Fett nära tarmen samspelar med immunförsvaret
Bukfett är inte en enhetlig vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, Steno Diabetes Center Copenhagen och Helmholtz Munich visar att fett som ligger nära tjocktarmen innehåller ovanligt många inflammatoriska fettceller och immunceller. Resultaten tyder på att denna vävnad är särskilt anpassad för att kommunicera med immunsystemet i tarmregionen. Studien är publicerad i tidskriften Cell Metabolism.
I den aktuella studien kartlade forskarna fem olika fettdepåer hos personer med svår obesitas. Resultaten visar tydliga skillnader mellan depåerna. Mest utmärkande är den så kallade epiploiska fettvävnaden längs tjocktarmen, som innehåller många fettceller kopplade till inflammation samt ett stort inslag av immunceller.
Laboratorieförsök visade att bakteriesignaler kan få fettcellerna att producera proteiner som aktiverar immunceller i vävnaden.
– Fettväven lagrar inte bara energi, den fungerar också som ett aktivt organ som skickar signaler som påverkar hela kroppen. Ett problem har varit att man ofta pratar om bukfett som om det vore en och samma sak, trots att det finns flera olika depåer, säger Jiawei Zhong, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, KI, och delad förstaförfattare till studien.
Anpassning till tarmens mikrobiom
Sammantaget pekar resultaten på att fettväven nära tarmen har en unik funktion. Forskarna menar att detta kan vara en anpassning till tarmens mikrobiom, alltså bakterier och andra mikroorganismer som är en källa till inflammatoriska ämnen.
Eftersom studien gjordes på personer med obesitas är det oklart om resultaten gäller för normalviktiga, och direkta kliniska konsekvenser är ännu inte fastställda.
– Nästa steg är att förstå vilken roll fettväven runt tjocktarmen spelar vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös kolit. Nu när vi vet att den innehåller både fettceller och immunceller vill vi undersöka hur deras samspel påverkar sjukdomens aktivitet. Målet är att ta reda på om fettväven bidrar till att förstärka eller upprätthålla inflammation genom att skicka signaler som påverkar immunceller lokalt, säger Jutta Jalkanen, forskare vid samma institution och delad förstaförfattare till studien.
Studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, ERC och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Vissa forskare har erhållit arvoden från läkemedelsföretag, vilket redovisas i den vetenskapliga artikeln.
Publikation
“Cytoarchitectural multi-depot profiling reveals immune-metabolic crosstalk in human colon-associated adipose tissue”, Jutta Jalkanen, Jiawei Zhong, Pamela A. Nono Nankam, Nayanika Bhalla, Merve Elmastas, Jiaxin Luo, Sophie Weinbrenner, Scott Frendo-Cumbo, Benedek Pesti, William Gourash, Anita Courcoulas, Zinger Yang Loureiro, Arne Dietrich, Jesper Bäckdahl, Anders Thorell, Marcus Buggert, Joanna Kalucka, Margo P. Emont, Evan D. Rosen, Matthias Blüher, Peter Kovacs, Patrik L. Ståhl, Lucas Massier, Mikael Rydén & Niklas Mejhert, Cell Metabolism, online 13 januari 2026, doi: 10.1016/j.cmet.2025.12.008.