Nyhetsarkiv

Angelique har en bakgrund från KI, där hon tagit sin läkarexamen, hennes väg har banats genom en klinisk tjänstgöring under många år på Karolinska Universitetssjukhuset och hon är specialist inom både gynekologi & obstetrik och gynekologisk tumörkirurgi.

Kvinnor med premenstruellt syndrom (PMS) eller premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) har högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt har kvinnor som drabbats av förlossningsdepression en högre risk att utveckla PMS eller PMDS. Detta visas i en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Efter att ägget har blivit befruktat av en spermie stramas det omgivande ägghöljet åt, vilket mekaniskt förhindrar att ytterligare spermier tar sig in och att embryot dör. Det visar forskning från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Cell. Studien förklarar även hur mutationer i ägghöljets proteiner kan ligga bakom kvinnlig infertilitet och kan på sikt leda till nya preventivmedel.

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

Vi önskar Sophia Brismar Wendel välkommen!

Från 1 mars 2024 är Sophia Brismar Wendel adjungerad lektor i reproduktionssjukdomar och gynekolog hos oss på KI DS.

Medicinvetarna #139: Styr hormonerna humöret?
Hör KI DS forskare Helena Kopp Kallner reda ut fakta i frågan

Hud mot hud-kontakt mellan förälder och barn under de första timmarna efter en mycket för tidig födsel bidrar till att utveckla barnets sociala förmågor. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Network Open av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar också att papporna kan spela en viktigare roll än vad forskning tidigare visat.

KI-forskaren Pauliina Damdimopoulou har tilldelats ett ERC Consolidator Grant (Europeiska forskningsrådet) på EUR 2 miljoner för SAFER-projektet (SAfeguarding female FERtility-development of human-relevant in vitro tools for reproductive toxicity). Forskningen ska undersöka effekterna av vanligt förekommande kemiska miljöföroreningar på kvinnors reproduktiva hälsa. Bidraget delas ut inom ramen för Horisont Europa, EU:s program för forskning och innovation.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig hormonstörning hos kvinnor. Studier har visat att med hormonförändringen följer även variationer hos immunförsvarets B-celler. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet slå fast att det inte är B-cellerna som orsakar syndromet, men deras roll är fortfarande oklar. Studien publicerades i eLife.

Forskare vid bland annat KTH och Karolinska Institutet har kommit långt med testandet av en helt ny preventivmetod, en vaginal gel, som i prekliniska tester hindrar spermierna från att nå fram till ägget. Resultatet beskrivs i en studie i tidskriften Science Translational Medicine.

Elisabeth Epstein har från och med den 1 oktober utnämnts till professor i obstetrik och gynekologi med inriktning mot bilddiagnostik vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Elisabeth bedriver internationellt erkänd forskning inom gynekologiskt ultraljud med syftet att optimera diagnostik av gynekologiska förändringar och tumörer för att optimera behandling och bedömning av prognos.

En ny studie som publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet visar att medicinsk abort kan genomföras både säkert och effektivt på distans, utan rutinmässig ultraljudsundersökning. Studien, som är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Kapstadens universitet i Sydafrika, öppnar upp möjligheter att tillhandahålla säkra aborter i resursfattiga områden.

Att få barn redan i tidiga tonåren är riskfyllt på flera sätt. Råd från andra tonåringar kan vara ett sätt att öka användningen av preventivmedel hos flyktingflickor i Uganda.

Forskare vid Karolinska Institutet och University of Bristol har undersökt sambandet mellan vald förlossningsmetod och sexuellt välmående flera år efter förlossningen. Studien, som publicerats i tidskriften BJOG, visade ingen skillnad i sexuell frekvens eller sexuell tillfredsställelse hos kvinnor som förlösts vaginalt alternativt med kejsarsnitt.

För att undersöka den långsiktiga nyttan av hormonsänkande behandling har forskare vid Karolinska Institutet gjort en 20-årig uppföljning av premenopausala kvinnor med bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, tyder på att behandlingen ger ett skydd även efter en längre tid samt att olika patienter verkar gynnas av olika hormonella behandlingar.

Pelle Lindqvist har från och med 1:a maj förordnats som adjungerad professor i klinisk epidemiologi med inriktning mot gynekologi-obstetrik i tre år. Pelle är en expert inom obstetriska komplikationer med fokus på blödningar och tromboembolism.

Kvinnor som opererat bort en äggstock har svårare att bli gravida vid provrörsbefruktning, och föder färre barn än kvinnor med två äggstockar. Det visar en omfattande metaanalys av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility.

När hon var 14 år behandlades hon för cancer och fick höra att hon skulle få svårt att bli gravid i framtiden. Idag har Jessica Strid två barn. ”Jag är väldigt tacksam”, säger hon.

Många unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling kan tack vare forskning ändå bli föräldrar. Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar på några vanliga frågor.

Erik Vismer och hans fru sökte hjälp på en IVF-klinik för att få barn. Men processen krävde mer tid och kraft än de hade väntat sig. Läs om drömmen att få barn i ett fördjupningstema från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.

Enligt WHO är nära 50 miljoner par runt om i världen ofrivilligt barnlösa. Och efterfrågan på assisterad befruktning väntas öka – för behandlingarna har blivit både effektivare och tillgängliga för fler. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om ofrivillig barnlöshet från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.

