Lägre andel felaktigt fastställda faderskap än tidigare trott
Att avgöra vem som är biologisk pappa till ett barn är ett känsligt ämne, men svaret kan vara avgörande i viktiga frågor. I en rikstäckande studie som publicerats i Journal of Internal Medicine, har forskare från Karolinska Institutet genom två olika modeller kunnat visa att andelen felaktigt fastställda faderskap i Sverige är så pass låg som 1,7 procent, en siffra som dessutom minskat över tid.
– Den genetiska kopplingen mellan en pappa och ett barn är en evig fråga som av förklarliga skäl ofta kan vara svår att besvara. I och med upptäckten av blodgrupper och hur dessa ärvs i början på 1900-talet har man dock kunnat få säkert svar i vissa individuella fall, säger Gustaf Edgren, huvudansvarig för studien och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Ett felaktigt fastställt faderskap, där en man på felaktiga grunder tros vara den genetiska pappan till ett barn, kan få konsekvenser både för familjen i fråga, men även samhället i stort.
Arvstvister och successionsordningen bedöms utifrån det biologiska föräldraskapet, och inom medicinsk forskning och sjukvård kan rätt kunskap om det biologiska släktskapet vara av central betydelse.
Utifrån tidigare studier med vissa utvalda grupper har det antagits att antalet felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till 20 till 30 procent.
– Det har dock saknats forskning som studerar detta på ett tillförlitligt och därmed meningsfullt sätt, säger Gustaf Edgren.
Olika metoder visar samma resultat
I den nya studien har forskarna vid Karolinska Institutet sammanlänkat två olika register: en transfusionsdatabas som bland annat innehåller blodgruppsdata samt det svenska flergenerationsregistret som innehåller detaljerad information om släktskap, exempelvis vem som är registrerad mamma och pappa.
Baserat på barn födda mellan 1930 och 2010, skapades närmare två miljoner så kallade familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp.
– För att analysera dessa familjeenheter använde vi två olika statistiska metoder, oberoende av varandra, för att säkerställa resultatet, säger Gustaf Edgren.
Med den första metoden undersöktes alla blodgruppskombinationer som är genetiskt omöjliga om det ska finnas en biologisk överensstämmelse. Ett sådant exempel är att båda föräldrar har blodgrupp 0, medan barnet har en annan blodgrupp.
Med den andra metoden utgick forskargruppen från fördelning av blodgrupper, och undersökte både omöjliga och möjliga blodgruppskombinationer för barnet.
– Båda metoderna visade på samma resultat, där förekomsten av felaktigt fastställt faderskap landade på ett medelvärde på 1,7 procent. Det visar att frekvensen är betydligt lägre än tidigare antaganden, säger Gustaf Edgren.
Forskarnas resultat stämmer även överens med andra västeuropeiska studier, bland annat holländska och flamländska släktforskningsmaterial där den uppskattade förekomsten av felaktigt fastställda faderskap ligger mellan en till två procent.
Minskning sedan 1930-talet
Studien visar även att antalet felaktigt fastställda faderskap var högre på 1930-talet, med en siffra på ungefär tre procent – en siffra som har minskat successivt över åren.
– Om vi tittar på den senare delen av 1900-talet så sjunker antalet ner till cirka en procent. Exakt var det beror på är svårt att säga, men en hypotes kan vara att vi nu har bättre och mer tillgängliga preventivmedel. Dessutom har samhället förändrats, förr var det exempelvis inte lika acceptabelt att skilja sig.
Studien visar också att felaktigt fastställt faderskap är vanligare bland föräldrar med en lägre utbildningsnivå.
Fyller en kunskapslucka
Rönen fyller en vetenskaplig kunskapslucka och bidrar ytterligare till vår förståelse av befolkningsgenetik och samhällsstrukturer.
– Förekomsten av felaktigt fastställt faderskap är lägre än vi väntade oss och är viktigt exempelvis för alla som arbetar med det svenska flergenerationsregistret. Kunskapen leder till förståelse av släktbandsrelationer, formar ett bra diskussionsunderlag vid genetiska rådgivningar, men är även användbar för evolutionär förståelse och inom sociologin, avslutar Gustaf Edgren.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Region Stockholm.
Publikation
”The frequency of misattributed paternity in Sweden is low and decreasing: A nationwide cohort study”, Torsten Dahlén, Jingcheng Zhao, Patrik K.E. Magnusson, Yudi Pawitan, Jakob Lavröd och Gustaf Edgren. Journal of Internal Medicine, 20 juli 2021, doi: 10.1111/joim.13351.
Mer på temat
Medicinvetarna #69: Har du rätt blodgrupp?
De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen.