Äldre tarmsjuka får äldre mediciner

Inflammatorisk tarmsjukdom är vanligt hos äldre och det finns stora skillnader i val av behandling mellan olika åldersgrupper. Patienter över 60 år får oftare kortisonpreparat i stället för nyare mediciner som påverkar immunsystemet. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en stor registerstudie, som publiceras i Gastroenterology.

Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar Crohns sjukdom som kan drabba hela tarmen och ulcerös kolit som drabbar tjock- och ändtarm. Symtomen är blod i avföringen, diarréer och magsmärtor. Behandlingen består av inflammationsdämpande medicinering och kirurgi, då man opererar bort den skadade delen av tarmen. Det vanligaste är att man insjuknar i 20–30-årsåldern. Tidigare studier har hävdat att sjukdomsdebut hos äldre över 60 år är ovanligt och att sjukdomen då har ett mildare förlopp.

– Vi ville därför kartlägga förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom i olika åldersgrupper och om behandling och vårdutnyttjande skiljer sig mellan dem, säger Åsa Hallqvist Everhov, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS) på Karolinska Institutet och kolorektalkirurg på Södersjukhuset i Stockholm.

Mer än var femte äldre än 60 år

I studien inkluderades alla nya fall av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige mellan 2006 och 2014, totalt knappt 28 000 patienter. Gruppen delades upp i patienter med debut som barn (<18 år), vuxna (18-59 år) och äldre (≥60 år). Data hämtades från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Uppföljningstiden var upp till nio år. Patienternas sjukvårdskonsumtion jämfördes med den hos en matchad jämförelsegrupp ur den generella befolkningen.

Drygt en femtedel av alla nyinsjuknade var äldre än 60 år. Studien visar också att äldre patienter använde mer sjukvård än de yngre grupperna och mer än matchade jämnåriga utan inflammatorisk tarmsjukdom. De opererades oftare och tidigare än de yngre patienterna, ofta redan första året.

– Det är alltså vanligt att man insjuknar vid 60 år eller senare och vi fann inga bevis för att förloppet skulle bli mildare hos äldre, säger Åsa Hallqvist Everhov.

Stora skillnader i vilka läkemedel som ges

Ett viktigt fynd var de stora skillnaderna i medicinering mellan åldersgrupperna. Yngre patienter fick i större utsträckning moderna immunmodulerande läkemedel och biologiska läkemedel av typen TNF-hämmare. Äldre patienter fick oftare kortisonpreparat.

– Vi vet inte orsaken till det här, men det skulle kunna handla om antingen underförskrivning till äldre eller ett adekvat val då de nyare läkemedlen är förenade med vissa risker och biverkningar. Äldre patienter har ofta redan andra potenta läkemedel, säger Åsa Hallqvist Everhov.

Forskarna planerar att undersöka orsakerna till skillnaderna i behandling i en ny studie.

Den aktuella studien har gjorts i samarbete med Södersjukhuset, Linköpings universitet, Örebro universitet, University of Nottingham, Columbia University College of Physicians and Surgeons och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Forskningen finansierades av Svenska Läkaresällskapet, Mag­–tarmfonden, Jane och Dan Olssons stiftelse, Stiftelsen Mjölkdroppen, Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Bengt Ihres fond, Bengt Ihre research fellowship i gastroenterologi, Karolinska Institutets stiftelser samt genom ALF-medel. Studien har också mottagit ett så kallat unrestricted grant av Janssen Pharmaceutica NV. Författarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation

”Incidence and treatment of patients diagnosed with inflammatory bowel diseases at 60 years or older in Sweden”
Åsa Hallqvist Everhov, Jonas Halfvarson, Pär Myrelid, Michael C Sachs, Caroline Nordenvall, Jonas Söderling, Anders Ekbom, Martin Neovius, Jonas F Ludvigsson, Johan Askling, Ola Olén
Gastroenterology, online 1 november 2017