En studie vid bland annat Karolinska Institutet och IMBA – Institute of Molecular Biotechnology of the Austrian Academy of Sciences – visar hur zika- och herpesvirus kan leda till hjärndeformationer under fosterstadiet. Forskarna har använt 3D modeller av mänskliga hjärnor för att studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av virusorsakad mikrocefali, ett tillstånd där barn föds med ovanligt små huvuden. Studien har publicerats i tidskriften Cell Stem Cell.

Män med stabil kranskärlssjukdom, som får Viagra på grund av impotens, verkar leva längre. De har även lägre risk för en ny hjärtinfarkt. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the American College of Cardiology.

En studie har visat att legalisering av abort i Mexico City och till tillgång till laglig och säker abort minskar abortrelaterad sjuklighet såsom exempelvis blödning.

Kvinnor som behandlats med fertilitetsbevarande kirurgi för borderline äggstockstumörer kunde få barn. Den naturliga fertiliteten var bevarad hos de flesta kvinnorna och endast en mindre andel behövde assisterad befruktning. Överlevnaden i gruppen var också lika hög som hos kvinnor som genomgått radikal kirurgisk cancerbehandling. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Fertility & Sterility.

Läkemedlet modafinil används bland annat vid narkolepsi. Det har tidigare rapporteras en ökad risk för missbildningar hos spädbarn vars mammor använt modafinil under graviditeten. Nu visar en större registerstudie med nästan två miljoner gravida kvinnor i Sverige och Norge att det inte finns något sådant samband. Studien som publiceras i JAMA är genomförd av forskare vid Karolinska Institutet och norska Folkehelseinstituttet.

Alla celltyper som finns i kvinnans äggstock har nu kartlagts av forskare på Karolinska Institutet. Den omdiskuterade frågan om det finns så kallade äggstamceller får också svar. Svaret är nej, enligt den nya studien som publiceras i Nature Communications. Kartläggningen öppnar för forskning om förbättrade metoder för behandling av ofrivillig barnlöshet.

Barn som tillkommit via provrörsbefruktning löper en något högre risk att dö under sina första veckor i livet än barn som skapats på naturlig väg. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility. En förklaring kan vara att barn som tillkommit via IVF i högre utsträckning föds för tidigt än barn som tillkommit på naturlig väg. Risken för spädbarnsdöd är fortfarande väldigt liten för båda grupperna och efter 1 års ålder är det ingen skillnad.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

Döttrar till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har femfaldigt ökad risk att diagnostiseras med PCOS i vuxen ålder; höga nivåer av manligt könshormon under graviditeten bidrar till att syndromet förs vidare till nästkommande generationer. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten som bygger på registerbaserade och kliniska studier samt djurstudier i tre generationer publiceras nu i Nature Medicine.

Att sätta igång en förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor istället för vid 42 tycks vara säkrare för barnets överlevnad, visar ny svensk forskning vid bland annat Göteborgs universitet, Sahlgrenska och Karolinska Institutet. Den aktuella studien väntas bli en viktig pusselbit inför kommande ställningstaganden inom förlossningsvården.

Forskare från Karolinska Institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har för första gången undersökt effekten av testosterontillskott hos unga idrottsaktiva kvinnor i en så kallad randomiserad, placebokontrollerad studie. Resultaten, som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine, visar att det finns ett orsakssamband mellan förhöjda nivåer av manligt könshormon och ökad så kallad aerob kapacitet hos unga kvinnor. Även muskelmassan ökade, men däremot inte muskelstyrkan.

Kvinnor har ökad risk för att höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen kommer tillbaka efter operation om det funnits cellförändringar i operationsmarginalen, särskilt om högrisk-HPV (humant papillomvirus) kunnat påvisas i uppföljningsprovet. Det visar en ny långtidsstudie från Karolinska Institutet som publiceras i American Journal of Obstetrics and Gynecology. Forskarna fann också att flera andra sjukdomar kan vara oberoende riskfaktorer för återkomst av cellförändringar.

Tidig äggstockscancer hos unga kvinnor kan opereras i syfte att bevara fertiliteten utan att det påverkar säkerheten eller effektiviteten av cancerbehandlingen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en nationell studie som publiceras i tidskriften Gynecologic Oncology.

Fetma och höga halter av manliga könshormoner under graviditeten kan leda till oroligt beteende hos avkomman, visar en studie på möss från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften FASEB Journal. Enligt forskarna ger fynden nya ledtrådar till varför barn till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en ökad risk att utveckla oro i vuxen ålder.

Fetma och nedsatt insulinkänslighet är vanligt vid polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Hormonet adiponektin kan skydda mot dessa förändringar visar ny forskning som bygger på djurstudier och publiceras i tidskriften PNAS.

Behandling med akupunktur har ingen effekt på ofrivillig barnlöshet som beror på polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Den mest effektiva behandlingen vid PCOS är läkemedelsbehandling med klomifen. Det visar en forskningsstudie gjord i ett internationellt samarbete vid Heilongjiang University of Chinese Medicine, Kina, där Karolinska Institutet deltagit. Studien publiceras nu i JAMA.

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har höga halter av manligt könshormon i blodet, något som vid en graviditet har antagits kunna påverka fostrets utveckling. Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har nu identifierat en hormonell mekanism som kan förklara varför barn till kvinnor med PCOS har en ökad risk att utveckla symtom av oro, depression och annan psykisk ohälsa i vuxen ålder. Resultaten som bygger på djurstudier publiceras i tidskriften PNAS.

Två vetenskapliga studier som letts av forskare vid Karolinska Institutet väntas ligga till grund för nya internationella rekommendationer vid behandling av medicinsk abort och missfall – rekommendationer som även kan förändra klinisk praxis i Sverige.