Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.
I en ny avhandling lägger Rickard Strandberg, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, grunden för en ny matematisk modell för bröstcancer. Genom att använda data från tillgängliga screeningkohorter inkluderar Rickards arbete tre olika tillämpningar av modellen.
Emil Pieniowski vid forskargruppen Kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Aspects of low anterior resection syndrome : prevalence, risk factors and treatment" den 22 april 2022. Huvudhandledare är Mirna Abraham Nordling.
Sex KI medarbetare reste med kort varsel till Moldavien för att stötta hälso- och sjukvårdspersonal på plats genom utbildning i masskadehantering, triage och krigsskadebehandling. Insatsen skedde genom KI:s Centrum för hälsokriser och på uppdrag av WHO.
Centrum för hälsokriser, Internationellt, Katastrofmedicin, Kunskapscentrum i katastrofmedicin
Genom att analysera prover från patienter som har vårdats för malaria i Sverige, kan forskare vid Karolinska Institutet nu beskriva hur immunförsvaret agerar för att skydda kroppen efter en malariainfektion. Resultaten, som publiceras i tidskriften Cell Reports, ger kunskap till utvecklingen av effektivare vacciner mot sjukdomen.
Susanne Fridsten vid forskargruppen Diagnostisk radiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Carcinoma of the uterine cervix: aspects on preoperative staging and assessment of treatment effect using magnetic resonance imaging" den 21 april 2022. Huvudhandledare är Lennart Blomqvist.
Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.
Cell- och molekylärbiologi, Immunologi, Infektionsmedicin, Läkemedel
En forskargrupp vid Karolinska Institutet har kartlagt hur en typ av immunceller, så kallade medfödda lymfoida celler (ILCs), utvecklas från tidiga stadier till mogna celler som spelar roll i inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Forskarna hoppas att fynden ska bana väg för effektivare behandling av IBD, en sjukdom som orsakar stort lidande och kopplats till förhöjd risk för tarmcancer. Resultaten publiceras i dag i tidskriften Science Immunology.
Allmänmedicin, Kroniska sjukdomar, Mag- och tarmsjukdomar
En stor databas som syftar till att studera hjärnans åldrande och utforska effektiva metoder för förebyggande av demens byggs i Kina. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI) ger en detaljerad beskrivning av databasen samt studiepopulationens egenskaper och hälsotillstånd. Databasen kallas MIND-China--multimodala interventioner för att fördröja demens och funktionshinder på landsbygden i Kina. Studien genomfördes av forskar
Christine Fransman letade efter något nytt i karriären och ville lära sig mer om hälso och sjukvård i katastrofer när hon hittade Erasmus Mundus masterprogrammet Public Health in Disasters på Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund inom hälsovetenskap och arbetar som research manager på ett sjukhus hemma i Nederländerna.
Alumn, Global hälsa, Katastrofmedicin, Kunskapscentrum i katastrofmedicin, Kurs
Många samhällsutmaningar, som klimatfrågan, är så komplexa att de inte går att lösa på egen hand av olika aktörer. Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det menar representanter från Stockholm trio som med ett seminarium i maj presenterar hur de mobiliserar för att förbättra människans och planetens hälsa.
Organisationen Klimatstudenterna har nyligen släppt rapporten Climate Action Ranking, där de rankar svenska lärosäten efter deras klimatarbete. I årets rapport hamnade KI på en tredjeplats.
Allan Bakesiga och Linda Atulinda är läkarstudenter vid Makerere University i Uganda. De gör just nu ett utbyte vid Karolinska Institutet via ett samarbete mellan universiteten. Samarbetet är ett av KI:s mest omfattande internationella samarbeten som har gjort det möjligt för studenter, forskare och professorer att göra utbyten åt båda hållen under många år.
Från och med 1 april 2021 har institutionen för global folkhälsa (GPH) övergått till centraliserad registratur, tillsammans med övriga institutioner i KI Nord.
Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet är nu medlem i Världshälsoorganisationens (WHO:s) nätverk GOARN – Global Outbreak Alert and Response Network. Genom nätverket kan Centrum för hälsokriser bidra med personal och resurser till akuta hälsokriser runt om i världen.
Centrum för hälsokriser, Centrumbildning, Samverkan
WHO:s publikation ”Preventing Suicide: A Resource for Media Professionals” från 2017 har nu översatts och anpassats till svenska förhållanden av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Stödmaterialet vänder sig till journalister och yrkesverksamma inom media.
En forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har erhållit SSMF:s (Svenska Sällskapet för medicinsk forskning) "Postdoctoral grant" på 3 miljoner kronor under tre år, för ett projekt med den engelska titeln "Anti-senescence Immunotherapy for the treatment of pulmonary fibrosis”.
Virtuell labbundervisning kan tillgodose olika typer av inlärningsförmågor hos studenter och erbjuda en mängd olika tekniker som kanske inte är möjliga att undervisa i/lära sig under en campuskurs. Karolinska Institutet, genom Biomedicinprogrammen, samordnar den virtuella laboratorieutbildningsmodulen i ett nytt Erasmus+-projekt som fokuserar på virtuell/online praktisk utbildning.
Forskare har analyserat DNA från mer än 300 000 personer med och utan psykiatrisk sjukdom i den största genetiska studien om schizofreni hittills och har identifierat ett stort antal specifika gener som kan spela en viktig roll för risken att bli sjuk. En kompletterande studie som publiceras parallellt stärker dessa fynd genom att peka ut en liknande genetisk och biologisk bas för sjukdomstillståndet. Båda studierna publiceras idag i den ledande internationella tidskriften Nature.
Från första juli i år tar Birgitta Henriques Normark över som ordförande för Kungliga vetenskapsakademien (KVA). Hon valdes för en tid av tre år vid Akademiens allmänna sammankomst 6 april och tillträder första juli i år.
KI:s toppmoderna utbildning och forskning inom odontologi/tandvård är nu för tredje gången i världstopp i QS rankning. Vi möter Bodil Lund, prefekt på institutionen för odontologi som inhyser tandvårdsutbildningarna på KI, för att höra hur hon tänker om att rankas som nummer 1 på en av världens viktigaste rankningslistor.
Karolinska Institutet höll nyligen "Global Masters Scholarship Ceremony" för att hedra de utomeuropeiska mastersstudenter som fått ett stipendium på grundval av akademiska meriter.
Den 18:e maj bjuder Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet in till föreläsningen Agenda för minskat cannabisbruk och brottslighet i Stockholms län. Föreläsningen bygger på en rapportserie från CES om cannabisproblematik bland unga vuxna i Stockholms län med teman som inslag av cannabis i dödligt våld, cannabisbrottens geografi i länet, attityder till cannabis bland unga samt vårdkonsumtion.
Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.
I årets utlysning ingår anställningar som biträdande lektor samt senior forskningsspecialist/senior forskare (för redan anställda forskarassistenter) samt konsolideringsbidrag.
Satsningen har inriktning mot forskning inom ämnesområdet medicinsk vetenskap i bred bemärkelse - inkluderande medicin, vård och hälsa. Sista ansökningsdag är 28 april.
Vi gratulerar Annika Sjövall vid forskargruppen kolorektal kirurgi som den 30 mars fick ta emot Tarmcancerstipendiet 2022. Stipendiet delades ut av patientföreningen ILCO Tarm- uro- stomiförbundet.
Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.
Samlingar av mänskliga kvarlevor fanns förr på många medicinska universitet. De användes för både utbildning och forskning. På Karolinska Institutet finns cirka 800 kranier och andra skelettdelar, förvarade i lådor som är placerade i särskilda utrymmen. De har inte använts i verksamheten på åtskilliga år. Om detta – och en del annat – handlade ett seminarium som KI:s etikråd arrangerade under tisdagen.
