Nyhetsarkiv

Kvinnor har ökad risk för att höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen kommer tillbaka efter operation om det funnits cellförändringar i operationsmarginalen, särskilt om högrisk-HPV (humant papillomvirus) kunnat påvisas i uppföljningsprovet. Det visar en ny långtidsstudie från Karolinska Institutet som publiceras i American Journal of Obstetrics and Gynecology. Forskarna fann också att flera andra sjukdomar kan vara oberoende riskfaktorer för återkomst av cellförändringar.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat effekter av motion i en musmodell av för tidigt åldrande. Studien har nyligen publicerats i Aging Cell tillsammans med kollegor från Harvard Medical School.

WHO:s cancerinstitut har gjort bedömningen att svetsrök är bevisat cancerframkallande. I ett nytt forskningsprojekt visar forskare från Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan, i samverkan med industripartners och forskningsinstitutet Swerim, att skadliga effekter på odlade celler varierar stort beroende på svetsteknik.

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi åldras, även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare. Studien publiceras i tidskriften Nature Medicine.

Karolinska Institutets prorektor Karin Dahlman-Wright har i dag begärt att med omedelbar verkan få bli entledigad från sitt uppdrag som prorektor. KI:s konsistorium (universitetsstyrelse) har följaktligen vid ett extra sammanträde i dag beslutat att entlediga henne.

Karolinska Institutets (KI) prorektor Karin Dahlman-Wright anmäldes i juli 2018 för misstanke om oredlighet i forskning. För att undvika misstankar om jäv träffade KI i augusti 2018 en överenskommelse med Göteborgs universitet om att handlägga utredningen.

Den 22 augusti utsåg regeringen Carin Götblad till ny ledamot i konsistoriet, KI:s styrelse. Carin Götblad ersätter Liselotte Højgaard som har begärt att bli entledigad.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor vid Aalto-universitetet i Finland utvecklat en ny metod för att skapa bilder av molekyler i celler eller vävnadsprover. Metoden bygger på att DNA-snuttar används och kallas förenklat för DNA-mikroskopi. Tillvägagångssättet beskrivs i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

En ny registerstudie av svenska och danska forskare visar att vanliga läkemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom eller IBD, så kallade TNF-α-hämmare, inte ökar risken för allvarliga infektioner hos barn. Tidigare studier har visat på en riskökning för vuxna patienter. Resultaten publiceras i tidskiften The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Två forskare vid Karolinska Institutet, Per-Olof Berggren och Birgitta Henriques-Normark, får sammanlagt närmre 68 miljoner kronor i anslag från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Forskningsprogrammet Med-X är en tvärvetenskaplig satsning inom medicin och teknikvetenskap. Syftet är att ge nya lösningar för kliniska behov.

I augusti anordnade nätverket NordBioMedNet, där KI ingår, för 5:e gången en gemensam sommarskola för sina studenter. Precis som tidigare år hölls den i Åbos vackra skärgård.

Tidig äggstockscancer hos unga kvinnor kan opereras i syfte att bevara fertiliteten utan att det påverkar säkerheten eller effektiviteten av cancerbehandlingen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en nationell studie som publiceras i tidskriften Gynecologic Oncology.

Tidigt etablerade antikroppar kan orsaka förändringar i ledhinnor och ben som föranleder utveckling av smärtsam kronisk ledinflammation hos patienter med ledgångsreumatism. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Annals of the Rheumatic Diseases. Fyndet kan ligga till grund för nya sätt att förebygga utveckling av sjukdomen.

Det var förväntan i luften när de internationella studenterna välkomnades till KI förra veckan. På programmet fanns bland annat en intensivkurs i svenska, workshops i kulturell kompetens och så klart ”fika”.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2019: Jenny Mjösberg, Maria Genander och nyrekryterade Pia Dosenovic.  Deras forskningsprojekt handlar om inflammatorisk tarmsjukdom, matstrupscancer respektive vaccin mot hiv. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 408 unga forskningsledare från hela världen.

En behandlingsplan med visuell återkoppling i mobilen kopplad till en trådlös spirometer som enkelt mäter lungfunktionen, kan vara ett effektivt hjälpmedel för behandling av okontrollerad astma. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som nu publiceras i vetenskapstidskriften European Respiratory Journal.

