Internetbaserad terapi visar starka effekter vid stressrelaterade diagnoser – men diagnosen spelar roll
En ny studie visar att både kognitiv beteendeterapi (KBT) och en aktiv kontrollbehandling online ger stora förbättringar för personer med stressrelaterade diagnoser – men effekten varierar beroende på diagnos.
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt effekten av en 12-veckors internetbaserad KBT-behandling, särskilt utformad för att minska symtom på stress och utmattning, jämfört med en lika lång internetbehandling med fokus på allmän hälsa. Båda behandlingarna visade sig vara mycket effektiva – deltagarna rapporterade minskad stress och förbättrad psykisk hälsa, och effekterna höll i sig ett helt år efter behandlingsstart.
Överraskande nog fanns det inga signifikanta skillnader mellan grupperna totalt sett. Men när forskarna analyserade resultaten utifrån diagnos visade det sig att personer med anpassningsstörning hade större nytta av KBT än av kontrollbehandlingen. För personer med utmattningssyndrom sågs däremot ingen sådan skillnad.
Stressrelaterade diagnoser har ökat kraftigt i Sverige och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Trots detta saknas det evidensbaserade psykologiska behandlingar. Den här studien visar att strukturerade, internetbaserade behandlingar kan vara både genomförbara och effektiva – vilket kan få stor betydelse för både individ och samhälle.
- Stressrelaterad ohälsa innebär en stor utmaning för primärvården. Vi behöver mer kunskap om vilka behandlingar som kan vara effektiva och hur stressrelaterad ohälsa kan förstås och konceptualiseras, säger försteförfattaren Victoria Sennerstam vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Resultaten väcker också viktiga frågor om hur vi definierar stressrelaterade diagnoser och vilka behandlingskomponenter som faktiskt driver förbättring.
Hur genomfördes studien och vad är nästa steg i forskningen?
Totalt deltog 300 vuxna med antingen anpassningsstörning eller utmattningssyndrom. Deltagarna lottades till antingen KBT (n = 151) eller en aktiv kontrollbehandling med fokus på hälsobeteenden (n = 149). Båda behandlingarna var internetbaserade och inkluderade stöd från terapeut. Effekterna mättes med hjälp av skattningar av upplevd stress, psykisk hälsa och funktionsförmåga före, efter och ett år efter behandling.
En begränsning var att studien inte inkluderade en obehandlad kontrollgrupp. Dock visade en tidigare studie att personer som inte fick behandling uppvisade mycket små förbättringar över tid.
Forskargruppen arbetar nu med en uppföljande studie som undersöker långtidseffekter på sjukskrivning och kognitiv funktion. Alla data är insamlade och en studieprotokoll kommer att publiceras öppet i juni 2025.
Studien finansierades av ALF Medicin och Region Stockholm i samarbete med Karolinska Institutet. Flera forskningsenheter har bidragit, däribland:
- Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
- Gustavsbergs akademiska vårdcentral
- Osher Centrum för integrativ hälsa
- Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
- Centrum för psykiatriforskning
Publikation
Internet-Delivered Treatment for Stress-Related Disorders: A Randomized Controlled Superiority Trial of Cognitive Behavioral Therapy versus General Health Promotion, Victoria Sennerstam, Ludwig Franke Föyen, Evelina Kontio, Frank Svärdman, Mats Lekander, Elin Lindsäter, Erik Hedman-Lagerlöf, Psychotherapy and Psychosomatics, online 27 juni, doi: https://doi.org/10.1159/000546221