Publicerad: 2024-01-12 11:54 | Uppdaterad: 2024-01-12 11:57

Psykisk sjukdom hos patienter med kronisk njursvikt

Kronisk njursvikt påverkar över 10% av vuxna över hela världen. Psykisk sjukdom är en viktig fråga för patienter med kronisk njursvikt, men har inte studerats särskilt ingående. Depression är vanligt förekommande och relaterad till dålig prognos hos dessa patienter, men tidigare forskning har främst fokuserat på dialyspatienter, vilket gör att kunskapen om depression i tidigare stadier av sjukdomen är bristfällig.

Det finns också bristande kunskap om mindre vanliga men allvarliga psykiatriska sjukdomar, till exempel bipolär sjukdom och schizofreni hos patientgruppen. Antidepressiva läkemedel, den huvudsakliga farmakologiska behandlingen för depression, används allmänt hos njursvikt-patienter, men det finns osäkerhet kring risker och fördelar med förskrivningen och om doseringen är anpassad efter patienternas njurfunktion.

I sin avhandling från Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet har doktorand Nanbo Zhu försökt minska dessa kunskapsklyftor genom att undersöka förekomsten och påverkan av psykisk sjukdom, samt granska användning och säkerhet av antidepressiva läkemedel hos patienter med kronisk njursvikt. Nanbos avhandling visar hur vanlig psykisk sjukdom är och deras negativa påverkan. Han pekar också på behovet av förstå omfattningen och att hantera sjukdomen på ett effektivt sätt. Avhandlingen ger kunskap om förskrivning och säkerhet vid användning av antidepressiva läkemedel för patienter med kronisk njursvikt och underlag för välinformerade behandlingsbeslut.

Vad är det viktigaste resultatet i din avhandling?

– Vi fann att depression, bipolär sjukdom och schizofreni var vanligare hos patienter med kronisk njursvikt än i befolkningen. Patienterna med dessa psykiatriska diagnoser riskerade sämre hälsoutfall och det kunde finnas skillnader i tillgänglighet till sjukvård. Bland patienter med kronisk njursvikt och depression upplevde de som inledde behandling med antidepressiva en högre risk för kortsiktiga negativa utfall som höftfraktur och blödning i övre magtarmkanalen, men inte långsiktig dödlighet, kardiovaskulär sjukdom och accelererad progression av njursvikten. Det är viktigt att välja lämplig typ och dos av antidepressiva läkemedel för förbättrad behandling. Det verkade som om man inte tar tillräcklig hänsyn till patienternas njurfunktion vid förskrivning av antidepressiva läkemedel, vilket leder till otillräckliga dosjusteringar och potentiellt ökad risk för ogynnsamma läkemedelsreaktioner.

Varför blev du intresserad av det här ämnet?

– Psykisk sjukdom är vanligt bland patienter med kronisk njursvikt men kunskapen om detta och även behandling av dessa patienter är bristfällig. Genom analys av tillgängliga datakällor (till exempel Stockholm CREAtinine Measurements-projektet), försökte vi främja förståelsen för psykiska sjukdomar och hur man skall behandla dem hos patienter med kronisk njursvikt.

Vad tycker du bör göras i framtida forskning?

– Framtida studier som inkluderar ett bredare spektrum av neuropsykiatriska tillstånd behövs för att kunna bedöma sjukdomsbördan hos patienter med kronisk njursvikt. Dessutom kan fördelar och risker med antidepressiva läkemedel för dessa patienter studeras mer ingående framöver, inklusive studier av heterogena behandlingseffekter.