Hallå där Lieke de Boer, doktorand vid sektionen Aging Research Center. Den 3 oktober kommer du att försvara din avhandling ”Dopamine, decision-making, and aging : neural and behavioural correlates”, vad handlar den om?

Hallå där Tobias Holmlund, doktorand vid sektionen för Neurogeriatrik. Den 4 oktober försvarar du din avhandling ”Energy expenditure and accelerometer cut-points for sedentary behavior and physical activity in spinal cord injury : implication for guiding and prevention”, vad handlar den om?

Hallå där Lucas Morin, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Den 20 September försvarar du din avhandling ”Too much, too late? Drug prescribing for older people near the end of life”, vad handlar den om?

Två nya studier med potential att förbättra hjärtsjukvården för diabetes och KOL-patienter har presenterats av forskare Robin Hofmann vid Europeiska Kardiologföreningens (ESC) vetenskapliga möte i Paris.

Gener kan inte användas för att avgöra en individs sexuella läggning. En studie som publiceras i tidskriften Science fann enbart fem av hundratusentals genvarianter som förekom något oftare hos personer som haft samkönat sex. Detta tyder på att människans sexualitet påverkas av en komplex mix av genetiska och miljömässiga faktorer, enligt forskarna. Studien bygger på data från UK Biobank, det amerikanska företaget 23andMe och svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet.

Forskare från Karolinska Institutet och University of Leeds kan ha upptäckt varför vissa människor upplever muskelsmärta efter att ha tagit statiner. Studien, som publicerats i JACC: Basic to Translational Science, skulle kunna hjälpa läkarna att förhindra en välkänd bieffekt av läkemedlet.

Den nya typen av läkemedel mot typ 2-diabetes, så kallade SGLT2-hämmare, är kopplade till minskad risk för hjärtsvikt och död. Läkemedlen kan också kopplas till minskad risk för allvarliga hjärtkärlhändelser. Det visar en stor Skandinavisk registerstudie ledd från Karolinska Institutet, som nu publiceras i tidskriften BMJ.

Forskare har kommit ett steg närmare i att förstå hur immunförsvaret reagerar vid akut denguefeber, en sjukdom som drabbat hundratusentals personer i Sydostasien i sommar. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet och Duke-NUS Medical School i Singapore att naturliga mördarceller var speciellt aktiva kort efter infektion. Upptäckten kan förhoppningsvis bidra till framtagandet av nya vaccin och förbättra vården av patienter med akuta infektioner.

NVS medarbetare Bengt Winblad har utsetts till vinnare av priset 2019 European Grand Prix for Research av Fondation sur Recherche Alzheimer.
Priset består - förutom äran - av totalt €100 000, varav €90 000 går till hans lab-forskning och €10 000 är ett personligt pris.

Karolinska Institutet vänder uppåt igen efter tre år med sjunkande resultat i Kantar Sifos årliga undersökning om svenska lärosätens anseende. KI får värdet 45 (TRI*M-index) 2019 vilket är en ökning jämfört med 2018 då KI nådde 36 i motsvarande mätning.

Årets Sjöstrand-föreläsning hölls av professor Jennifer Doudna, främst känd för att ligga bakom CRISPR/Cas-9-verktyget tillsammans med professor Emanuelle Charpentier. Förutom själva föreläsningen medverkade Jennifer Doudna i flera evenemang under dagen där hon träffade forskare och studenter på SciLifeLab och Karolinska Institutet.
– Jag har läst om hennes arbete och trodde väl aldrig jag skulle få presentera mitt eget projekt för en sådan viktig pionjär, säger Mihaela Zabulica, KI-forskare.

Sektionen för fysioterapi utvecklar i samarbete med enheten för uppdragsutbildning ett introducerande informations- och utbildningsmaterial för fysioterapeuter som stöd på vägen mot svensk legitimation.

Hallå där Bárbara Avelar Pereira, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Den 16 September försvarar du din avhandling ”Multimodal imaging: Functional, structural, and molecular brain correlates of cognitive aging”, vad handlar den om?

