Sjukvård i krig - mer än bara skottskador
Om man hör ordet ‘krigsskada’ så tanker man kanske på skottskador, avslitna kroppsdelar eller brännskador från explosioner. Och samtidigt som dessa definitivt är en del av krigets fruktansvärda skadepanorama, så är verkligheten mer komplex, och kanske delvis också mindre filmisk.
Det faktum att krigsdrabbade samhällen fortfarande måste hantera bördan av icke-konfliktrelaterade skador och sjukdomar får ibland inte samma uppmärksamhet. Samtidigt så begränsar krig både tillgången till hälso och sjukvård, och medicinsk personals möjligheter att utföra sitt arbete. För att på ett effektivt sätt kunna bistå krigsdrabbade samhällen är det viktigt att förstå de komplexa utmaningar som deras hälso och sjukvårdssystem står inför och sedan agera, för att på så sätt kunna se förbi den gängse bilden av vad ’krigsskador’ är.
Att krig och väpnade konflikter skadar, och dödar, är ingen nyhet. Vad som möjligtvis är mer anmärkningsvärt, eller som det i alla fall inte talas om lika ofta, är alla de andra sätt på vilket krig och konflikter har en indirekt påverkan på hälsan för människor som lever i drabbade områden. En studie från 2020 som undersökte väpnade konflikters påverkan på indirekta dödstal (alltså personer som inte dog som en direkt följd av krigshandlingar, utan som en indirekt påverkan på dödligheten), kunde konstatera att väpnade konflikter har en bidragande effekt på ökad dödlighet i samtliga åldersgrupper, på grund av både smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar, men även mödradödlighet, spädbarnsdödlighet, och icke-krigsrelaterade skador.
Ett krig är en hälsokris på många komplexa vis. Det skapar nya skador, vilket anstränger hälso och sjukvårdssystemet, men utöver det så skapar det oordning i, och förstör, försörjningskedjor och pågående hälsoinitiativ, som till exempel vaccinationsprogram. Även om sjukhus och andra medicinska inrättningar är skyddade i internationell lag, så har de attackerats och förstörts de i den senaste tidens konflikter, något som förhindrar och försvårar för hälso och sjukvårdspersonal att utföra sitt arbete.
Flera grupper inom KI arbetar med frågor som rör konflikters påverkan på hälsa, bland annat på Centrum för hälsokriser och på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin. Där har flera medarbetare åkt till Ukraina och arbetat, sedan kriget där bröt ut. Ett krig som enligt Världshälsoorganisationens generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus “kommer att ha förödande konsekvenser för det ukrainska folkets hälsa – som kommer att eka i år och decenium framöver”.
Krig för med sig nya sjukdomar och skador, samtidigt som de gamla består
Martina Gustavsson är sjuksköterska och doktorand på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin. Hon forskar på moralisk stress hos hälso och sjukvårdspersonal som arbetar i katastrofer. I april och maj arbetade hon som sjuksköterska och medicinsk koordinator i ett EMT (Emergency Medical Team) i Poltava i Ukraina. EMT:et stöttade den redan befintliga sjukvården genom att bistå med primärvård för internflyktingar via mobila kliniker.
- Flera gånger fick vi ändra och anpassa rapporteringssystemet från det som normal används när katastrofer plötsligt inträffar, eftersom patienterna vi träffade istället behövde hjälp med sjukdomar så som högt blodtryck, diabetes, astma och muskelvärk. Det sistnämnda är ofta en reaktion på traumatisk stress, vilket är en helt normal reaktion med tanke på vad de hade varit med om, berättar hon.
Dessutom är det viktigt att komma ihåg att inte alla krigsdrabbade länder är likadana. En del, som till exempel Ukraina, har redan ett fungerande hälso och sjukvårdssystem, och därav inte samma behov av att utomstående kommer in och så att säga uppfinner hjulet på nytt. Samtidigt så finns det andra länder där systemet är mycket svagare till att börja med. Detta var något som Henrik Jörnvall, anestesiolog affilierad med Kunskapscentrum för global katastrofmedicin såg exempel av när han arbetade i Ukraina för Läkare utan gränser.
Krig ersätter inte, och upphäver inte heller, redan existerande skador och sjukdomar, men det medför också problem som ibland glöms bort, eller inte diskuteras lika mycket, som till exempel psykiskt trauma och utbrott av smittsamma sjukdomar. Därtill har krig en alldeles särskild påverkan på utsatta grupper, som till exempel barn, vilket nyligen diskuterades i en artikel i the British Journal of General Practice, som särskilt undersökte hur kriget i Ukrainas påverkade barns hälsa.
Fragmentering inom forskningen begränsar förståelse
Anneli Eriksson är forskningsspecialist på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin och jobbar just nu med forskningsprojektet Societies at Risk, som har som målsättning att med en helhetssyn studera hur samhällen påverkas av krig och väpnad konflikt. Hon säger:
- Den totala påverkan av konflikter är fortfarande okänd, och fragmenteringen av forskningen i olika akademiska fält begränsar vår förståelse. Det är anledningen till varför det här forskningsprojektet, som involverar flera universitet och forskningsområden, är så väldigt viktigt.
Det finns, med andra ord, direkta konsekvenser av krigsföring: människor skadas och dör av kulor, bomber, splitter och en mängd annat som en direkt följd av väpnad strid, och det är förkrossande. Men påverkan på liv och hälsa är så mycket mer. Krig innebär överansträngd eller otillgänglig sjukvård, brist på mat, tvångsförflyttning, trångboddhet, brist på rent vatten, vilket leder till en försämring när det kommer till kroniska sjukdomar, så väl som mödra- och barnhälsa. Det leder också till utbrott av smittsamma sjukdomar, undernäring, psykiskt och psykosocialt lidande, och mycket mycket mer. Väpnad konflikt har en långvarig påverkan, och den varierar mellan grupper i samhället, och från samhälle till samhälle. Allt sammantaget är denna indirekta påverkan kanske mindre synlig, men icke desto mindre nödvändig att förstå för att säkerställa att det inte glöms bort, och att hjälp och stöd går dit och till dem som behöver det mest.