Publicerad: 2025-07-22 17:07 | Uppdaterad: 2025-07-22 17:11

Tarmsjukdom kan påskynda demensutveckling

Foto: Getty Images

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut, pekar på behovet av skräddarsydd behandling för dessa patienter, enligt forskarna.

Hong Xu || Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Hong Xu. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat tyder på att inflammatorisk tarmsjukdom kan förvärra den kognitiva funktionen hos personer med demens. Det öppnar dörren för förbättrade vårdstrategier med närmare övervakning och riktad behandling som förhoppningsvis kan förbättra livskvaliteten för drabbade individer, säger Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, som lett forskningen.

Tarmen kan påverka hjärnan

Kopplingen mellan mag-tarmkanalen och hjärnan har fått allt större uppmärksamhet på senare år. Det finns hypoteser om att inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), såsom Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, kan bidra till demens men det är okänt hur dessa sjukdomar påverkar hjärnans kognitiva funktion.

I den aktuella studien har forskarna utgått från det svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och identifierat individer som utvecklat IBD efter att ha diagnostiserats med demens. Totalt 111 individer med både demens och nydiagnostiserad IBD jämfördes med 1110 matchade individer med demens men utan IBD. Båda grupperna var liknande i ålder, kön, demenstyp, samsjuklighet och pågående medicinering.

Forskarna analyserade förändringar i MMSE-poäng (Mini-Mental State Examination), som är ett vanligt mått på kognitiv funktion över tid. De jämförde försämringstakten mellan de två grupperna och undersökte också hur MMSE-poängen förändrades före och efter IBD-diagnosen.

Snabbare kognitiv försämring

Personer med både demens och IBD upplevde en snabbare kognitiv försämring och försämringen var mer uttalad efter IBD-diagnosen jämfört med tiden innan. Personer med båda diagnoser förlorade nästan 1 MMSE-poäng mer per år jämfört med personer med enbart demens.

– Denna försämring är kliniskt betydelsefull och jämförbar med skillnaden mellan patienter som får det nya alzheimerläkemedlet donanemab och de som inte får det. Mer forskning behövs för att förstå hur sjukdomar i tarmen påverkar hjärnan och om behandling av IBD kan bromsa den kognitiva försämringen, säger Hong Xu.

Eftersom det är en observationsstudie kan den inte fastställa ett orsakssamband. Forskarna saknade information om tarmsjukdomens svårighetsgrad och hade begränsad information om vilka IBD-behandlingar patienterna fick.

Studien finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, StratNeuro, Centrum för innovativ medicin (CIMED), U&L Angeby stiftelse, Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse, Åke Wibergs stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Njurfonden och KI stiftelser. Inga intressekonflikter har rapporterats.