Nyhetsarkiv

En ny studie från Karolinska Institutet talar för att elbehandling samt medicinerna litium och klozapin kan minska risken för självmord hos unga män med psykisk sjukdom, något som tidigare forskning har visat gäller för vuxna. Studien, som jämför behandlingsval och självmordstal i olika svenska regioner, är publicerad i tidskriften Nature Communications.

I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.

En ny studie publicerad i BMC Public Health visar att screening i skolan minskade psykotiska symtom hos ungdomar. Studien har bland annat genomförts av forskare från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet.

Temat för en ny avhandling från Karolinska Institutet är könshormoners påverkan på psykiatriska sjukdomar och skadliga beteenden.

Pappor har större sannolikhet att drabbas av depression under småbarnsåren om föräldrarnas samarbete fungerar dåligt månaderna efter födseln. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders.

Hallå där Sandra af Winklerfelt Hammarberg, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin. Den 17 februari försvarar du din avhandling "Aspects of common mental disorders in primary care", vad handlar den om?

Diagnosen utmattningssyndrom står för majoriteten av alla långtidssjukskrivningar. Men enligt en forskningssammanställning är det vetenskapliga underlaget svagt.

Patienter med behandlingsresistent depression har 23 procent ökad risk för att dö, jämfört med andra deprimerade patienter. Dessutom använder de öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en ny studie i JAMA Psychiatry av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att tidigt upptäcka patienter med risk att utveckla behandlingsresistent depression.

Resultat från en enkätdatainsamling som utfördes i 116 skolor i Stockholms län mellan åren 2016-2019 har nu publicerats i en rapport från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. Målgruppen är främst beslutsfattare och intressenter inom Stockholms län som har inflytande över unga personers hälsa, genom exempelvis vården, skolan, eller folkhälsorelaterade policys och insatser.

Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången utvärderat anonym kognitiv beteendeterapi (KBT) över nätet för personer som tittar på bilder eller videor där barn utnyttjas sexuellt. Deltagarna, som rekryterades huvudsakligen via forum på den krypterade delen av internet som kallas Darknet, rapporterade att de tittade mindre på materialet efter behandlingen. Studien har publicerats i tidskriften Internet Interventions.

Professor Danuta Wasserman, grundaren och chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, hade äran att hålla öppningsföreläsningen på den nionde World Congress on Women’s Mental Health.

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.

Depression är vanligt hos individer med endokrina-metabola sjukdomar och vice versa. I en studie av 2,2 miljoner individer i den svenska befolkningen, såg forskare vid Karolinska Institutet att de med endokrina-metabola sjukdomar också har en ökad förekomst av depression. Forskarna fann dessutom högre frekvenser av depression hos gruppens syskon. Studien är publicerad i American Journal of Psychiatry.

Att levnadsvanor påverkar hälsan är känt. Men även faktorer som du inte kan styra har en inverkan. Här är sex exempel.

Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.

Barn med typ 1-diabetes och deras närmaste familjemedlemmar löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med dem utan sjukdomen, enligt en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Fynden understryker behovet av psykologisk rådgivning för barn och familjer i diabetesvården.

Självvald inläggning som komplement till psykiatrisk öppenvård uppskattas av vårdpersonal och patienter och kan minska ångest för personer drabbade av emotionell instabilitet och självskadebeteende. Det visar en ny avhandling vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Ungefär hälften av den svenska befolkningen känner en stark klimatoro. Det är i grunden helt normalt eftersom klimathotet är verkligt, menar forskaren Fabian Lenhard som startar en studie om klimatoro. Forskningsprojektet ska försöka kanalisera personers klimatoro till hållbar utveckling.

Sex faktorer kan hjälpa till att avgöra hur mycket litium behövs för att behandla patienter med bipolär sjukdom, enligt en stor studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Psychiatry, pekar också ut genetiska markörer som tycks påverka hur snabbt kroppen gör sig av med litium.

Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.

Barn med migrantbakgrund i Sverige får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn utan migrantbakgrund. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences.

Forskare har analyserat DNA från mer än 300 000 personer med och utan psykiatrisk sjukdom i den största genetiska studien om schizofreni hittills och har identifierat ett stort antal specifika gener som kan spela en viktig roll för risken att bli sjuk. En kompletterande studie som publiceras parallellt stärker dessa fynd genom att peka ut en liknande genetisk och biologisk bas för sjukdomstillståndet. Båda studierna publiceras idag i den ledande internationella tidskriften Nature.

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen kan leda till ökad risk för behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.

KI-forskaren Lu Yi tilldelas 1,5 miljoner euro (knappt 16 miljoner kronor) från det Europeiska forskningsrådet prestigefyllda anslag ERC Starting Grant. Pengarna ska gå till forskning om olika undertyper av depression med målet att hitta behandlingar som fungerar för fler.

Vad innebär det att lägga in sig själv? Det förklarar Maria Smitmanis Lyle, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och samordnare vid centrum för psykiatriforskning, som forskar om självvald inläggning för barn och unga.

Assisterad befruktning (ART) verkar inte leda till ökad risk för barnet att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, enligt en stor observationsstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien som publicerats i JAMA Psychiatry fann en något högre risk för tvångssyndrom hos ungdomar och unga vuxna födda efter ART, men att detta förklarades av skillnader i bakgrundsfaktorer hos föräldrarna.

Svår kritisk sjukdom och vård på en intensivvårdsavdelning kan påverka både patienter och deras familjemedlemmar känslomässigt lång tid efter hemkomsten. I sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet har intensivvårdssjuksköterskan Gisela Vogel studerat olika känslomässiga och sociala strategier för att återskapa en god livskvalitet.

