Nya rön om kopplingen mellan hjärnans immunsystem och psykossjukdom
Ny forskning vid Karolinska Institutet tyder på att det finns ett samband mellan psykos och en genetisk förändring som påverkar hjärnans immunförsvar. Studien som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för utvecklingen av moderna läkemedel vid bipolär sjukdom eller schizofreni.
Psykos drabbar ungefär 2-3 procent av befolkningen och kännetecknas av en förändrad verklighetsuppfattning, ofta med inslag av hallucinationer och paranoida reaktioner.
De flesta som drabbas är patienter med schizofreni men även personer med bipolär sjukdom kan uppleva psykotiska symptom.
De antipsykotiska läkemedel som finns idag ger ofta otillräcklig effekt och livssituationen är ofta svår för patienterna. Medellivslängden för personer med schizofreni är ungefär 15 år kortare än hos befolkningen i övrigt, enligt Socialstyrelsen.
– Det är inte helt känt vilka biologiska mekanismer som orsakar psykos men senare års forskning föreslår att en immunaktivering i hjärnans gliaceller kan vara orsaken. Personer med psykossjukdom har förhöjda nivåer av kynurensyra i hjärnan, en budbärare som överför information från hjärnans immunsystem till nervcellerna. säger Göran Engberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.
Viktig roll för proteinet GRK3
Tidigare GWAS-studier (genome-wide association study) har visat att proteinet GRK3 utmärker sig vid genetiska förändringar i immunsystemet hos patienter med psykossjukdom.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, University of California, San Diego, USA och Mayo Clinic, Rochester, USA, studerat mer specifikt vilka delar i immunsystemet som är engagerade i psykossjukdomar.
Studien bygger på omfattande data från möss som saknar proteinet GRK3 i hjärnan, samt analys av arvsmassa från 70 personer med bipolär sjukdom och 48 friska kontrollpersoner.
Samband med psykos
Resultaten visar att bortfall av GRK3-proteinet verkar ge en ökad känslighet i immunsystemet och triggar igång en kaskad av effekter i hjärnan. Bland annat ses en ökad frisättning av cytokinen IL-1beta och kynurensyra hos möss som saknar GRK3.
– Våra experimentella data bekräftas av genetiska studier, där vi ser ett samband mellan psykos hos patienter med bipolär sjukdom och minskat uttryck av GRK3 som leder till ökad mängd kynurensyra i hjärnan, säger Carl Sellgren, lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, som är studiens försteförfattare tillsammans med Sophie Imbeault, senior forskare vid samma institution.
De läkemedel som används vid psykosbehandling idag utvecklades under 1960-talet.
– För att utveckla effektiva, moderna läkemedel behövs mer kunskaper om vilka mekanismer i hjärnan som kan utlösa psykoser säger Sophie Erhardt, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, The KI-AstraZeneca Translational Science Centre Joint Research Program, Torsten Söderbergs Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Hjärnfonden, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, Märta Lundqvists Stiftelse, Åhlén-stiftelsen, National Institute of Mental Health, the Stanley Medical Research Institute, Region Stockholm-Karolinska Institutets ALF-avtal för klinisk forskning och läkarutbildning, the Broad Institute, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Mayo Clinic - Karolinska Institutet Collaborative Project Grant.
Carl Sellgren är vetenskaplig rådgivare till Outermost Inc, USA. Doo-Sup Choi sitter i styrelsen på Peptron Inc, USA, och Maria Bhat är anställd av AstraZeneca. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.
Publikation
“GRK3 deficiency elicits brain immune activation and psychosis.” Carl M. Sellgren, Sophie Imbeault, Markus K. Larsson, Alfredo Oliveros, Ida A.K. Nilsson, Simone Codeluppi, Funda Orhan, Maria Bhat, Maximillian Tufvesson-Alm, Jessica Gracias, Magdalena E. Kegel Yiran Zheng, Anthi Faka, Marie Svedberg, Susan B. Powell, Sorana Caldwell, Mary E. Kamenski, Marquis P. Vawter, Anton Schullman, Michel Goiny, Camilla I. Svensson, Tomas Hökfelt, Martin Schalling, Lilly Schwieler, Simon Cervenka, Doo-Sup Choi, Mikael Landén, Göran Engberg, Sophie Erhardt. Molecular Psychiatry, online 12 maj 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01106-0.