Nyhetsarkiv

Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

Flera stora anslag har gått till forskare vid Sektionen för Aging Research Center (ARC) i Fortes årliga öppna utlysning inom områden som hälsa, arbetsliv och välfärd. Av de 32 projekt, program och nätverk som fått anslag på KI, kammar ARC hem fem.

Ekonomiavdelningen och inköp- och upphandlingsenheten är på konferens 14-15 oktober. Åter på måndag den 18 oktober.

Torkel Brismar forskar om hur röntgenbilder och annan medicinsk avbildning kan översättas till kvantitativa mått. Dessa kan användas för bedömning av till exempel cancer eller benskörhet och hjälpa läkare att fatta rätt beslut.

Studien bidrar till ökad kunskap om i vilken utsträckning de som ringer sjuksköterskeledd telefonrådgivning (1177) följer råden och om det sker en omfördelning av besök från sekundärvård till primärvård efter införandet av 1177.

Med en knaper studentbudget kan det kännas tufft att köpa all nödvändig kurslitteratur. Att alla ska ha möjlighet till kurslitteratur arbetar studentföreningen STRÄVA bland annat för och har hjälpt till att starta projektet KI-studenters bokdonation.

Mindre träning och mindre rehab – den upplevelsen rapporterar personer med Parkinson om i en ny studie från Karolinska Institutet. Studien belyser läget under den första vågen av covid-19-pandemin. Särskilt kvinnor över 70 år kan ses som en riskgrupp när det gäller minskad rörelse, enligt Erika Franzén, professor och fysioterapeut.

Marie Klingberg Allvin arbetar med att stärka barnmorskeutbildning och forskning, ofta i lågresursländer, för att ge kvinnor tillgång till bättre vård. Hon betonar vikten av att väva ihop forskning och utbildning – något som också ingår i hennes nya professur.

Den 11-15 oktober 2021 arrangerar Ågrenska en utbildningsvecka för familjer och personer som i sitt arbete eller i sin vardag möter barn och ungdomar med Potocki-Lupskis syndrom.

Olof Stephansson forskar om risker för mor och barn under graviditet och förlossning. Han har bland annat kunnat ge lugnande besked om risker kopplade till fetmakirurgi, antidepressiva läkemedel och covidsmitta vid graviditet.

KI:s utbildningar ska vara ledande både vad gäller kunskapsinnehåll och pedagogik. Terese Stenfors forskar om hur medicinska lärandeprocesser går till och arbetar med KI:s pedagogiska forskningsanknytning.

Christina Samuelsson vill bidra till en lättare vardag för barn och vuxna med kommunikativa funktionsnedsättningar. Hennes forskning spänner från gesters betydelse för barn med språkstörning till digitala samtalsstöd på äldreboenden.

Mellan embryo och livmoder pågår en molekylär dialog som är avgörande för graviditeten. Andres Salumets forskar om denna interaktion för att förstå infertilitet och utveckla bättre behandlingar mot barnlöshet.

Vi mår bra av att röra på oss, men vi vet fortfarande bara lite om varför. Jorge Ruas forskar om hur detta samband ser ut på molekyl- och gennivå. Han hoppas att forskningen på sikt kan bidra till bättre behandlingar.

Många äldre patienter har både kroppslig sjukdom och nedsatt kognition. Dorota Religa forskar om hur vården av denna grupp kan bli bättre. Hennes forskning spänner från farmakologiska till organisatoriska frågeställningar.

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Dr. Fang Fang, professor vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, har tilldelats ett anslag på cirka 1,5 miljoner US-dollar för tre års forskning från Centers for Disease Control & Prevention (CDC), USA.

Bodil Lund är tandläkare och forskar om hur tandvården kan använda antibiotika på ett klokare sätt, och inte bidra till ökad antibiotikaresistens. Hon forskar också om diagnostik och behandling vid käkledsproblem.

Att värdera handlingsalternativ och fatta beslut hör till hjärnans mest grundläggande funktioner, inte bara hos människor. Konstantinos Meletis studerar hjärnprocesser med nya tekniker för att förstå hur det går till.

Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.

Hjärnforskaren Ola Hermanson vill dels förstå den friska hjärnans utveckling, dels lägga grunden för bättre behandlingar mot allvarliga sjukdomar. Han är gärna med och driver teknikutvecklingen, bland annat inom så kallad bioprinting.

Munnens bakterieflora orsakar inte bara tandsjukdomar utan inverkar också i allvarlig sjukdom i andra delar av kroppen. Margaret Sällberg Chen forskar om detta, i synnerhet kopplingen till cancer.

Lymfom är en vanlig cancerform som finns i många varianter. Karin Ekström Smedby kartlägger sjukdomens epidemiologi, från riskfaktorer till överlevnad. Hon forskar också om nya markörer som kan leda till effektivare behandling för patienterna.

Anna Koman vid forskargruppen endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Primary hyperparathyroidism: nonclassical symptoms and benefits of parathyroidectomy" den 15 oktober 2021. Huvudhandledare är Inga-Lena Nilsson.

KI-forskarna Johan Lundin och Gunilla Karlsson-Hedestam erhåller forskningsanslag från familjen Erling-Perssons stiftelse, som stödjer vetenskaplig forskning, undervisning och utbildning samt barns och ungdomars utveckling.

Patienter som får traumavård har ofta flera frakturer och andra ortopediska skador vilket i sig kan innebära livsfara. Anders Enocson forskar om hur ortopedkirurgin för dessa patienter kan bli bättre – från val av operationsmetod till samarbete i traumateamet.