Amgen Scholars Program vid KI är en sommarforskarskola för europeiska studenter som ges vid Karolinska Institutet (KI) och som finansieras av Amgen Foundation.

Marie Hasselberg har anställts som professor i folkhälsoepidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap, från 1 juli 2019.

Studiens valspråk var ”Bland kvinnor med diabetes och högt HbA1c finns risk att fostret alltför tidigt gör sin entré”.

Studien som letts av Professor Jonas F Ludvigsson, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, visar att gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk för graviditetskomplikationer, såsom risken att födas för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt.

Fredagen den 16 augusti samlades runt 300 personer i föreläsningssal Jacob Berzelius för ett seminarium i Hans Roslings anda. Ambitionen var att belysa den högst aktuella frågan: Blir världens hälsa bättre?

Environmental Exposures and Cardiovascular Disease
Editor: Karin Leander, IMM

Tydliga bevis för att mer fysisk aktivitet – oavsett intensitet – förknippas med en lägre risk för tidig död för medelålders eller äldre personer, publiceras av BMJ idag. Resultaten visar också att stillasittande i 9,5 timmar eller mer per dag ökar risken att dö.

Anna Beronius, forskarassistent vid IMM, har fått medel via Projektet PAUS (Personrörlighet för akademin med utbildningsfokus och studentmedverkan) för ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen (KemI).

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande flera viktiga läkemedelsinteraktioner kopplade till individer som behandlas med det blodförtunnande läkemedlet warfarin.

Cytokiner är en typ av proteiner med betydelse för signalering mellan celler i kroppens immunförsvar, till exempel vid infektion eller skada. En ny studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology pekar nu på att cytokinen interleukin(IL)-26 skulle kunna användas som biologisk markör (biomarkör) för okontrollerad astma hos både vuxna och barn – och även kanske vara ett framtida mål för nya astmaläkemedel. Bakom resultaten står forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet.

Vi gratulerar professor Juleen Zierath vid gruppen Integrativ fysiologi som får Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2019 för sin banbrytande translationella diabetsforskning. Hennes studier har lett till ny och viktig kunskap som kan förbättra hälsan för många människor som lever med diabetes.

Fettlösliga statiner kan förebygga levercancer och minskar dödligheten hos patienter med virushepatit. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i Annals of Internal Medicine.

Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.

Det internationella samarbetsprojektet Equal Life har erhållit 120 miljoner SEK från EU-HORIZON 2020. IMM-forskaren Jenny Selander, enheten för arbetsmedicin, är huvudsökande från Karolinska Institutet.

Genom att använda experimentella tekniker som optogenetik och kalciummätningar med hög hastighet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa hur de så kallade deltacellerna i en del av bukspottkörteln – de Langerhanska öarna – indirekt påverkar blodsockerregleringen vid till exempel diabetes. Resultaten som publiceras i tidskriften Nature Communications förklarar något som länge varit en gåta för forskarna.

Smärta orsakar lidande och leder till stora kostnader för samhället. Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.

Jan Calissendorff vid gruppen Tillväxt och metabolism redogör i en översiktsartikel i Läkartidningen de senaste årens forskning om läkemedelsbehandling vid hypotyreos.

Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi vid Karolinska Institutet, vill försöka förstå hur människohjärnan utvecklas. Kungl. Vetenskapsakademien tilldelar honom nu årets Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin för arbetet med att åstadkomma en detaljerad karta över den mänskliga hjärnan. Anslaget är på tio miljoner kronor under en femårsperiod.

När celler utsätts för tumördrivande mutationer triggas en stressreaktion kallad cellulär senescens, som stoppar celldelning och på så sätt utgör den huvudsakliga skyddsbarriären mot cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt en tidigare okänd molekylär signalväg som reglerar cellulär senescens i bröstcancer.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonbehandling hos kvinnor med de vanligaste typerna av hormonkänslig bröstcancer. Resultaten, som presenteras i tidskriften JAMA Oncology, visar att behandlingen har en skyddande effekt mot spridd cancer vid både så kallad Luminal A och Luminal B bröstcancersubtyp.