Nyhetsarkiv

När vi drar slutsatser i vår vardag kopplas det vi lär oss ofta till känslor – som att ett ärende är viktigt, en person har hög status eller en miljö är skrämmande. Andreas Olsson studerar hur denna inlärning sker i sociala situationer.

Mycket av Fang Fangs forskning rör sjukdomen ALS. Hon har sin hemvist i epidemiologi men integrerar gärna andra typer av forskning. Multidisciplinärt samarbete är viktigt för att förstå och på sikt kunna behandla sjukdomen, menar hon.

Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.

Hälsovinsterna med att röra på sig är väl kända, men vården behöver bli bättre på att använda fysisk aktivitet som behandling. Det menar Maria Hagströmer som forskar om sambandet mellan aktivitet och hälsa.

På måndagen samordnade Länsstyrelsen i Stockholm ett besöksprogram åt kungaparet om hur Stockholms län hanterar covid-19-pandemin. Första stoppet var på Karolinska Institutet.

Susanne Guidetti utvecklar metoder för att rehabilitera personer som har fått en stroke samt stödja äldre. Hennes interventioner baseras på personcentrering, digitalt stöd och aktivitet där personens egna prioriteringar är det centrala.

Fettlever orsakad av övervikt drabbar närmare en av fyra personer i Europa och USA. Tidigare forskning har visat att personer med fettlever som utvecklat svår fibros eller cirros har en ökad risk att dö i förtid. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Massachusetts General Hospital i USA att även mild fettlever är kopplad till ökad risk att dö men att dödligheten ökar med tilltagande svårighetsgrad av sjukdomen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande kopplingen mellan olika typer av läkemedelsbehandling och hyponatremi. I den aktuella studien jämfördes litiumbehandling mellan 11 213 personer som sjukhusvårdats på grund av hyponatremi med 44 801 kontroller. Intressant nog fann man att litiumbehandling var hälften så vanlig hos personer med hyponatremi. Resultaten har nyligen publicerats i tidsskriften Journal of Psychopharmacology.

Georgios Sotiriou, forskare vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi får ”the Smoluchowski award” för sitt forskningsbidrag till områdena aerosolvetenskap och -teknik. Utmärkelsen består av en certifiering och ett personligt pris på 2.000 €.

Hallå där, Xin Li, doktorand vid Aging Research Center (NVS). Den 28 oktober försvarar du din avhandling med titeln: “The relation between aging, dopamine-regulating genes, and neurocognition”. Vad handlar din avhandling om?

Inte bara Coronarelaterade reportage är aktuella idag utan även reportage om åldrande.

AIMES, Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering Sciences, är en gemensam satsning av Karolinska Institutet och KTH, i samarbete med Getinge, vars vision är att förstärka kompetensutbytet inom akademi, vetenskap och industri. Forskningscentret invigdes den 30 september 2020, i Biomedicum, Solna (och via Youtube).

Forskare vid KI får 52 120 000 kr i Fortes årliga öppna utlysning. Utlysningen är öppen för ansökningar inom Fortes övergripande ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd.

Eleni Aklillu som är professor i tropisk farmakologi och forskargruppsledare på institutionen för laboratoriemedicin har tilldelats den prestigefyllda Donald Mackay medaljen.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Här kommenterar KI-forskare som själva använder metoden i sin forskning årets kemipris. ”Detta har vi gått och väntat på,” säger Fredrik Lanner.

Eleni Aklillu som är professor i tropisk farmakologi och forskargruppsledare på institutionen för laboratoriemedicin har tilldelats den prestigefyllda Donald Mackay medaljen.

2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.

Ändrade regler gällande p-platser vid ANA 23 från och med den 5 oktober.

NVS gratulerar Ann-Helen Patomella, Lena von Koch, Maria Hagströmer och Neda Agahi!

Hallå där Hanna Johansson, doktorand vid Sektionen för fysioterapi, NVS. Den 23 oktober kommer du att försvara din avhandling ”Balance and gait in Parkinson’s disease : from perceptions to performance”, vad handlar den om?

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik deltar under höst- och vårterminen i ett projekt om institutionsledningens kommunikationskanaler och den interna kommunikationen på institutionen. Syftet är att få en bättre förståelse för hur kommunikationen fungerar idag och hur den kan förbättras framöver.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2020 ska delas lika mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras upptäckter av hepatit C-virus.

Hallå där, Agneta Richter Dahlfors, föreståndare för ett nytt interdisciplinärt forskningscenter med fokus på samhällsnytta, som invigdes den 30 september. Vad är AIMES?

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein i hjärnan som både är viktigt för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner, åtminstone hos möss. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.

Herwig Schüler, Institutionen för biovetenskaper och nutrition, KI, är medsökande i ett projekt som leds av Umeå universitet, som ska få närmare 30 miljoner i forskningsanslag genom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) för ett projekt om "Decoding bacterial toxin-antitoxin systems: from high-throughput discovery to molecular mechanisms and biotechnology".

