Nyhetsarkiv

Tretton KI-forskare har fått anslag av Hjärt-Lungfonden till sin forskning om det nya coronaviruset. Anslagen är sammanlagt 6,5 miljoner kronor, cirka 40 procent av anslagen som delas ut av Hjärt-Lungfonden (2021). Forskningens fokus ligger på efterförlopp av covid-19 där sjukdomen har orsakat sena komplikationer på hjärta, kärl och lungor. Totalt delades 15,7 miljoner kronor ut till 30 forskningsprojekt vid sex olika universitet.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

Malin Nygren-Bonnier, docent och sektionschef vid sektionen för fysioterapi tilldelas forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden.

Nytt vapen i kampen mot Covid-19 i väntan på ett vaccin. Lyssna på vad Professor Qiang Pan Hammarström Vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, säger i en intervju i tidningen Expressen.

Åtta månader efter konstaterade antikroppar mot covid-19 har fortfarande en av tio minst ett måttligt till allvarligt symptom som upplevs ha negativ påverkan på arbete, socialt liv eller i hemmet. Vanligaste långtidssymptomen är lukt- och smakbortfall samt trötthet. Det visar en delstudie från COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som nu publiceras i medicinska tidskriften JAMA.

I och med att pandemin fortsätter läggs allt större vikt vid de indirekta, negativa effekterna (dvs. indirekta skador) av pandemin och dess relaterade restriktioner. Sverige intog en relativt mild hållning för att dämpa pandemin under våren 2020, förlitade sig på frivillig efterlevnad av rekommendationer och uppmuntrade äldre att stanna hemma, undvika sociala sammankomster och kollektivtrafik och att vara fysiskt aktiva utomhus på ett säkert sätt.

Ett internationellt konsortium som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ”dubbel antikropp” som riktar sig mot två olika delar av sars-cov-2-viruset. Därigenom hindrar antikroppen viruset från att mutera på ett sådant sätt att det utvecklar resistens mot terapin. En studie som publicerats i tidskriften Nature visar att antikroppen effektivt neutraliserar sars-cov-2 och dess varianter och skyddar mot covid-19 i möss.

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Hur har åtgärder som social distansering och karantän påverkar äldre personer under covid-19-pandemin? Ny forskning från professor Miia Kivipeltos grupp visar på några viktiga insikter – man fann flera negativa effekter, men samtidigt såg man att många levnadsvanor och beteenden i huvudsak inte förändrades under pandemins första våg, och att några till och med förbättrades.

Fredagen den 26 februari besökte Stockholms regionråd Irene Svenonius och Tobias Nässén Karolinska Institutet med syfte att öka samverkan inom forskning och pandemiberedskap.

Forskare vid Karolinska Institutet medverkar i en europeisk studie där man har undersökt överlevnad hos svårt sjuka Covid-patienter som behandlats med ECMO. Studiens resultat publicerades nyligen i Journal of Cardiothoracic and Vascular Anesthesia.

EU-kommissionen har lanserat en beredskapsplan för att möta utmaningen med de olika mutationerna av coronaviruset. KI bidrar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset i ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner.

Personer med kardiometabola riskfaktorer som högt blodtryck, fetma och diabetes har ökad risk för livshotande covid-19 som kräver respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning. Riskfaktorerna har större betydelse hos yngre personer men det finns även tydliga kopplingar mellan svår covid-19 och andra sjukdomar såsom astma och kroniska inflammationssjukdomar. Fynden kan få betydelse inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper, menar forskarna.

Förra året visade forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare i en studie som publiceras i PNAS att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär på denna genvariant som vid covid-19 minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent.

Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svårt sjukdomsförloppet blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet kallade myeloida suppressorceller. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med forskare i Tyskland och USA, utvecklat nya små antikroppar, nano-antikroppar, som hindrar coronaviruset sars-cov-2 från att ta sig in i mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Science, visar att en kombinerad nano-antikropp gav särskilt bra effekt – även om viruset muterade. Enligt forskarna har nano-antikropparna potential att utvecklas till en behandling mot covid-19.

