Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en hjärnkrets som kan driva fram repetitiva och tvångsmässiga beteenden hos möss, även när naturliga belöningar som mat eller social kontakt finns tillgängliga. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances och kan bidra till ökad kunskap om tvångssyndrom och beroende.

Depression i unga år har en starkare ärftlig komponent och är förknippad med högre risk för självmordsförsök än depression som debuterar senare i livet. Det visar en ny studie publicerad i Nature Genetics av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna, och vissa personer blir bättre av läkemedel eller psykologisk behandling. Men för andra fungerar inte behandlingen, även efter att flera olika alternativ har prövats.
Denna mer långvariga och svårbehandlade form kallas behandlingsresistent depression (TRD från engelskans Treatment-Resistant Depression). Personer med TRD har ofta mer uttalade och långvariga symtom, sämre livskvalitet och fler fysiska hälsoproblem än andra med depression.

Personer som vårdats inom psykiatrin mot sin vilja löper en förhöjd risk att ta sitt liv efter utskrivning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe. Resultaten pekar på behovet av insatser efter vårdtiden.

Hög upplevd tillit i bostadsområdet kan kopplas till minskad risk för psykos hos Stockholms invånare – men bara för personer med svenskt eller europeiskt ursprung. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och UCL som publicerats i tidskriften Nature Mental Health. För personer med ursprung i Nordafrika eller Mellanöstern sågs tvärtom en ökad risk för psykos i områden med hög tillit.

En ny avhandling från Karolinska Institutet har undersökt hur psykisk ohälsa går i arv inom familjer. Med hjälp av nationella svenska register följde forskarna miljontals föräldrar och deras barn under flera decennier. Studien avslöjade flera viktiga fynd om hur och varför psykisk ohälsa förs vidare från föräldrar till barn – och framför allt hur denna cykel kan brytas.

Depression och psykos är vanligare hos kvinnor efter förlossningen än innan, däremot minskar risken för självmordsförsök. Det visar två nya studier från Karolinska Institutet. Resultaten tyder på att nationella riktlinjer för screening kan bidra till att kvinnor får hjälp tidigare.

Ungdomar har en nyanserad bild av hur deras digitala liv påverkar det psykiska måendet och efterfrågar mer stöd och engagemang från vuxna i deras närhet. Det visar en internationell studie publicerad i Journal of Adolescent Health av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med UNICEF.

En stor internationell studie ledd av forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, visar att svår depression inte bara ökar risken för flertalet sjukdomar och sociala problem, utan också delvis drivs av faktorer som ensamhet, fetma, rökning och kronisk smärta.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord jämfört med andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå. Studien belyser särskilt riskerna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

En ny studie visar att både kognitiv beteendeterapi (KBT) och en aktiv kontrollbehandling online ger stora förbättringar för personer med stressrelaterade diagnoser – men effekten varierar beroende på diagnos.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat två korta digitala lågtröskelbehandlingar för ungdomar och deras föräldrar som ska förebygga och minska psykisk ohälsa. En pilotstudie publicerad i tidskriften JAMA Network Open visar att behandlingarna är uppskattade och potentiellt effektiva för ungdomar med psykisk ohälsa och deras föräldrar.

Forskare från Karolinska Institutet, Region Stockholm och Region Jönköping har tilldelats projektbidrag från Forte på 5 995 000 kronor för att driva ett fyra år långt forskningsprojekt som syftar till att förbättra kunskapen om tidsdynamiken i den suicidala processen och att utveckla en intervention för individanpassat stöd vid suicidala kriser.

En ny studie från Karolinska Institutet med över en miljon kvinnor kopplar samman svåra erfarenheter från barndomen och risken att diagnostiseras med endometrios senare i livet. Studien visar en koppling mellan att som barn ha varit exponerad för våld och en dubbelt så hög risk att drabbas av denna gynekologiska sjukdom.

Välkommen till Signild Kvarts disputation på avhandlingen ”Non-standard employment and health: Exploring the pathways to health inequality” den 16 maj.

En ny studie från Karolinska Institutet i samarbete med BUP Stockholm har genomfört av pilotutvärdering av en familjebaserad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med suicidalt beteende. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health, visar att behandlingen Safe Alternatives for Teens and Youths (SAFETY) kan vara ett lovande alternativ för att minska suicidförsök.