I oktober arrangerade WHO och Karolinska Institutet det första Roslingseminariet på temat ”Health Equity and Pandemics – a Moonshot for Sustainable Health”. Här betonades att vägen till hållbar hälsa går genom globalt samarbete och ett internationellt perspektiv där fokus ligger på världens allra mest utsatta.

Tre KI-forskare har fått Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings Stora Anslag som är ett av landets största medicinska anslag. Forskarna tilldelas medel för fyra års forskning på hel- eller halvtid med målet att etablera en självständig vetenskaplig karriär. Vid årets utlysning bedömdes 153 ansökningar varav åtta beviljades.

En forskare vid Karolinska Institutet rapporterar att maskininlärning kan användas för att få insikter om molekylära händelser som ändrar formen på proteiner efter att de har skapats, vilket reglerar deras förmåga att interagera med varandra. Detta tyder på att artificiell intelligens (AI) i framtiden kan ge oss möjligheter att exakt simulera mycket komplexa biologiska scenarier in silico, samt utnyttja denna information för terapeutiska åtgärder.

Tre KI-forskare har fått SSMF:s Stora Anslag ett av landets största medicinska anslag. Forskarna tilldelas medel för fyra års forskning på hel- eller halvtid med målet att etablera en självständig vetenskaplig karriär. Vid årets utlysning bedömdes 153 ansökningar varav åtta beviljades.

Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad. Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.

2021 års Nobelpris i kemi belönar Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Här kommenterar KI-forskaren Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, upptäckten. Han var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.

Ulrika Tampe vid forskargruppen ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Open tibial fractures in Sweden" den 15 oktober 2021. Huvudhandledare är Karl-Åke Jansson.

Forskare vid Karolinska Institutet har deltagit i ett stort internationellt forskningsprojekt som kartlagt alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser. Forskningen har resulterat i en cellatlas som presenteras i ett stort specialpaket av vetenskapliga artiklar i tidskriften Nature idag. Det långsiktiga målet med samarbetet är att skapa en cellatlas över hela hjärnan i syfte att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar och bidra till bättre behandlingar.

Det finns stora förhoppningar om att små vätskeblåsor som utsöndras av våra celler, så kallade extracellulära vesiklar, kan användas för att leverera läkemedel i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa nanobubblor kan transportera proteinläkemedel som dämpar inflammation vid olika inflammatoriska sjukdomar. Tekniken som presenteras i Nature Biomedical Engineering visar goda resultat i djurmodeller.

Från och med 7 oktober går det inte längre att använda account.ki.se för att byta lösenord till studentkontot. Istället bör du gå till myaccount.microsoft.com och sätta om ditt lösenord med hjälp av din Office365-inloggning.

Lördagsgodis, fluortandkräm och tandborstning två gånger om dagen har gjort att Sveriges tandhälsa gått från katastrof till bland den bästa i världen. Hör professorn och tandläkaren Mats Trulsson berätta munhälsans historia och få svar på frågor om tandblekning, bettskenor och tandvårdsrädsla. Och - påverkas äldres minne av deras tuggförmåga? Ny forskning ska ge svar.

Forskare vid KI får 164 808 400 kr i Fortes årliga öppna utlysning. Utlysningen är öppen för ansökningar inom Fortes övergripande ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Totalt får 32 projekt, program och nätverk på KI anslag.

Blodkärlsforskaren Christer Betsholtz, professor vid institutionen för medicin i Huddinge vid Karolinska institutet, får Fernströmstiftelsens nordiska pris, och belönas med en prissumma på en miljon kronor för sin forskning kring blodkärlens struktur och funktion.

Nya frågor, nya kontakter och nya samarbeten är vad man hoppas på när det första nationella mötet för forskare, lärare och doktorander i arbetsterapi genomförs som ett webbinarium tisdagen den 19 oktober 2021. Initiativtagare och värd för detta är avdelningen för arbetsterapi vid KI.

2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi handlar om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till Nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.

Forskare vid BioNut har fått 4.6 miljoner SEK i projektanslag från FORTE för ett projekt om “Effekter av ökad exponering för matreklam (utomhus och digitalt) på svenska ungdomars hälsobeteenden och risk för fetma, utvärderat i en socioekonomisk kontext.”

Under rubriken Hur ska vi bygga beredskap inför nästa hälsokris? hölls i slutet av september ett seminarium vid KI. Här samlades en expertpanel som inkluderade representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO, talade om WHO-rapporten ”COVID-19: Make it the Last Pandemic” som seminariet kretsade kring.

NVS gratulerar dem alla!

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt det långsiktiga utfallet för personer som fått en pacemaker inopererad efter kateterburen aortaklaffbyte via ljumsken. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i dödlighet för patienterna med pacemaker jämfört med patienterna utan pacemaker. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Cardiovascular Interventions.

Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.

Forskare på Karolinska Institutet, i samarbete med Region Stockholm, utvärderar just nu effekten av att använda mobila appar som tillägg i behandling för alkoholberoende. Du som behöver hjälp att dricka mindre eller sluta helt med alkohol är välkommen att delta.

Flera stora anslag har gått till KI i Vetenskapsrådets (VR) nationella satsningar på forskningsinfrastruktur. Svenska tvillingregistret, Kemiskt biologiskt konsortium och National E-infrastructure for Aging Research belönades alla tre med stöd från VR.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 delas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.

Har du en ungdom hemma som verkar deprimerad eller känner sig nedstämd, irriterad och orkeslös? Blir nedstämdheten så svår att din ungdom börjar dra sig undan från roliga aktiviteter, skolan och vänner? Du kan anmäla ditt barn till en studie som utvärderar effekten av psykologisk behandling via internet för ungdomar i åldern 13–17 år med depression.