Intensivvård i samband med covid-19—stress, samarbete och säkerhetsklimat—En studie av personal och chefer inom intensivvården under och efter pandemin kan ge kunskap som kan användas både vid hög arbetsbelastning och vid framtida omställningar orsakade av extremsituationer.

Som ett av få länder höll Sverige sina grundskolor och förskolor öppna under pandemivåren 2020. Hittills finns lite forskning om vilka konsekvenser öppna skolor kan ha för risken att barn drabbas av svår covid-19. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att ett barn per 130 000 fick vård på intensivvårdsavdelning på grund av covid-19 under mars till juni när grundskolorna var öppna. Arbetet har publicerats som ett brev till redaktören i New England Journal of Medicine.

I vissa fall kan immunceller i lungorna bidra till att förvärra ett virusangrepp. I en ny studie beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur olika typer av immunceller, makrofager, i lungorna utvecklas och vilka som kan ligga bakom svåra lungsjukdomar. Studien som publicerats i Immunity kan komma att bidra till framtida behandlingar för covid-19 och andra sjukdomar.

Under pandemivåren fick högskolesektorn inklusive Karolinska Institutet ett tillfälligt tillstånd från regeringen för att analysera covid-19-tester i samband med att smittspridningen ökade. Antalet genomförda analyser växte snabbt, men nu har andra aktörer kommit igång vilket innebär att KI kan återgå till ordinarie laboratorieverksamhet. Dock finns det fortfarande beredskap att ställa om ifall behov skulle uppstå.

Carin Lennartsson har beviljats medel för att samla in data och forskningsmaterial kopplat till COVID-19-pandemin. Projektet har titeln "Den svenska panelstudien av levnadsförhållanden av den äldsta gamla – SWEOLD COVID-19".

Blodförtunnande tabletter av typen nya orala antikoagulantia, NOAK, används bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Trots att just blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset, tycks användare av denna läkemedelsgrupp inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Internal Medicine.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

För vissa individer tar oron över covid-19 över vardagen och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt KBT-program som tydligt minskade deltagarnas ohälsosamma oro. Studien publiceras i Psychotherapy and Psychosomatics och programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden.

Den globala nedstängningen under pandemin drabbar särskilt barn och unga i fattigare delar av världen. Det konstaterade professor Anna Mia Ekström under ett etikseminarium på KI i november. I seminariet deltog bland andra även statsepidemiolog Anders Tegnell.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en kombinationsterapi mot covid-19 med lovade resultat i cellförsök. Terapin går ut på att kombinera remdesivir, ett godkänt läkemedel mot covid-19, och hrsACE2, en medicin som utvärderas i fas II-studier mot covid-19. Kombinationsterapin minskade virusmängden i cellerna och hindrade viruset från att föröka sig. Resultatet har publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19. Det visar translationell forskning av ett internationellt team koordinerat av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science Advances, stöder pågående randomiserade kliniska prövningar.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt all forskning om covid-19 som publicerades under pandemins inledande fas. Resultaten, som nåtts med hjälp av maskininlärning och publiceras i Journal of Medical Internet Research, förbättrar möjligheten att rikta framtida forskning där den behövs som mest.

Genom att screena hundratals syntetiska antikroppar har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och EMBL Hamburg i Tyskland identifierat en antikropp som kan hindra det nya coronaviruset från att infektera mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar också hur man snabbt kan ta fram antikroppar vid framtida pandemier.

När KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson anlände till Addis Abeba i Etiopien i september hade personalen vid stadens covid-sjukhus arbetat varje dag sedan april. Trötta och slitna vårdade de drygt 200 inlagda patienter. De hade inte träffat sina familjer på nästan fem månader. Ändå var de fast beslutna att fortsätta.

82 procent av dem som har haft antikroppar mot SARS-CoV-2 (COVID-19) har fyra månader senare kvar mätbara nivåer. Det visar uppföljande resultat från COMMUNITY-studien som påbörjades i mitten av april på Danderyds sjukhus.