Ett finansiellt stöd från Tim Bergling Foundation under fyra år möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att förbereda framtidens läkare för att möta unga i riskzonen.

Unga med mycket skärmtid utvecklar sämre sömnvanor som i sin tur kan leda till ökade nivåer av depression – särskilt bland flickor. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i PLOS Global Public Health.

Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

I oktober står Region Värmland värd för den nationella konferensen Suicidprevention 2025 – i samarbete med bland andra Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet. Temat för i år är "Nu förändrar vi berättelsen om suicid", och konferensen kommer gästas av föreläsare från Norge, USA och flera delar av Sverige.

Ny forskning tyder på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, vilket kan hjälpa läkare att fatta bättre behandlingsbeslut enligt studien som publicerats i BMC Medicine.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att allvarliga psykiska sjukdomar är vanligare hos patienter med kronisk njursjukdom och påverkar deras hälsa negativt. Studien har publicerats i American Journal of Kidney Diseases.

Tillsammans med tre andra forskare, från Köpenhamns universitet (Konstantin Khodosevich och Alicia Lundby) respektive Zürich universitet (Urs Meyer) i Schweiz, får Carl Sellgren Majkowitz från institutionen för fysiologi och farmakologi 30 miljoner DKK från Lundbeck Foundation.

Nya genetiska riskfaktorer för depression har identifierats i alla större internationella befolkningsgrupper för första gången, vilket gör det möjligt för forskare att förutsäga risken för depression oavsett etnicitet. Världens största och mest övergripande genetiska studie om svår depression påvisar nästan 300 tidigare okända genetiska kopplingar till tillståndet.

Augustpriset i fackboksklassen går till Christian Rück, professor i psykiatri, för “Ett liv värt att leva. Varför självmord blev människans följeslagare”. Enligt juryn en bok skriven med “en befriande självklarhet”.

Isabell Brikell har tilldelats Kathy Sylva ‘Rising Star’ Award 2024 från ACAMH - Association for Child and Adolescent Health.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm söker högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms län som vill delta i en intervjustudie. Syftet med studien är att undersöka genomförbarheten av senare skolstartstider.

Vaccinationstäckningen för covid-19 är hög både hos personer med och utan psykisk ohälsa. Det visar en omfattande multinationell studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i Nature Communications. Svenska registerdata avslöjar dock att individer med omedicinerad psykisk ohälsa har lägre vaccinationsnivåer.

Vår förståelse av autism har förändrats avsevärt under de senaste åren. Tidigare sågs det som en sällsynt barndomsstörning med fokus på brister och patologi, men autism ses nu som ett vanligt, livslångt och heterogent tillstånd som kännetecknas av ett brett spektrum av styrkor och utmaningar. Med ett ökande antal autistiska vuxna och i synnerhet kvinnor är en bättre förståelse av autism bland unga vuxna för både autistiska kvinnor och män motiverad.

Det har funnits en farhåga att vanliga diabetesläkemedel kan öka risken för självmord och självskadebeteende. I en ny studie, ledd av forskare vid Karolinska Institutet och publicerad i Jama Internal Medicine, sågs inte någon riskökning.

Flickor med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är i lägre utsträckning än jämnåriga flickor vaccinerade med HPV-vaccinet som skyddar mot framtida livmoderhalscancer. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

En studie från Karolinska Institutet visar att vården brister i att möta utlandsadopterades specifika behov, trots höga nivåer av psykisk ohälsa inom gruppen. Studien publiceras i Frontiers in Public Health.

Att ta reda på vilka som drabbas av sjukdom och varför är centralt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Jette Möller bedriver epidemiologisk forskning om våra stora folksjukdomar – hjärtkärlsjukdom, psykiska ohälsa och skador. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

En systematisk översikt från forskare vid Karolinska Institutet som nyligen publicerades i The Lancet Psychiatry undersöker användningen av tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien visar att tvångsåtgärder för patientgruppen är relativt vanligt förekommande internationellt men användningen varierar mycket mellan olika enheter och länder.

AI, artificiell intelligens, kan med fördel användas för att identifiera molekyler med stor potential att utvecklas till nya läkemedel mot psykiska sjukdomar, enligt forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien, som presenterats i tidskriften Science Advances, och genomförts på möss visar att AI med hög precision kan bidra till framtidens mer effektiva behandlingar av bland annat psykos.

