Nyhetsarkiv

Då användningen av ADHD-läkemedel har ökat kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren, behöver vi veta om fördelarna med medicineringen kvarstår eller har förändrats. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Psychiatry, visar att ADHD-läkemedel fortsatt minskar risken för självskada, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet – men effekterna har försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.

Suganthi Jaganathan forskar om luftföroreningar i Indien. Hon har bland annat visat att dålig luftkvalitet orsakat 16,6 miljoner dödsfall i Indien under en tioårsperiod.

Spädbarn som överlever allvarliga hälsoproblem de första veckorna av livet har högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn som varit friska som nyfödda. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Pediatrics.

Prostatacancer är globalt en av de vanligaste cancerformerna hos män. Att diagnostisera prostatacancer innebär att man undersöker vävnadsprover under ett mikroskop, vilket kan ge olika resultat beroende på den granskande patologen. Dessa inkonsekventa resultat kan potentiellt påverka patientens behandling. Ibland vid oklara fall används extra tester som kallas immunhistokemi (IHC), vilket ökar kostnaden, tid och labbarbete.

Personer med en autismdiagnos löper en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en omfattande studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att de två tillstånden kan ha gemensamma biologiska mekanismer.

Välkommen till Anna Zettergrens disputation på avhandlingen ”Tobacco Exposure and Health – From Fetal Life to Adulthood”.

En ny studie i European Heart Journal visar att personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död, samt att de som diagnostiseras senare i livet inte har bättre prognos än de som diagnostiseras tidigare. Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet, pekar på rökning, dålig glukoskontroll och obesitas som de främsta riskfaktorerna.

Gravida kvinnor med metabolt orsakad fettlever (MASLD) har ökad risk att föda för tidigt och riskökningen kan inte förklaras av obesitas. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine.

Konsortiet Global IBD Visualization of Epidemiology Studies in the 21st Century (GIVES-21) publicerar nu data över den globala förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i tidskriften Nature. Forskare från Karolinska Institutet har bidragit till studien. Medan antalet personer som insjuknar i IBD är relativt konstant i Sverige så ökar förekomsten och 1 procent av Sveriges befolkning beräknas nu ha IBD.

Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

Professor Jonas F Ludvigsson vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och Universitetssjukhuset i Örebro tilldelas Solstickepriset 2025.

KI-professor Anna Mia Ekström gästar KIB-podden i ett samtal om Face of AIDS Film Archive, det unika filmarkivet som dokumenterar den globala hivepidemin 1986-2021. Vi pratar om det nuvarande politiska landskapet betydelse i arbetet mot hiv och aids, om de resultat som uppnåtts när det gäller behandling och den mycket reella risken att dessa resultat kommer att gå tillbaka. Vi pratar om dokumentationens och aktivismens roll: "Något sådant ser vi inte i dag [...] och vi vet att tystnaden dödar."

Det svenska nationella patientregistret (NPR) har länge varit en hörnsten för epidemiologisk forskning. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny review-artikel undersökt validiteten hos registret och sett att den är god för de flesta diagnoser och mycket god för kirurgiska ingrepp.

European Renal Association (ERA) har just tillkännagivit att Dr. Anne-Laure Faucon tilldelas årets “ERAC Award for Young Investigators – Young Nephrologist”. Priset tilldelas en ung njurläkare/forskare som gjort en vetenskaplig insats inom njurmedicin.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos.

I dagarna publicerar Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik den tredje utgåvan av boken “Att börja forska inom medicin och hälsa”. Boken riktar sig till doktorander och blivande forskare inom medicin och hälsa.

Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.

Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att allvarliga psykiska sjukdomar är vanligare hos patienter med kronisk njursjukdom och påverkar deras hälsa negativt. Studien har publicerats i American Journal of Kidney Diseases.

En ny avhandling från Karolinska Institutet syftar till att öka vår förståelse av förhållandet mellan inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och kroniska njursjukdomar (CKD) genom storskaliga epidemiologiska studier.

Inom åldersforskningen handlar den så kallade ”geroscience-hypotesen” om att förlänga människans friska livslängd genom att fokusera på åldrandets processer. Ny kunskap om biomarkörer för åldrande har gett upphov till verktyg för att mäta biologiskt åldrande och bedöma olika behandlingar. Nya rön tyder på att Alzheimers sjukdom, ett stort hälsoproblem, delvis kan förebyggas av vanliga läkemedel och tidiga interventioner.

Histopatologisk analys av tumörprover har länge använts för att diagnostisera bröstcancer och ge vägledning för kliniska beslut. En stor utmaning inom rutinmässig diagnostik är dock den variabilitet som finns mellan olika patologer och laboratorier vid bedömning av vävnadsbaserade prognostiska markörer, vilket kan leda till under- eller överbehandling av patienterna.

Nya genetiska riskfaktorer för depression har identifierats i alla större internationella befolkningsgrupper för första gången, vilket gör det möjligt för forskare att förutsäga risken för depression oavsett etnicitet. Världens största och mest övergripande genetiska studie om svår depression påvisar nästan 300 tidigare okända genetiska kopplingar till tillståndet.

Patienter med celiaki (glutenintolerans) löper en ökad risk att utveckla kronisk leversjukdom. Riskökningen kan kvarstå i minst 25 år efter en celiakidiagnos. En nationell studie från Karolinska Institutet, publicerad i Lancet Regional Health – Europe, betonar nu vikten av klinisk vaksamhet för tecken på leversjukdom hos patienter med celiaki för att förhindra allvarlig leversjukdom.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar på möjligheten att screena personer med typ 2-diabetes för leverskada samtidigt som de genomgår screening för ögonsjukdomar. Studien har publicerats i Lancet Gastroenterology and Hepatology.

En av tio vuxna lider av kronisk njursjukdom (CKD), en sjukdom som kännetecknas av en progressiv förlust av njurfunktion. Förändrad njurfunktion kan påverka risken med och eller nyttan av olika läkemedel. De som har avancerad CKD måste vara försiktiga med de läkemedel de tar eftersom deras njurar inte fungerar så bra som de borde. Vissa läkemedel är inte alls säkra för dem att ta, medan andra läkemedel kräver dosjustering eller strikt övervakning för att åstadkomma en säker läkemedelsanvändning.

Grattis till de forskare på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) som fått totalt 120 miljoner kronor från svenska forskningsråd och stiftelser (FORTE, Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Erling-Perssons Stiftelse)!

Hjärt-Lungfonden beviljar Jonas F. Ludvigsson ett treårigt anslag för projektet ”Inflammatorisk tarmsjukdom, inflammation och risk för hjärtsjukdom.”

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar på stora samhällsekonomiska bördor av två kroniska inflammatoriska mag-tarmsjukdomar; eosinofil esofagit (EoE) och mikroskopisk kolit (MC). Båda sjukdomarna orsakar långvarig inflammation i matsmältningssystemet och kan leda till ytterligare hälsoproblem.

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar på användarbarheten hos flexibla parametriska överlevnadsmodeller vid modellering av flera tidsskalor, vilket ger ett robust verktyg för analys av komplexa tid-till-händelse-data.

Isabell Brikell har tilldelats Kathy Sylva ‘Rising Star’ Award 2024 från ACAMH - Association for Child and Adolescent Health.

Allt eftersom världens befolkning åldras och förekomsten av obesitas och metabola sjukdomar ökar, blir det allt viktigare att bättre förstå de komplexa sambanden som finns mellan kroppsmasseindex (BMI), metabol hälsa och åldrande.

Nya teknikframsteg inom högkapacitetsekvensering har möjliggör det för forskare att utnyttja värdefull omics-data, vilket banar väg för precisionsmedicin. Detta syftar till att förbättra diagnostik och behandling genom att anpassa behandling till individen. Att analysera omics-data för effektiv individualiserad behandling är dock fortfarande en stor utmaning på grund av sjukdomsvariabilitet och datakomplexitet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, med cirka 10 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Trots framsteg inom diagnostik och behandling kvarstår utmaningar i hur man hanterar prostatacancer på grund av dess ofta symptomfria förlopp och komplexiteten runt tidig upptäckt.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jana de Boniface, adjungerad professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kirurg på kirurg- och onkologkliniken, Capio S:t Görans sjukhus, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 175 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Kyla McKay, forskare inom MS-epidemiologi och anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, har tilldelats Stiftelsen Bjarne Ahlströms minnesfonds pris inom "Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion”.

Vår förståelse av autism har förändrats avsevärt under de senaste åren. Tidigare sågs det som en sällsynt barndomsstörning med fokus på brister och patologi, men autism ses nu som ett vanligt, livslångt och heterogent tillstånd som kännetecknas av ett brett spektrum av styrkor och utmaningar. Med ett ökande antal autistiska vuxna och i synnerhet kvinnor är en bättre förståelse av autism bland unga vuxna för både autistiska kvinnor och män motiverad.

I takt med att världens befolkning blir allt äldre ökar behovet av åtgärder som kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Weili Xu undersöker hur hjärt-kärlsjukdom och diabetes påverkar risken att utveckla kognitiv svikt och demens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Prostatacancer är den cancerform i Sverige som idag dödar flest män. Men sjukdomsutveckling och dödlighet skiljer sig åt mellan olika tumörformer. Olof Akre vill hitta bättre prognostecken för att kunna individanpassa behandlingarna. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Att ta reda på vilka som drabbas av sjukdom och varför är centralt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Jette Möller bedriver epidemiologisk forskning om våra stora folksjukdomar – hjärtkärlsjukdom, psykiska ohälsa och skador. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Svåra och långvariga värmevallningar under klimakteriet har ett samband med åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det visar forskning från Karolinska Institutet och Linköpings Universitet som nyligen publicerats i en artikel i Journal of the American Heart Association.

Även om cancer under graviditet ökar över tid i Sverige, så visar nya studier från Karolinska Institutet att kvinnor med graviditetsnära cancer har likvärdig prognos och låga risker för ogynnsamma obstetriska och perinatal utfall.

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i tidskriften Lancets systertidning eClinicalMedicine tillsammans med femton andra europeiska centra. 

Anders Ekbom, senior professor i epidemiologi och tidigare prorektor vid Karolinska Institutet har avlidit i en ålder av 76 år. Han dog den 29 juli efter en tids sjukdom. Anders Ekbom hade flera roller och uppdrag vid KI. ”Hans betydelse för Karolinska Institutet går inte att överskatta”, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.

Fang Fang, professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin i Solna, tilldelas priset för sina enastående insatser inom epidemiologi, som forskare inom neurodegenerativa sjukdomar, särskilt ALS.

Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt och den tredje vanligaste orsaken till död i cancer bland kvinnor. År 2022 uppskattades incidensen till 660 000 nya fall och 350 000 dödsfall. I Sverige diagnostiseras årligen omkring 450-550 nya fall, och incidensen har varit ganska stabil sedan 1980-talet.

Välkommen till Jessica Edstorps disputation på avhandlingen "Infections, antibiotics, tobacco, genetic factors and risk of LADA – latent autoimmune diabetes in adults, and type 2 diabetes" vid Karolinska Institutet den 17 maj.