Skärmvanor bland unga kan öka depressionsnivåer genom försämrad sömn
Unga med mycket skärmtid utvecklar sämre sömnvanor som i sin tur kan leda till ökade nivåer av depression – särskilt bland flickor. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i PLOS Global Public Health.
Hösten 2024 lanserade Folkhälsomyndigheten rekommendationer rörande skärmanvändning för unga personer, bland annat i syfte att främja bättre sömnvanor. Tidigare studier har pekat på ett samband mellan skärmtid, sömnvanor och depressionsnivåer för unga. Dock går depression och sömnstörningar ofta hand i hand, och orsakssambanden är inte helt fastställda.
I den aktuella studien följde forskarna 4810 högstadieelever i Stockholms län. Ungdomarna fick svara på en hälsoenkät med frågor om bland annat skärmanvändning på fritiden, sömnlängd, sömnkvalitet, sovtider och depressiva symtom. Varje deltagare fyllde i enkäten vid tre separata tillfällen under tolv månaders tid. Mätningarna pågick mellan 2016–2019.
Försämrade sömnvanor inom tre månader
Rekommendationen från Folkhälsomyndigheten är att ungdomar, 13–18 år, bör begränsa sin skärmtid till högst 2–3 timmar/dag. I studien framkom att den genomsnittliga högstadieeleven (2016–2019) i Stockholm län spenderade ungefär 3–4 timmar/dag framför skärmar på sin fritid.
Hos de ungdomar som rapporterade mer skärmtid på fritiden än genomsnittet sågs en förkortad sömnlängd och en försämrad sömnkvalitet. Skärmtiden gav dessutom upphov till en väsentlig förskjutning av ungdomarnas sömntider – vilket främst verkar ha förkortat nattsömnen i anslutning till måndagsmorgnar. Försämringarna uppstod inom tre månader för pojkar och flickor.
Ökad risk för högre depressionsnivåer
Deltagare som rapporterade längre daglig skärmtid än genomsnittet hade ökad risk för högre depressionsnivåer. Även om effekten av skärmtid på depression var liten och endast förklarade en liten del av framtida depressionsnivåer, var den ändå ihållande över tid.
– I vår studie fann vi att ungdomar som rapporterade en längre skärmtid utvecklade sämre sömnvanor. Vilket i sin tur ledde till ökade nivåer av depression, särskilt bland flickor, säger studiens försteförfattare Sebastian Hökby, doktorand vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet, samt Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning vid Region Stockholm.
Bland pojkarna sågs skärmtiden ha en direkt koppling till förhöjda depressionsnivåer året därpå, oavsett hur mycket sömnproblem som skärmtiden medförde. För flickorna kunde man omvänt bara se indirekta skärmtidseffekter. Bland flickor så förklarades 38–58 procent av de framtida depressionsnivåerna av att skärmtiden först hade haft en störande effekt på deras sömn.
– Studiens resultat tyder på att minskad skärmtid sannolikt skulle förbättra ungdomars sömn och att folkhälsan, sett till förekomsten av depression, sannolikt skulle förbättras för framför allt svenska flickor och unga kvinnor, men möjligen även för pojkar och unga män, säger Sebastian Hökby.
Publikation
Adolescents’ screen time displaces multiple sleep pathways and elevates depressive symptoms over twelve months Hökby S, Alvarsson J, Westerlund J, Carli V, Hadlaczky G (2025) Adolescents’ screen time displaces multiple sleep pathways and elevates depressive symptoms over twelve months. PLOS Global Public Health 5(4): e0004262. https://doi.org/10.1371/journal.pgph.0004262