Forskare vid Karolinska Institutet och SLU har lyckats göra det som naturen själv inte kan. Genom att använda insikter i grundläggande biologiska principer och proteinteknik har de lyckats öka konstgjorda spindeltrådars mekaniska egenskaper, vilket resulterat i fibrer med ökad styrka, och två fibertyper uppvisade lika stor seghet som naturlig spindeltråd och ett utbyte i linje med kraven på en ekonomiskt hållbar industriell tillverkning.
Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har publicerat en artikel i Nature Communications där de skapade ett omfattande dataset och analysverktyg för leukemi cellinjer som kunde användas för att identifiera egenskaper som gör specifika leukemi subtyper känsliga för nya typer av riktade terapier.
Svedbergpriset 2022 går till Ben Murrell, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, för hans arbete med att karaktärisera antikroppsvar mot virus, särskilt SARS-CoV-2.
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.
Cancerfonden delar ut 57,6 miljoner kronor till 15 forskare vid Karolinska Institutet vars arbete ska bidra till att besegra cancer. Två av dem forskar på strålbehandling, ett område som Cancerfonden nu satsar extra på.
En sammanställning av vetenskaplig litteratur där man undersökt ekonomiska krisers påverkan på självmord har genomförts i ett projekt finansierat av Region Stockholm. Majoriteten av studierna visar på en risk för en ökning i självmord under och efter ekonomiska kriser. Samtidigt indikerar resultaten från ett par studier att länder där man spenderat mer på välfärd, exempelvis skandinaviska länder, verkar ha klarat sig lindrigare undan jämfört med länder som satsat mindre på välfärd.
Förra året visade preliminära studier att omikron sars-cov-2-varianten som spred sig snabbt sannolikt skulle kunna ta sig förbi covid-19-antikroppar. Nu har en av de studierna, från Karolinska Institutet, publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet Infectious Diseases. KI-forskaren Ben Murrell förklarar fynden och kommer ihåg hur angeläget det var att förstå den nya varianten.
Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.
Covid-19, Graviditet och förlossning, Vaccin, Virologi
En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att den lokala aktiviteten av signalmolekylen Rac1 styr både igångsättning och tillbakadragande av mikroskopiska cellutskott i cykler. Cellen använder dessa cykler för att känna av sin omgivning, vilket bland annat påverkar cellens förmåga att förflytta sig. Förståelse av de cellulära och molekylära mekanismer som styr cellers förflyttningar kan hjälpa oss att utveckla bättre diagnostik och behandling av olika sjukdomar som t ex cancer.
Cecilia Haddad Ringborg vid forskargruppen Kirurgisk vårdvetenskap, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "The perspective of being a family caregiver of a patient treated for oesophageal cancer : problems and needs" den 1 april 2022. Huvudhandledare är Pernilla Lagergren.
Cancer och onkologi, Övre gastrointestinal forskning, Vårdvetenskap
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos hos bröstcancerpatienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan bidra till utvecklingen av nya terapier för särskilt svårbehandlade former av bröstcancer.
Bröstcancer, Cancer och onkologi, Cell- och molekylärbiologi, Signaltransduktion
Den 16 mars besökte biståndsministern Karolinska Institutet för att diskutera aktuell forskning om vaccination och hälsobistånd. Besöket gjordes i samband med den nationella vaccinationsveckan, som syftar till att fler ska vaccinera sig mot covid-19.
Ulrika Marklund tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2022 för forskning om hur olika neuroner inom det enteriska nervsystemet (ENS) får sin identitet.
Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.
Allergi, Biomedicinsk laboratorievetenskap/teknologi, Cancer och onkologi, Cell- och molekylärbiologi, Hematologi, Precisionsmedicin, Tidskriften Medicinsk Vetenskap
Med resursen "Tillgänglighet i digitala lärmiljöer" får du lära dig mer om tillgänglighet för ditt digitala kursrum och hur du skapar tillgängliga dokument.
Konsortiet PREFERABLE II, som Yvonne Wengström är med i, har fått EU-medel för projektet ”Personalised Exercise-Oncology for improvement of supportive care: a super umbrella trial to demonstrate the (cost)effectiveness of live-remote exercise in cancer survivors.”