Ryggmärgsskada leder ofta till bestående funktionsnedsättning. I en ny studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare från Karolinska Institutet att det går att stimulera stamceller i ryggmärgen hos möss så att de bildar stora mängder nya oligodendrocyter, en celltyp som är viktig för nervfibrernas förmåga att leda signaler och därmed bidrar till att reparera skadan.

Nu tar KI nästa steg och etablerar en ny grupp, KI:s interdisciplinära resursgrupp post covid-19 (KIRP), för att hantera framtida utmaningar och för att kunna bidra till att förbättra och stärka beredskapen inför kommande kriser – till exempel nya pandemier.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett stort internationellt forskningssamarbete studerat närmare 30.000 patienter med kronisk lymfatisk leukemi. Studiens resultat, som nyligen publicerades i tidskriften Blood, kommer att leda till en ny molekylär klassificering av sjukdomen.

Anna Rising samtalar om sin forskning om hur spindelväv användas inom vården i en digital föreläsning den 8 oktober och ARC visar upp sin utställning om fokus på åldrandet i unikt möte mellan konst och vetenskap under hela veckan 5-12 oktober.

Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.

Marie Wahren-Herlenius och Sven-Erik Sonesson får Nanna Svartz stipendium för framstående reumatologisk forskning. De har tilldelats utmärkelsen för sitt mångåriga samarbete kring medfödda hjärtblock som kan drabba foster till mödrar med vissa reumatiska sjukdomar.

Måndagen den 21 september var det Internationella Alzheimerdagen. Det uppmärksammades traditionsenligt med en temadag om Alzheimer och andra demenssjukdomar för medarbetare och forskare på KI och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Ny forskning som publiceras i Nature visar att en viss bit DNA som medför upp till tre gånger ökad risk att drabbas av allvarlig covid-19 är nedärvd från neandertalare. Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.

KI:s rektor Ole Petter Ottersen och universitetsdirektören Katarina Bjelke besökte NVS under en solig hösttimme torsdagen den 17 september.

Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt gäller det närmare 143 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om cellåldrande, hjärnans mekanismer för beslutsfattande, stamcellers öden och antikroppsproducerande celler.

Den 30 september invigs det nya forskningscentret AIMES, vars syfte är att öka interdisciplinär forskning och utbildning. Invigningen hålls i Eva & Georg Klein-salen i Biomedicum eller via Zoom.

En typ av antibakteriella T-celler, så kallade MAIT-celler, är kraftigt aktiverade i personer med medelsvår till svår covid-19-sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Science Immunology. Fynden bidrar till ökad kunskap om hur vårt immunförsvar reagerar på covid-19-infektion.

Den 12 mars 2020 blev professor Barbara Canlon invald som utländsk ledamot i klassen för medicinska vetenskaper i Kungl. Vetenskapsakademien.

Kvinnor som behandlats med fertilitetsbevarande kirurgi för borderline äggstockstumörer kunde få barn. Den naturliga fertiliteten var bevarad hos de flesta kvinnorna och endast en mindre andel behövde assisterad befruktning. Överlevnaden i gruppen var också lika hög som hos kvinnor som genomgått radikal kirurgisk cancerbehandling. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Fertility & Sterility.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

KI-forskare har fått stöd från US Army för att utveckla gentekniska metoder som kan lindra eller bota sjukdomen Duchennes muskeldystrofi (DMD). Sjukdomen är den vanligast förekommande genetiska neuromuskulära sjukdomen hos barn.

Petter Ljungman, enheten för miljömedicinsk epidemiologi vid IMM har tilldelats 20 miljoner SEK för projektet ”Klimat, hälsa och luftföroreningar i Indien (CHAIR-India): Vägen framåt för att uppnå de globala hållbarhetsmålen”.

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Ny kunskap om tändernas byggmaterial och tillväxt kan påskynda utvecklingen inom regenerativ tandvård, biologisk terapi av skadade tänder, men också för behandlingen av tandkänslighet. Studien som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet publiceras i Nature Communications.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för snabb, billig, men ändå träffsäker provtagning för covid-19. Metoden förenklar och frigör testningen från dyra reaktionssteg vilket möjliggör uppskalning av diagnostiken. Det gör metoden särskilt attraktiv för platser och situationer med begränsade resurser. Den är lika intressant för upprepad testning och för att flytta resurser från dyr diagnostik till andra delar av vårdkedjan. Studien publiceras i Nature Communications.

Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2020 för forskning inom Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion, har tilldelats KI forskare Federico Iovino. Priset på 1 miljon kronor delas ut årligen och fördelas delvis som ett individuellt pris à 50 000 kr, delvis som ett forskningsanslag à 950 000 kr.

I en studie av forskare vid Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet, Östra Finlands universitet och Karolinska Institutet upptäckt att åderförkalkning på halspulsådern hade ett samband med kronisk kranskärlsjukdom.

Simon Elsässer tar emot ett anslag på 2,7 miljoner kronor av IngaBritt och Arne Lundbergs Stiftelse för projektet ”sORF peptider i tumörbiologi och diagnos”. Elsässers projekt är ett av 19 som sammanlagt tilldelas 36 miljoner kronor i årets utdelning.