Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att bakteriefloran i våra tarmar kan påverka hur väl människor svarar på mRNA-vacciner mot covid-19. Enligt studien, som publiceras i tidskriften npj Biofilms and Microbiomes, kan vissa typer av tarmbakterier förstärka effekten av vaccinet medan andra kan försvaga den.

Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna. En omfattande studie från tre nordiska länder visar att cancerrisken enbart är förhöjd hos patienter som uppvisar förändringar i matstrupens slemhinna vid gastroskopi.

Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

Jenny Mjösberg vid institutionen för medicin i Huddinge, tilldelas priset för sin enastående forskning om medfödda lymfoida cellers roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

Immunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Resultaten, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan användas för att designa mer riktade terapier.

Risken att drabbas av lymfkörtelcancer är något förhöjd vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, och har ökat under senare år hos patienter med Crohns sjukdom. Det visar en ny studie publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna kunde se en riskökning både hos patienter som får moderna IBD-läkemedel och de som inte får det, vilket tyder på att riskökningen kan bero på både läkemedel och sjukdomen i sig.

B-celler är avgörande för att vårt immunförsvar ska fungera, men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa immunceller ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt i antal vilket förhindrar läkning av vävnaden. Fynden som presenteras i tidskriften Immunity kan få betydelse för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.

En forskargrupp vid Karolinska Institutet har kartlagt hur en typ av immunceller, så kallade medfödda lymfoida celler (ILCs), utvecklas från tidiga stadier till mogna celler som spelar roll i inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Forskarna hoppas att fynden ska bana väg för effektivare behandling av IBD, en sjukdom som orsakar stort lidande och kopplats till förhöjd risk för tarmcancer. Resultaten publiceras i dag i tidskriften Science Immunology.

Ulrika Marklund tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2022 för forskning om hur olika neuroner inom det enteriska nervsystemet (ENS) får sin identitet.

Forskare vid Karolinska Institutet har med hjälp av tekniken spatial transkriptomik kartlagt genuttrycket i tjocktarmen hos möss. Resultatet är en karta som visar var i vävnaden enskilda gener uttrycks. När forskarna passade in tidigare kända mänskliga transkriptionsdata på kartan gav det nya kunskaper om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

En ny studie ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av Robin Hofmann, som är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).

Endast en bråkdel av kroppens proteiner har en förändring som gör dem unika jämfört med motsvarande proteiner hos neandertalare och människoapor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland studerat ett sådant protein, glutationreduktas, som skyddar mot oxidativ stress. De fann att personer som bär på neandertalvarianten av proteinet har en flerfaldigt ökad risk att drabbas av kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom.

Att munnen är en del av kroppen är inget nytt, men hur övriga kroppen påverkas av munhälsan och hur munhälsan påverkas av övriga kroppen lär vi oss allt mer om. När Mirjam Majster disputerar 4 juni gör hon det med nya upptäckter om hur proteiner i saliven påverkas av inflammationssjukdomar i tarmen.

Tjock- och ändtarmscancer är en av de dödligaste formerna av cancer, och under senare år har allt fler yngre drabbats. I den hittills största registerstudien visar forskare vid Karolinska Institutet och Harvard University i USA på ett möjligt samband mellan tarmpolyper hos nära släktingar och risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Studien som publicerats i British Medical Journal skulle kunna få betydelse för screeningrutinerna i flera länder.

Hemorrojder är ett vanligt folkhälsoproblem som det kan vara svårt att prata om. Det kan vara en orsak till att det finns relativt lite kunskap inom området. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat arvsmassan hos närmare en miljon människor, och hittat tidigare okända orsaker till svåra hemorrojder. Studien som publicerats i tidskriften Gut visar också på samband med andra mag-tarmsjukdomar.

Idag är levertransplantation den enda tillgängliga behandlingen vid den svåra leversjukdomen PSC. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Oslo universitet upptäckt vad som verkar vara den första rapporterade genetiska mutationen som orsakar PSC. Studien som publiceras i Science Translational Medicine ger nya förutsättningar för framtidens behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett samarbete med i första hand Uppsala Universitet och två centra i Holland genomfört en randomiserad internationell multicenterstudie där man studerat metastasrisk och överlevnad efter ändtarmscancer. Studiens resultat publicerades nyligen i The Lancet Oncology.

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga vilka slags nervceller som ingår i mag-tarmkanalens nervsystem hos möss. De har också beskrivit hur de olika nervcellerna bildas under fosterutvecklingen. Det sker enligt andra principer än nervcellerna i hjärnan, enligt studien, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.

I ett svenskt-danskt samarbete publicerar nu forskare från Karolinska Institutet, Örebro Universitet och Århus universitet, Danmark, den största studien hittills om risken för tjocktarmscancer vid Crohns sjukdom. Artikeln publiceras i tidskriften The Lancet Gastroenterology Hepatology.

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Fyra forskare vid Karolinska Institutet tilldelas sammanlagt 28 miljoner kronor i tilläggsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Två av forskarna befordras också från Wallenberg Academy Fellows (WAF) till Wallenberg Scholars.

En ny registerstudie av svenska och danska forskare visar att vanliga läkemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom eller IBD, så kallade TNF-α-hämmare, inte ökar risken för allvarliga infektioner hos barn. Tidigare studier har visat på en riskökning för vuxna patienter. Resultaten publiceras i tidskiften The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.

Ett internationellt forskarlag, lett från Karolinska Institutet, visar i en ny studie på möss att våra normala tarmbakterier kan reglera genomsläppligheten hos blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnan från skadliga ämnen i blodet.