhoppning om att den kan ge svar på var och hur det nya coronaviruset angriper olika organ.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att överdriven nedbrytning av cellernas kraftverk, mitokondrier, spelar en viktig roll vid mitokondriesjukdomar hos barn. Dessa ärftliga metaboliska störningar kan resultera i allvarlig påverkan på bland annat hjärnans funktioner. Studien publiceras i EMBO Molecular Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styra produktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl som spelar en viktig roll i cancer kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.

Arne Holmgren, senior professor vid Karolinska Institutet, avled den 6 januari 2020, 79 år gammal. Dr Holmgren var vida känd i Sverige och övriga världen som en av de banbrytande forskare som etablerat det snabbt växande forskningsområdet redoxbiologi.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur våra celler lyckas hålla könskromosomernas genuttryck i balans med övriga delar av arvsmassan. Upptäckten innebär en molekylär förståelse av vissa typer av tidiga missfall och har konsekvenser för regenerativ medicin och stamcells-terapi. Resultaten publicerades i Nature Structural and Molecular Biology.

The Svedbergpriset 2019 tilldelas Magda Bienko för sina studier om hur vårt DNA är organiserat i cellkärnan och hur detta påverkar uttrycket av gener i olika celltyper i vår kropp.

Hallå där, Dinos Meletis, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som varit med att utveckla en ny seminarieserie som startar denna vecka i Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum.