News archive

Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall. Det visar en studie i Molecular Biology and Evolution av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Tyskland.

Vi gratulerar Anders Franco-Cereceda, professor i thoraxkirurgi och prefekt vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har blivit invald i the American Association for Thoracic Surgery.

Hej Ingmar Ernberg, medförfattare och professor vid institutionen för Mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC). Grattis till er nya bok “Kvantfysiken och livet” som precis har släppts. Vad handlar den om?

Svensk hälso- och sjukvård beskrivs ofta som fragmenterad med flera olika vårdnivåer, huvudmän och vårdgivare. Denna fragmentisering kan leda till negativa konsekvenser i en persons vård och rehabilitering. Detta är särskilt aktuellt när flera aktörer är inblandade i ett vårdförlopp såsom exempelvis vid stroke.

Jakob Skov vid gruppen Experimentell och klinisk neuroendokrinologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Epidemiological studies on comorbidity, heritability and co-aggregation in organ-specific autoimmune diseases" den 5 juni 2020. Huvudhandledare är Sophie Bensing.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny sekvenseringsmetod som gör det möjligt att kartlägga hur DNA är organiserat i cellkärnan – vilket avslöjar vilka regioner i arvsmassan som löper ökad risk för DNA-skador och mutationer. Tekniken beskrivs i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.

Victor Bloniecko Kallio, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Den 27 maj 2020 kommer du att försvara din avhandling "Using CSF biomarkers to understand mechanisms of behavioral changes and effects of drug treatment in dementia", vad handlar den om?

Mikroflimmer tycks kunna vara både en markör för odiagnostiserat förmaksflimmer, men även ett förstadium till förmaksflimmer.

Ett enkelt blodtest kan hjälpa till att förutsäga vilka personer med multiple skleros (MS) sannolikt kommer att försämras under det kommande året, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats online i tidskriften Neurology.

Sarah Bergen, senior forskare på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) på Karolinska Institutet, har tilldelats ett anslag på nära 1,2 miljoner amerikanska dollar (drygt 11,5 miljoner svenska kronor) från National Institutes of Health (NIH), USA.

Forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet har genomfört en studie med enkelcellssekvensering på en djurmodell för Parkinsons sjukdom med transplanterade mänskliga pluripotenta stamceller. Studien som är den första i sitt slag publiceras nu i Nature Communications.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften PNAS. Studien belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren utan under hela uppväxten.

Forskare vid Karolinska Institutet leder en nyss påbörjad multi-nationell klinisk läkemedels-prövning som ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling (HBO) vid covid-19. To-talt kommer 200 vuxna med minst två riskfaktorer för allvarlig lunginflammation som ligger inlagda på sjukhus med måttligt svår covid-19 lunginflammation att rekryteras till studien. Försöken kan inledas redan nästa vecka på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

Sex forskare, varav fyra vid Karolinska Institutet, får dela på 1,25 miljoner kronor när Mag-Tarmfonden delar ut årets stipendier.

SciLifeLab lanserar nationella forskningsprogram tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projekten fokuserar på att bekämpa coronapandemin med hjälp av den infrastruktur som finns vid SciLifeLab. Ett stort antal av projekten leds av forskare vid Karolinska Institutet.

EU-finansierade Innovative Medicines Initiative (IMI) har lanserat en stor satsning på forskning för att ta fram diagnostik, läkemedel och vaccin mot det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Ali Mirazimi, forskare vid Karolinska Institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), är ansvarig för ett av åtta projekt som preliminärt valts ut bland 144 sökande.

KI Holding och dess dotterbolag KI Innovations kraftsamlar genom en gemensam styrelse och stärker upp med tre nya ledamöter och ny styrelseordförande.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest, ett tillstånd som riskerar att öka i spåren av covid-19. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten som publiceras i JAMA Psychiatry visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

Patentmedelsfonden har tilldelat totalt 4 miljoner kronor i en särskild satsning till Tülay Lindberg vid Karolinska Institutets institution för odontologi, för ett forskningsprojekt inom ett av världens vanligaste inflammationssjukdomar – tandlossning.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet och Oxfords universitet hur det går att identifiera små molekyler som binder till transportproteiner. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Methods.

Rikard Wicksell, docent på Institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas 5 875 000 kr från AFA försäkring för att öka tillgängligheten av behandlingsmodellen Acceptance and Commitment Therapy, ACT, genom att vidareutveckla, testa och införa dess senaste version ACTsmart i primärvården.

Dimethyl fumarat (DMF/Tecfidera) är idag ett av de mest använda läkemedlen mot skovformad MS, men behandlingen är också förknippad med bieffekter. I en experimentell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har man jämfört och hittat nya substanser med högre skyddande effekt på de nervcells-isolerande cellerna (oligodendrocyter) som skadas och bryts ner vid tillexempel MS. Resultaten har publicerats i tidskriften Neurotherapeutics.

Johanna Sieurins avhandling fokuserar på relationen mellan personlighet och stress med risken för Parkinsons sjukdom (PD).

I en ny studie har forskare från Köpenhamns universitet och Karolinska Institutet hittat nervceller i hjärnan som styr hur möss svänger åt vänster och höger. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Neuroscience.

Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.