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt från krig och fattigdom. Det innebär förändringar och förluster som kan sätta djupa psykologiska spår. Läkaren Maria Sundvalls avhandling vid Karolinska Institutet bygger på enkätstudier och intervjuer med flyktingar i Sverige om deras kontakter med psykiatri och primärvård, men också om vikten av sociala nätverk för hälsa och integration. Resultaten kan få betydelse för dialogen mellan nyanlända, vård och myndigheter.

En av de största hjärnavbildningsstudierna av bipolär sjukdom över tid visar att patienter som får maniska sjukdomsskov utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, bekräftar också en koppling mellan bipolär sjukdom och snabbare utvidgning av hjärnans hålrum. Resultaten har publicerats online i tidskriften Biological Psychiatry.

Svåra upplevelser som misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder. För att förebygga att problemen förvärras behövs tillgänglig behandling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet gjort vad som kan vara den hittills mest omfattande utvärderingen av internetbaserad traumafokuserad KBT för personer som nyligen varit med om trauma (IKBT-T). Studien som publicerats i Psychological Medicine visar på goda resultat.

Upptäckten att narkosmedlet ketamin kan hjälpa personer med svår depression har väckt förhoppningar om att hitta nya behandlingsmöjligheter av sjukdomen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt i detalj hur läkemedlet utövar sin antidepressiva effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Universitetsstudenter i Stockholm rapporterade inga påtagliga förändringar i depression, ångest eller stress under covid-19-pandemins första månader. Det visar en longitudinell studie vid Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet som idag publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.

Den vanliga hudsjukdomen atopiskt eksem (AE) har stor inverkan på livskvalitet och övriga hälsa. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat behandling med internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT, vid atopiskt eksem. Studien tyder på att patienterna mår bättre efter IKBT jämfört med en kontrollgrupp som enbart fick traditionell behandling. Resultaten, som publicerats i JAMA Dermatology, kan över tid bidra till att göra viktig vård tillgänglig för en stor patientgrupp.

Social ångest kan leda till stort lidande för de barn och ungdomar som drabbas. Samtidigt är det svårt att få tillgång till effektiv behandling. Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm visat att internet-förmedlad kognitiv beteendeterapi är en effektiv och kostnadseffektiv behandling. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry.

Ny forskning vid Karolinska Institutet tyder på att det finns ett samband mellan psykos och en genetisk förändring som påverkar hjärnans immunförsvar. Studien som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för utvecklingen av moderna läkemedel vid bipolär sjukdom eller schizofreni.

Tvångssyndrom, OCD, bland barn och ungdomar riskerar att leda till psykisk ohälsa senare i livet. Samtidigt är väntetiden på behandling ofta lång. Enligt en studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm kan internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT), ge samma effekt som traditionell KBT. Studien som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA kan få betydelse för att öka tillgänglighet till behandling vid OCD.

Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.

Forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet har i en stor studie utvärderat ett instrument för screening av självmordsrisk i samband med besök på psykiatrisk akutmottagning. Forskarna fann en koppling mellan screeningresultatet och risk för självmord kort tid efter akutbesöket. Studien har publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Antalet självmord minskar bland vuxna, men ökar hos unga. Samtidigt så frågar skolor om hur de kan bli bättre på att samtala om självmord och psykisk ohälsa med sina elever. Därför har Suicide Zero, Mind, SPES och NASP, som tillsammans står bakom projektet Stör Döden, tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till lärare på högstadiet och gymnasiet.

För första gången visar en ny studie att behandling med progesteronreceptor-hämmare har god effekt på typiska symtom som irritabilitet och depression hos kvinnor som lider av PMDS. Studien som har genomförts vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå Universitet har publicerats i tidskriften American Journal of Psychiatry.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Det är känt sedan tidigare att sexuella minoriteter löper högre risk för psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella. Det stigma som sexuella minoriteter möter har ansetts vara den främsta orsaken till detta. En ny avhandling från Karolinska Institutet ger en inblick i hur stigmarelaterade faktorer kan fungera i ett bredare socioekologiskt system, med hänsyn till den komplexa interaktionen mellan strukturella, interpersonella och individuella faktorer.

För vissa individer tar oron över covid-19 över vardagen och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt KBT-program som tydligt minskade deltagarnas ohälsosamma oro. Studien publiceras i Psychotherapy and Psychosomatics och programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden.

Flickor som utsatts för sexuella övergrepp löper mycket stor risk att drabbas av psykisk ohälsa med depression och ångest, något som riskerar leda till såväl alkoholmissbruk som risk för självmord. Ohälsan är tydlig även efter vårdinsatser. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i European Child & Adolescent Psychiatry.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein i hjärnan som både är viktigt för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner, åtminstone hos möss. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.

Vid psykos har utrikesfödda från Afrika och Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade redan vid första vårdtillfället jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Det visar en stor nationell studie av forskare vid Karolinska Institutet och University College London i Storbritannien som publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Tre forskare vid Karolinska Institutet har fått anslag från AF Försäkring för forskning om hur covid-19 och pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Sammanlagt rör det sig om närmare 11 miljoner kronor i forskningsbidrag.

Narkosmedlet ketamin har i låga doser visat sig ge snabb effekt mot svårbehandlad depression. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de har identifierat en viktig måltavla för läkemedlet – en specifik mottagare för serotonin i hjärnan. Fynden som publiceras i Translational Psychiatry ger hopp om nya, effektiva depressionsläkemedel.