Förändringar i saliven hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom
Att munnen är en del av kroppen är inget nytt, men hur övriga kroppen påverkas av munhälsan och hur munhälsan påverkas av övriga kroppen lär vi oss allt mer om. När Mirjam Majster disputerar 4 juni gör hon det med nya upptäckter om hur proteiner i saliven påverkas av inflammationssjukdomar i tarmen.
Hallå Mirjam Majster! Du disputerar 4 juni; vad handlar din avhandling om?
Avhandlingen handlar om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), vilket är en kronisk inflammationssjukdom i mag-tarmkanalen som drabbar cirka 6.8 miljoner människor runtom i världen, många av dem i Skandinavien. Sjukdomsorsaken är fortfarande inte är helt klarlagd, men man vet att immunsystemet hos IBD-patienter reagerar felaktigt vid inflammation, vilket resulterar i en ond cirkel av kronisk inflammation i tarmslemhinnan. Det som dock är särskilt intressant för oss inom tandvården är att IBD kan uttrycka sig i munnen, bland annat genom slemhinneförändringar som liknar dem som man ser i tarmen hos IBD-patienter.
Min avhandling ämnade därför att vidareutforska munnens involvering vid IBD och undersökte uttrycket av inflammatoriska proteiner i tarmen och saliven som ett led i det defekta immunförsvaret vid IBD.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Avhandlingen visade att flertalet av de analyserade inflammatoriska proteinerna är förhöjda i tarmarna, blodet och mest intressant – i saliven – vid IBD. Mer specifikt var vi bland de första som beskrev uttrycket av en då nyupptäckt makrofagtillväxtfaktor, IL-34, i friska tarmar och visade att den var förhöjd i inflammerade tarmar hos IBD patienter, vilket tillförde ännu en pusselbit till den komplicerade bilden av det defekta immunförsvaret vid IBD.
Vidare kunde vi påvisa att kalprotektin, ett protein som mäts i avföringen och återspeglar tarminflammation vid IBD, även går att mäta i saliven hos IBD patienter och att dess salivuttryck, liksom i avföringen, är förhöjt vid IBD. Även IL-6 och MMP-10, två proteiner som är inblandade i utvecklingen av IBD och dess spridning till andra organ, var förhöjda i saliven hos IBD patienter. Vi såg även att inflammatoriska proteiner i saliven reflekterar tarminflammation vid IBD, vilket antyder att munhålans immunförsvar är påverkat vid IBD och att sjukdomsaktivitet i tarmen kan återspeglas i saliven.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta eller bidra till att förbättra människors hälsa?
Våra fynd tillför en ökad kunskap som kan bidra till en bättre förståelse av orsaken och upprätthållandet av IBD och dess orala manifestationer. Vem vet – kanske kommer man en dag kunna använda salivprov vid utredning av misstänkt IBD? Eller för övervakning av patientens sjukdomsaktivitet, för att i rätt tid kunna förutspå sjukdomsskov och därefter justera behandlingen? Mycket forskning återstår, men det är ett spännande arbete som vi har framför oss.
Vad ska du göra efter disputationen?
Mitt intresse för munhålans involvering vid IBD har vuxit sig starkare med varje nytt fynd som vi har gjort. Därför ser fram emot att fortsätta min akademiska resa och forskning, samtidigt som jag implementerar de kunskaper som jag erhållit genom min doktorandutbildning i mitt kliniska arbete.