Maria Hagströmer är ny professor i fysioterapi och ingår från och med 15 april i ledningsgruppen vid Sektionen för fysioterapi som biträdande sektionschef med särskilt uppdrag för strategiska forskningsfrågor.

Immunologen Qiang Pan Hammarström har arbetat varje dag sedan slutet av januari för att hitta mediciner mot det nya coronaviruset. Tillsammans med sin man och KI-kollega, Lennart Hammarström, leder hon ett internationellt konsortium som parallellt arbetar med tre spår för att utveckla behandlingar mot covid-19.

Coronaviruspandemin har skakat om allas våra liv — och forskare världen över arbetar febrilt med att hitta lösningar. Gerald McInerney, lektor i virologi vid Karolinska Institutet, satsar på att utveckla antikroppar som kan blockera virusets förmåga att infektera celler, så kallade neutraliserande antikroppar.

Världen har mer eller mindre satts på paus i väntan på ett vaccin mot det nya coronaviruset. Men vaccinutvecklaren Matti Sällberg känner ingen press. ”Jag är realist,” säger han. ”Vi kan inte skynda på mer än vad vi gör. Det finns andra som är snabbare och därför tänker vi långsiktigt och fokuserar på att hitta ett vaccin som kan skydda mot flera coronavirus, även sådana som kan dyka upp i framtiden.”

KI Forskare presenterar nya insikter om människors och andra däggdjurs förmåga att anpassa sig till tillgången på livsmedel och exponering för kalla temperaturer i en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife. Resultaten kan förhoppningsvis användas för att utveckla nya metoder och läkemedel för behandling av fetma eller typ 2-diabetes.

I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens, resultat som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Tre frågor till Mats Hallgren, forskarassistent vid institutionen för global folkhälsa, förste-författare till flera publikationer som studerat effekterna av stillasittande beteende på psykisk hälsa. Två relaterade studier visar att sammanhanget för var sittandet sker även verkar vara relevant för hur det påverkar den psykiska hälsan.

Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskarna bakom en översiktsartikel som publiceras i tidskriften Molecular Medicine. En hypotes är därför att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.

Niklas Mejhert har precis kommit tillbaka till MedH efter fem år som postdoc på Harvard T.H. Chan School of Public Health (Farese & Walther lab).

Enligt en forskarhypotes kan vissa virusinfektioner spela en roll i det autoimmuna angrepp som leder fram till typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

João Ramos från gruppen Klinisk fysiologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi försvarar sin avhandling "Pulmonary hypertension and heart failure : physiological markers assessed by cardiovascular magnetic resonance" den 8 maj 2020. Huvudhandledare är Martin Ugander.

Storbritanniens ambassadör, Judith Gough, besökte KI på valborgsmässoafton i syfte ta del av den forskning om covid-19-tester som leds av Lars Engstrand vid KI och SciLifeLab i samarbete med KTH, och med finansiering främst från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Sverige kan bidra med bra data till den globala kliniska studien Solidarity, som på WHO:s initiativ testar effekt och säkerhet för läkemedel som används i behandlingen av covid-19. Det konstaterar Soo Aleman, docent och överläkare och koordinator för den svenska delen av studien.

Användning av så-kallade SGLT2-hämmare för att behandla typ 2 diabetes kan minska risken för allvarliga njurskador, enligt en skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The BMJ och stödjer, enligt forskarna, fortsatt användning av SGLT2-hämmare som behandling för patienter med typ 2-diabetes.

Ett läkemedel som sänker nivåerna av manligt könshormon i kroppen minskar risken för att män med pedofili begår sexuella övergrepp. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry.

Det är nödvändigt med en omfattande anpassning av cancersjukvården och den kliniska cancerforskningen till covid-19-pandemin, konstaterar forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i tidskriften Nature Medicine. I artikeln ger sju ledande cancercentrum i Europa förslag på anpassningar för att skydda patienterna.

Asle Hesla vid gruppen Ortopedi försvarar sin avhandling "Ewing Sarcoma - treatment, prognosis and late effects" den 8 maj 2020. Huvudhandledare är Henrik Bauer.

Ett internationellt nätverk av forskare tiotalet länder ska undersöka hur skolundervisning på distans fungerar under den pågående covid-19-pandemin. Arbetet med att samla in informationen via webbenkäter på de olika språken leds av forskare vid Karolinska Institutet. Syftet är att titta på de utmaningar som familjer möter, men också att ta fram rekommendationer och nya arbetssätt för distansundervisning för barn.

Nina Brodin, docent och lektor, är ny biträdande/ställföreträdande chef vid Sektionen för fysioterapi med tillträde 15 april 2020.

Sten Orrenius, professor emeritus vid Karolinska Institutet, avled den 27 april 2020. Sten Orrenius var en känd och mycket respekterad toxikolog genom sin banbrytande forskning inom läkemedelsmetabolism, calcium-medierad reglering av cellulär toxicitet och mekanismer för programmerad celldöd (apoptos).

Det är inte social distansering som kan minska spridningen av coronaviruset utan ett fysiskt avstånd på två meter eller mer, det skriver KI:s resursgrupp för psykisk hälsa i covid-19-pandemin i ett debattinlägg för Läkartidningen.

Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Cellkartan som publiceras i Nature Genetics kan användas för att studera nya behandlingar mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.