Medicin mot halsbränna kan öka risk för njursvikt
Personer som använder protonpumpshämmare mot magsyra löper större risk att utveckla kronisk njursvikt än de som använder H2-receptorblockerare för samma syfte. Det visar en ny studie publicerad i Gastroenterology.
Protonpumpshämmare (proton pump inhibitors, PPI) tillhör de mest sålda läkemedlen i världen, så även i Sverige. Förra året åt nästan var tionde svensk medicinen för att lindra halsbänna och förebygga magsår. Det första preparatet, omeprazol, lanserades i slutet av 1980-talet under varumärket Losec men idag finns flera liknande preparat. Tack vare dessa mediciner slipper många att bli opererade för magsår, och halsbränna motverkas mycket effektiv av PPI, vilket gjort att de används av så många.
Tidigare forskning har pekat på en möjlig ökad risk för njursvikt vid användning av PPI. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet jämfört risken för njurskador vid användning av PPI med användning av det något mindre potenta läkemedlet H2-receptorblockerare. Den aktuella observationsstudien är gjord på cirka 100 000 personer i Stockholm som under lång tid använt PPI vilka sedan jämförts med knappt 10 000 personer som ätit H2-receptorblockerare lika länge.
De som hade använt PPI hade 26 procent högre risk att drabbas av njursvikt jämfört med de som använde H2-blockerare. Det fanns också ett samband mellan PPI och akut njursvikt. Risken för njurskador ökade ju högre dos som användes. Forskarna understryker att studien endast visar ett samband och att den inte bevisar att PPI verkligen orsakar njurskada. Men eftersom flera miljoner individer använder läkemedlet varje dag kan även en relativt sällsynt biverkan påverka ett stort antal personer.
– Läkare måste överväga för- och nackdelar i större utsträckning när de ordinerar protonpumpshämmare och regelbundet överväga om behandlingen ska fortsätta. I dag använder många PPI i flera år utan klar indikation. Dessa preparat ska inte tas om de inte behövs, och doseringen bör minskas till ett minimum när det går, säger Juan Jesus Carrero, forskare och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Han tycker också att alternativ behandling med H2-blockerare bör övervägas i större utsträckning och att det kan vara motiverat att årligen ta njurfunktionsprover hos patienter som står på långvarig behandling med PPI.
– Vi hoppas att resultaten kommer att göra både allmänhet och förskrivande läkare mer uppmärksamma på risken av denna bieffekt, säger Juan Jesus Carrero.
Studien är gjord i samarbete med Stockholms Läns Landsting, Universitetet i Leiden, Holland, och Johns Hopkins University i USA, och finansierad av bland annat Hjärt-Lungfonden. Ingen av forskarna har rapporterat något företagsintresse.
Publikation
Association Between Proton Pump Inhibitor Use and Risk of Progression of Chronic Kidney Disease
Derk C.F. Klatte, Alessandro Gasparini, Hong Xu, Pietro de Deco, Marco Trevisan, Anna L.V. Johansson, Björn Wettermark, Johan Ärnlöv, Cynthia J. Janmaat, Bengt Lindholm, Friedo W. Dekker, Josef Coresh, Morgan E. Grams, Juan J. Carrero.
Gastroenterology, online 2 augusti 2017, DOI: http://dx.doi.org/10.1053/j.gastro.2017.05.046.