På måndagen samordnade Länsstyrelsen i Stockholm ett besöksprogram åt kungaparet om hur Stockholms län hanterar covid-19-pandemin. Första stoppet var på Karolinska Institutet.

Ny forskning som publiceras i Nature visar att en viss bit DNA som medför upp till tre gånger ökad risk att drabbas av allvarlig covid-19 är nedärvd från neandertalare. Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.

En typ av antibakteriella T-celler, så kallade MAIT-celler, är kraftigt aktiverade i personer med medelsvår till svår covid-19-sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Science Immunology. Fynden bidrar till ökad kunskap om hur vårt immunförsvar reagerar på covid-19-infektion.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för snabb, billig, men ändå träffsäker provtagning för covid-19. Metoden förenklar och frigör testningen från dyra reaktionssteg vilket möjliggör uppskalning av diagnostiken. Det gör metoden särskilt attraktiv för platser och situationer med begränsade resurser. Den är lika intressant för upprepad testning och för att flytta resurser från dyr diagnostik till andra delar av vårdkedjan. Studien publiceras i Nature Communications.

Forskare vid Karolinska Institutet ingår i tre projekt som får finansiering i EU:s andra stora satsning på forskning om det nya coronaviruset sars-cov-2, covid-19 och pandemin. Sammanlagt rör det sig om drygt 14 miljoner kronor i forskningsanslag till KI.

När coronapandemin slog till var det många forskare som lade sina vanliga projekt åt sidan för att helt ägna sig åt det nya viruset. Möt tre vars yrkesliv tog en vändning.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien har genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbas av ett ovanligt men livshotande inflammatoriskt syndrom i samband med covid-19. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar hur immunsystemet reagerar vid detta tillstånd och särskiljer det från de besläktade tillstånden Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en liten neutraliserande antikropp, en så kallad nano-antikropp, som har förmågan att blockera SARS-CoV-2 från att ta sig in i våra celler. Forskarna menar att den här antikroppen har potential att utvecklas till en antiviral behandling mot covid-19. Resultatet publiceras i tidskriften Nature Communications.

Ett blodprov vid sjukhusinläggning som visar om det finns SARS-CoV-2 i blodet eller inte kan särskilja patienter med hög risk för allvarligt covid-19-förlopp. Sjukhusvårdade patienter utan virus i blodet har stor chans till snabbt tillfrisknande. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Jobba hemma, möblera glesare på kontor och i mötesrum och utöka städrutinerna. Det är några exempel på hur man kan hindra smittspridning på arbetsplatsen under pandemin.

Den 17 mars 2020 uppmanar Folkhälsomyndigheten Sveriges lärosäten och gymnasieskolor att bedriva distansundervisning för att minska spridningen av covid-19. Campus ödeläggs den 18 mars, men utbildningen ska fortgå. Nu startar ett intensivt arbete för KI:s lärare. Det märks särskilt för enheten Undervisning och lärande (UoL).

Från 15 juni lättades kraven på distansundervisning upp och i höst sker en successiv återgång till KI:s campus. Men den annorlunda vårterminen har gett värdefulla lärdomar och erfarenheter. Sektionschef Ann Langius-Eklöf och adjunkt Carina Georg berättar hur det var för sjuksköterskeutbildningarna – och om att arbeta mot tiden.

Forskare kan ha kommit ett steg närmare i att förstå hur immunsystemet medverkar till svår covid-19 sjukdom. I en studie publicerad i Science Immunology, visar forskare vid Karolinska Institutet att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) var starkt aktiverade tidigt efter SARS-CoV-2-infektion, men att typen av aktivering skilde sig åt hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Upptäckten bidrar till förståelse om utvecklingen av hyperinflammation i vissa patienter.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att skörhetsgrad, ett mått på personens funktionsnivå innan sjukdomen, bättre kan förutsäga överlevnad i covid-19 än personens ålder. Genomgången av 250 multisjuka äldre som vårdats för covid-19 på Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visar även att tre av fyra överlevde. Studien är publicerad i Journal of the American Medical Directors Association.