Placktillväxt i blodkärlen sker snabbare och senare i livet än man tidigare trott
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat den biologiska åldern på halskärlens plack vid ateroskleros (åderförkalkning) i människa, genom att mäta plackens innehåll av kol 14 (C14). Fynden, som publiceras i den vetenskapliga onlinetidskriften PLOS ONE, talar för att placken bildas sent i livet och under en relativt kort tidsperiod på mellan tre och fem år.
Placken som undersöktes samlades in från patienter som genomgick halskärlkirurgi på Södersjukhuset till följd av otillräckligt blodflöde till hjärnan, något som kan orsaka attacker av syrebrist (Trans Ischemic Attacks, TIA) och i vissa fall stroke. Placken daterades på Uppsala universitet med en teknik kallad Accelerator Mass Spectrometry (AMS) som bestämmer innehåll av C14 i biologiska prover.
C14-datering med AMS är en metod som utnyttjar de testsprängningar av atombomber som gjordes på 50- och 60-talen. Koncentrationen av C14 i atmosfären steg kraftigt till följd av atomsprängningarna, men har sedan den sista testsprängningen sjunkit successivt. Genom att mäta innehållet av C14 i biologiska material kan man fastställa hur gammalt materialet är.
– Vi förstod att placken skulle vara betydligt yngre än patienterna, som i genomsnitt var 68 år när det kirurgiska ingreppet genomfördes. Men vi blev förvånade när vi fann att placken inte ens var 10 år gamla, säger docent Johan Björkegren, som lett studien vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Ett annat spännande fynd var att variationen i plackåldern var förvånansvärt låg, vilket tyder på att placken i halskärlen bildas under en relativt kort period (3-5 år) och dessutom sent i livet. Om detta visar sig vara fallet innebär det att placktillväxten och därmed dess konsekvenser för liv och hälsa borde kunna förhindras tämligen sent i livet. Kanske så sent som vid 60 års ålder och vissa fall även ännu senare.
Biologisk ålder för folsjukdomar
Under senare år har en rad C14-dateringsstudier publicerats från Karolinska Institutet, där man visat på en möjlig betydelse av biologisk ålder för folksjukdomar som involverar nervceller, fettceller och hjärtats muskelceller. Men till skillnad från tidigare studier daterade forskarna denna gång inte DNA, i syfte att kartlägga nybildningen av celler, utan inriktade sig istället på hela det biologiska materialet i placket som mestadels består av fett i olika former.
Låg plackålder kunde också kopplats till högre nivåer av insulin i blodet. Plack med låg ålder (nybildade) visade sig dessutom bära på en molekylär karaktärstik som tyder på instabilitet och därmed ökad benägenhet att orsaka TIA och stroke.
– Kopplingen mellan höga insulinnivåer i blodet, låg plackålder och instabilitet var också i linje med våra fynd avseende genuttryck, där nivåer av genaktivitet kopplad till immunförsvaret visade sig vara hög i plack som nyligen bildats. Men det är för tidigt att säga något om den generella betydelsen av plackens biologiska ålder för risken att råka ut för TIA eller stroke. För detta krävs fler och större kliniska studier, säger Johan Björkegren.
Publikation
Carotid plaque age is a feature of plaque stability inversely related to levels of plasma insulin.
PLoS ONE 2011 Apr;6(4):e18248