Färre skov vid MS med off label-läkemedel
Patienter med multipel skleros (MS) som behandlades med läkemedlet rituximab hade betydligt lägre risk att drabbas av skov än MS-patienter som fick standardbehandling. Det visar en klinisk fas 3-studie av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i The Lancet Neurology. Rituximab är inte godkänt som MS-läkemedel, men har i mindre studier visat god effekt och förskrivs därför i stor utsträckning ”off label”.
Den kliniska fas 3-studien är en multicenterstudie som omfattar 195 patienter från 17 sjukhus i Sverige som nyligen diagnostiserats med den vanligaste formen av MS, skovvis förlöpande MS. Patienterna slumpades till att få antingen rituximab (Mabthera) eller standardbehandling med dimetylfumarat (Tecfidera). Under den 24 månader långa uppföljningen undersöktes förekomsten av skov, alltså tillfälliga försämringar av sjukdomstillståndet.
Fem gånger lägre skovrisk
Resultaten visade att de som behandlats med rituximab hade fem gånger lägre skovrisk. Endast tre av 98 patienter som fått rituximab drabbades av skov, jämfört med 16 av 97 patienter som fått dimetylfumarat. Magnetkameraundersökning (MR) visade även att de som fått rituximab hade färre nytillkomna MS-plack, det vill säga områden med skador eller ärrbildning i det centrala nervsystemet. Ingen ökad risk för biverkningar med rituximab observerades.
– Den goda effekten och låga kostnaden för rituximab skulle kunna göra det till ett attraktivt förstahandsval för nydiagnostiserade MS-patienter, inte minst i resursfattiga områden. Men det behövs fler och större studier för att bekräfta läkemedlets effekt, långsiktiga säkerhet och kostnadseffektivitet vid MS, säger studiens försteförfattare Anders Svenningsson, adjungerad professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet och överläkare vid neurologkliniken på Danderyds sjukhus.
Rituximab används vid en rad olika sjukdomstillstånd, men är inte godkänt för behandling av MS eftersom det har saknats data från kliniska fas 3-studier. Läkemedlet har dock visat sig ha god effekt vid skovvis förlöpande MS och förskrivs därför ofta ”off label”, vilket innebär att behandlande läkare ensam tar på sig ansvaret för behandlingen.
Viktigt steg på vägen mot godkännande
– Eftersom patentet har löpt ut saknas incitament från läkemedelsföretaget som innehar marknadsrättigheterna att ansöka om ny indikation. Men nu har vi, förutom samlad klinisk erfarenhet, även den dokumentation som brukar krävas för att ansöka om indikation. Vår studie är ett viktigt steg på vägen för att rituximab ska kunna bli ett godkänt MS-läkemedel, säger Anders Svenningsson.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet. Flera av författarna har listat potentiella intressekonflikter, se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning. Anders Svenningsson medverkar i säkerhetskommittén för den kliniska prövningen GNC-401 - ProTEct-MS. Medförfattaren och KI-forskaren Fredrik Piehl har mottagit forskningsanslag från läkemedelsföretagen Janssen, Merck KGaA och UCB, samt arvoden från Chugai, Lundbeck och Roche för sin medverkan i kliniska prövningar.
Publikation
“Safety and efficacy of rituximab versus dimethyl fumarate in patients with relapsing-remitting multiple sclerosis or clinically isolated syndrome in Sweden: a rater-blinded, phase 3, randomised controlled trial”. Anders Svenningsson, Thomas Frisell, Joachim Burman, Jonatan Salzer, Katharina Fink, Susanna Hallberg, Joakim Hambraeus, Markus Axelsson, Faiez Al Nimer, Peter Sundström, Martin Gunnarsson, Rune Johansson, Johan Mellergård, Igal Rosenstein, Ahmad Ayad, Irina Sjöblom, Anette Risedal, Pierre de Flon, Eric Gilland, Jonas Lindeberg, Fadi Shawket, Fredrik Piehl, Jan Lycke. The Lancet Neurology, online 13 juli 2022, doi: 10.1016/PIIS1474-4422(22)00209-5.