En ny studie visade att sambanden mellan psykiatriska symtom och utvalda inflammatoriska biomarkörer var svaga hos patienter med kronisk smärta. Studien fann att sjukdomsbeteende bidrog mer till att förklara psykiatrisk komorbiditet.

Sju nya forskningsprojekt, varav fyra leds av forskare vid Karolinska Institutet, ska undersöka hur sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa kan minskas hos arbetare och tjänstemän i privat sektor. Det ingår i det nya FoU-programmet Vägen till psykisk hälsa i arbetslivet: Förebyggande, rehabiliterande och stärkande insatser, som finansieras av Afa Försäkring och Alecta.

Hur resonerar vårdpersonal när de fattar beslut om tvångsvård av patienter med borderline personlighetssyndrom? Är tvångsvården etiskt försvarbar? Det undersöker psykiatrikern Antoinette Lundahl i sin avhandling.

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) har publicerat två studier om sambandet mellan depression och hjärt-kärlsjukdom. Den första studien utforskar de fysiologiska mekanismerna bakom kopplingen mellan generell depression och hjärt-kärlsjukdomar. Den andra undersöker den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor som drabbats av perinatal depression. Resultaten betonar vikten av att förstå och behandla depression för att förebygga allvarliga fysiska sjukdomar.

Tillsammans med Unicef var Karolinska Institutet värd för konferensen Bold Ideas for Brighter Futures den 15–16 maj. Klas Bergling, pappa till Tim Bergling med artistnamnet Avicii, var en av dem som höll tal om sina erfarenheter av psykisk ohälsa hos unga.

En studie genomförd i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) har analyserat sambandet mellan skärmtid på sociala medier, ångest och självkänsla hos högstadieflickor i Stockholms län.

Kvinnor med premenstruellt syndrom (PMS) eller premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) har högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt har kvinnor som drabbats av förlossningsdepression en högre risk att utveckla PMS eller PMDS. Detta visas i en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

En omfattande registerstudie från Karolinska Institutet visar att barn till kvinnor som lidit av posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) under graviditeten har närmare dubbelt så hög sannolikhet att få diagnosen adhd senare i livet. Studien har publicerats i tidskriften European Psychiatry.

En forskargrupp har undersökt sambanden mellan övergrepp i barndomen och risken för psykisk ohälsa senare i livet, enligt en studie i JAMA Psychiatry. Forskarna från Karolinska Institutet och Islands universitet kan visa att risken för utsatta barn att drabbas av psykisk ohälsa senare delvis kan förklaras av faktorer som delas av familjemedlemmarna, som genetik och miljö.

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

Självmord är en av de främsta dödsorsakerna bland unga, både i Sverige och globalt. Under de senaste decennierna har en ökande andel ungdomar börjat studera på universitetsnivå. Perioden vid universitet sammanfaller ofta med andra viktiga livshändelser, såsom att flytta hemifrån och de tidiga vuxenåren är dessutom en period då allvarliga psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom och schizofreni, kan börja visa symtom.

Kronisk njursvikt påverkar över 10% av vuxna över hela världen. Psykisk sjukdom är en viktig fråga för patienter med kronisk njursvikt, men har inte studerats särskilt ingående. Depression är vanligt förekommande och relaterad till dålig prognos hos dessa patienter, men tidigare forskning har främst fokuserat på dialyspatienter, vilket gör att kunskapen om depression i tidigare stadier av sjukdomen är bristfällig.

Kvinnor som drabbas av depression under eller efter graviditeten har en förhöjd risk att avlida, både av naturliga och onaturliga orsaker. Det visar en ny studie av förlossningar i Sverige som publicerats i tidskriften BMJ. Risken är störst månaden efter diagnos, men är fortfarande förhöjd så länge som 18 år senare.

Självmord bland nyblivna mödrar är den näst vanligaste dödsorsaken under perioden efter barnafödsel. Ny forskning från Institutet för miljömedicin (IMM) visar att mödrar med kliniskt diagnostiserad depression under graviditet eller inom ett år efter förlossningen, så kallad perinatal depression, hade tre gånger högre risk för suicidalt beteende jämfört med mödrar utan perinatal depression.

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.