Fertilitet: Så kan den som haft cancer få hjälp

Text: Annika Lund för Medicinsk Vetenskap nr 1, 2022 | Tema: Ofrivillig barnlöshet

Varför skadas fertiliteten av cancer?

– Vanligen är det behandlingen som påverkar de reproduktiva organen. Kirurgi och strålning kan skada om behandlingen är riktad mot till exempel äggstockar eller testiklar. Man kan skydda fertiliteten genom att vara mindre radikal vid kirurgi och undvika vissa områden vid strålning. Men vissa cellgifter skadar till exempel äggceller – och det kan vi inte skydda patienten från. Det här är celler som inte återbildas under livet.

Vilken behandling kan ni erbjuda?

– För män och tonårspojkar kan vi frysa in spermier. För vuxna kvinnor kan vi frysa in ägg, embryon eller äggstocksvävnad. Även för yngre flickor kan vi frysa in äggstocksvävnad. Vävnaden kan sedan opereras tillbaka, till exempel när flickan har blivit vuxen och vill ha barn. 2019 föddes det första barnet i Sverige efter att äggstocksvävnad frusits ned för att bevara fertilitetsmöjligheter hos en flicka med barncancer. 

Varför är det här viktigt?

– Cancerbehandlingarna är nu så effektiva att 85 procent väntas överleva sin sjukdom. Unga långtidsöverlevare har beskrivit smärtan i att inte kunna bilda familj, en del som mer smärtsamt än cancersjukdomen. Därför har vi under de senaste två decennierna utvecklat fertilitetsbevarande åtgärder för unga cancerpatienter och andra unga med nedsatt fertilitet. 

Men hur går det till – en cancerbehandling börjar ju ofta väldigt snart efter diagnos?

– Ja, det är bråttom. I Sverige kan fertilitetskliniker på universitetssjukhusen ta emot de här patienterna akut. Efter rådgivning behöver patienten tacka ja eller nej till behandling i princip genast. Ett spermaprov kan lämnas direkt och äggstocksvävnad tas ut snarast för infrysning. Hormonstimulering för att få fram mogna ägg tar cirka två veckor och kan också startas omgående, man måste inte vänta in någon särskild fas i menscykeln. Det är en av de saker som vi ganska nyligen har förstått – tack vare forskning.

Erbjuds alla unga cancerpatienter i Sverige detta?

– I stort sett, ja. Alla ska få information om att cancerbehandling kan påverka fertiliteten och erbjudas remiss till fertilitetscentra. Alla patienter har rätt att få veta vilka biverkningar en behandling kan ge – de har rätt att veta att de kommer tappa håret och att de kan bli infertila. Det gäller oavsett om det finns någon fertilitetsbevarande åtgärd att erbjuda eller inte.

Hur effektiva är de fertilitetsbevarande behandlingarna?

– 2019 publicerade vi en genomgång av drygt 1 200 flickor och kvinnor som fått rådgivning om fertilitetsbevarande åtgärder på Karolinska universitetssjukhuset mellan 1998 och 2018. Två tredjedelar hade tidigare fått en cancerbehandling, resten hade någon annan sjukdom som påverkar fertiliteten, som Turners syndrom. De som tidigare hade haft cancer var äldre när de kom tillbaka för att försöka bli gravida och deras behandlingar ledde mer sällan till förlossning och barn. Men i hela gruppen fick ungefär hälften av dem som använde sig av nedfrusna embryon eller ägg ett barn medan färre än var tionde kvinna som fick tillbaka äggstocksvävnad fick ett barn. De här siffrorna kommer säkert att ändras, för när vi sammanställde detta var flera i gruppen för unga för att planera för en graviditet.

Hur säkra är de här behandlingarna?

– Vi har utvecklat metoder där även kvinnor med hormonkänslig bröstcancer kan hormonstimuleras för att få fram ägg. Då görs hormonstimuleringen med tillägg av läkemedel som minskar mängden östrogen i kroppen. Vår forskning har visat att tillägget gör så att kvinnorna har samma mängd östrogen i blodet som vid en vanlig menstruationscykel, men flera ägg mognar ändå fram samtidigt. Studier som följer patienter i denna situation visar att upplägget inte påverkar cancerprognosen negativt.

Hur vill ni forska vidare?

– Det saknas behandling för att hjälpa yngre pojkar. I dag fryser vi testikelvävnad för att rädda cellerna som är tänkta att producera spermier efter pubertet, men mer forskning behövs innan vi vet hur vi ska kunna återföra denna. Att transplantera äggstocksvävnad är i dag inte så effektivt, där pågår ett försök med att förbehandla vävnaden innan vi fryser ned den. Vi behöver också utveckla metoder för att hjälpa kvinnor som får livmoderskador på grund av strålning. Viktigt är också att fortsätta följa de behandlingar vi gör för att kontinuerligt se hur säkra och effektiva de är. Vi skulle
behöva bygga upp ett kvalitetsregister.