Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat möjligheten att larma ut drönare utrustade med hjärtstartare till patienter med misstänkt hjärtstopp. I över hälften av fallen var drönarna före ambulansen med ett försprång på i snitt tre minuter. I de fall som patienten hade hjärtstopp användes den drönarlevererade hjärtstartaren i ett flertal av fallen. Resultatet har publicerats i tidskriften The Lancet Digital Health.

Neuroförbundet delar ut ett rekordstort bidrag på närmare 14 miljoner kronor till tre forskningsprojekt inom ALS. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya läkemedel och precisionsläkemedel.

KI-forskaren Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetresonans) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Möt Johan Askling, forskargruppsledare på avdelningen för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna.

Den 1 juli 2023 anställdes forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

Vi gratulerar forskarna vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) som mottar CIMED:s projektbidrag under perioden 2024-2026.

Ett nytt DNA-baserat vaccin mot covid-19 testas nu för första gången på friska deltagare på Karolinska Universitetssjukhuset. Vaccinet har tagits fram på Karolinska Institutet och riktas mot flera delar av viruset. Det gör vaccinet mindre sårbart för muterade virus och kan därför fungera även mot nya varianter.

För första gången i Sverige möjliggörs nu rutindiagnostiska analyser av mutationer i cellfritt DNA hos patienter med spridd prostatacancer. Testet har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och nu erbjuder Karolinska Universitetssjukhuset analysen till sjukhus i hela Norden. Steget innebär att fler patienter med vissa genmutationer kan få tillgång till behandling för sin cancer.

Webbsidan "Forskarstöd" har nyligen utvecklats för att ge en överblick över det stöd och de specialiserade kompetenserna som finns för alla forskare, både på deras institutioner och på andra enheter vid KI.

En ny forskarutbildningskurs på temat patientpartnerskap, startade under vårterminen inom Karolinska Institutets forskarskola i klinisk behandlingsforskning; ”Patientpartnerskap och samverkan med allmänheten i klinisk forskning”. Syftet med kursen är att kliniska doktorander på KI ska få en förståelse för varför man ska samverka med patienter i forskning samt träna på hur man gör det.

Svensk förening för diabetologi (SFD) har utsett KI DS Stelios Karayiannides avhandling
”Diabetes and glucose abnormalities in cardiovascular disease : studies on prevalence and prognosis in myocardial infarction and atrial fibrillation” till Årets kliniska diabetesavhandling 2022!

Välkommen till Kliniskt Forskningscentrum Danderyds sjukhus- KFC
En gemensam stödfunktion för kliniska studier vid Danderyds Sjukhus och Institutionen för kliniska vetenskaper, KI DS
KFC Danderyds sjukhus är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och ingår som en nod i KI-CLINICUM.

Från och med 31 januari 2023 ska alla nya kliniska läkemedelsprövningar registreras i den EU-gemensamma Clinical Trials Information System (CTIS). CTIS ersätter den gamla webbportalen EudraCT. Nu hanteras allt som rör läkemedelsprövningen i ett och samma system till skillnad från tidigare procedur.

Kliniska Studier Sverige lanserar en ny nationell ingång till stödet för kliniska studier i Sverige. Webbplatsen riktar sig till forskare, forskningspersonal och life science-företag som genomför kliniska studier i hälso- och sjukvården.

Tvådagarskonferensen Collaboration in Science 2022 arrangerades den 6 och 7 oktober vid KI campus Flemingsberg. Under konferensen kunde deltagarna ta del av en stor del av den forskning som pågår inom Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Grattis till forskarna vid BioNut som mottagit projektbidrag från CIMED för 2023-2025.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare vid MedH och Campus Flemingsberg som mottagit CIMED:s projektbidrag under perioden 2023-2025.

Nu öppnar ett europeiskt volontärregister för forskning om covid-19-vacciner inom ramen för det EU-finansierade forskningsnätverket Vaccelerate. Syftet med satsningen är utveckla EU:s kapacitet för kliniska studier av covid-19-vaccin, men också att stötta vaccinforskning vid framtida pandemier.

Grattis till forskarna vid BioNut som mottagit projektbidrag från CIMED för 2022-2024. Totalt 4,5 miljoner SEK har tilldelats BioNut.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare vid MedH och Campus Flemingsberg som mottagit projektbidrag samt flertalet forskarmånader under perioden 2022-2024.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare som mottagit projektbidrag från CIMED. Totalt 10,6 miljoner har tilldelats CLINTEC, samt även flertalet forskarmånader under perioden.

Fler än 1 200 personer med sällsynta sjukdomar har hittills fått en genetisk diagnos tack vare integrering av storskalig genomik i sjukvården i region Stockholm. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som sammanställt resultatet av de första fem årens samarbete kring helgenomsekvensering mellan Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab. Arbetet publiceras i tidskriften Genome Medicine och utgör en grund för den framväxande precisionsmedicinen.

För första gången visar en ny studie att behandling med progesteronreceptor-hämmare har god effekt på typiska symtom som irritabilitet och depression hos kvinnor som lider av PMDS. Studien som har genomförts vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå Universitet har publicerats i tidskriften American Journal of Psychiatry.

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört den första randomiserade studien av civila med akuta krigsskador på plats vid sjukhus i konfliktområden. Studien som publiceras i The Lancet Global Health visar att en ny, mer kostsam metod för sårbehandling inte ger bättre sårläkning än standardbehandling. Forskarna hoppas kunna inspirera till nya forskningsprojekt i konfliktområden som förbättrar vården av denna utsatta patientgrupp.

Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi (AML), en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna. Det visar en studie i möss och mänskliga blodceller vid Karolinska Institutet och SciLifeLab som publiceras i tidskriften EMBO Molecular Medicine. Nu ska forskarna testa en ny kombinationsbehandling i en klinisk studie.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 68 miljoner kronor inom utlysningen för klinisk behandlingsforskning till forskare och forskningsmiljöer vid Karolinska Institutet.

Just nu pågår ett pilotprojekt där artificiell intelligens, AI, bistår vid röntgenbedömningar. ”Min vision är att det här ska ge en mer patientcentrerad vård”, säger KI DS forskaren Max Gordon.

Akuta porfyrier är en grupp ovanliga sjukdomar som kan ge allvarliga och ibland livshotande attacker av buksmärtor, illamående och kräkningar samt förlamningar. Levertransplantation är idag den enda effektiva behandlingen som finns för de svårast sjuka patienterna. Nu visar en klinisk prövning som genomförts i samarbete med forskare på Karolinska Institutet att en ny läkemedelskandidat kan förebygga attacker hos dessa patienter. Studien publiceras i New England Journal of Medicine.

Den kliniska forskning som bedrivs i samverkan mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL), håller en mycket hög kvalitet. Det visar en utvärdering som Vetenskapsrådet publicerar i dag.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en immunterapi baserad på så kallade NK-celler på patienter med svår behandlingsresistent leukemi. Studien som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research visar att den nya terapin är effektiv mot flera olika former av leukemi.

Forskarna Petter Brodin och Carl Sellgren Majkowitz vid Karolinska Institutet har antagits till forskningsprogrammet Wallenberg Clinical Fellows, vilket innebär ett treårigt anslag som finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

Behandling med akupunktur har ingen effekt på ofrivillig barnlöshet som beror på polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Den mest effektiva behandlingen vid PCOS är läkemedelsbehandling med klomifen. Det visar en forskningsstudie gjord i ett internationellt samarbete vid Heilongjiang University of Chinese Medicine, Kina, där Karolinska Institutet deltagit. Studien publiceras nu i JAMA.