Cancerrisk trots modern behandling av ulcerös kolit
Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
Även tidigare forskning har visat att patienter som har ulcerös kolit har en ökad risk för tjocktarms- och ändtarmscancer (kolorektal cancer). Därför finns screening-rekommendationer för patientgruppen. Men i vilken utsträckning har nya behandlingsmetoder gjort att cancerrisken minskat? Den omdiskuterade frågan får nya svar i en stor studie där 96 000 patienter som diagnostiserades med ulcerös kolit under åren 1969-2017 ingår. Resultatet visar att patienter med ulcerös kolit fortfarande löper en ökad risk att utveckla och dö av kolorektal cancer.
– Risken för kolorektal cancer har minskat kraftigt under de senaste 30 åren. Men trots det har patienter som fått tillgång till modern behandling för ulcerös kolit och screening för kolorektal cancer en klart förhöjd risk, säger Ola Olén, forskare vid institutionen för medicin i Solna på Karolinska Institutet och huvudförfattare.
Minskad risk under senare år
Sett över hela studieperioden 1969 - 2017 var risken för att en patient med ulcerös kolit skulle få diagnosen kolorektal cancer 66 procent högre än för kontrollgruppen. Motsvarande siffra för dödlighet i kolorektal cancer var 59 procent högre. Begränsat till den senaste femårsperioden var riskökningen 38 procent för kolorektal cancer och 25 procent för dödlighet i samma cancer.
Studien skiljer sig från tidigare undersökningar eftersom den tagit hänsyn till patienternas tumörstadier när cancerrisken värderats och dessutom undersökt dödlighet.
På det sättet ville forskarna säkerställa att riskerna inte överskattas. Bakgrunden är att regelbunden screening, i form av endoskopiundersökningar, kan tänkas upptäcka även relativt tidiga former av kolorektal cancer som annars inte hittas.
Stor skillnad mellan patientgrupper
– Ett viktigt resultat i studien är att riskerna verkligen är förhöjda, men det är stor skillnad mellan olika patientgrupper, säger Ola Olén.
Särskilt hög risk att drabbas av kolorektal cancer har patienter med utbredd inflammation (extensiv kolit), leverkomplikationen primär skleroserande kolangit, ärftlighet för kolorektal cancer eller sjukdomsdebut i barndomen.
Studien pekar på ett behov av att utveckla vården, enligt Jonas F Ludvigsson som också är medförfattare.
– Screeningen skulle kunna fungera ännu bättre eftersom patienter med ulcerös kolit fortfarande löper en ökad risk att dö av tjocktarmscancer. Vår studie visar att screening och behandling av de här patienterna kan förbättras ytterligare, säger Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
Forskning har finansierats av bland annat Sveriges läkarförbund, Mag-tarmfonden, Karolinska Institutet stiftelser, det Strategiska forskningsområdet i Epidemiologi vid Karolinska Institutet, Cancerfonden, Region Stockholm, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, FORTE och Independent Research Fund Denmark.
Publikation
“Colorectal cancer in ulcerative colitis: A Scandinavian population-based cohort study”. Ola Olén, Rune Erichsen, Michael C Sachs, Lars Pedersen, Jonas Halfvarson, Johan Askling, Anders Ekbom, Henrik Toft Sørensen, Jonas F Ludvigsson, The Lancet, online 9 januari 2020.