Nyhetsarkiv

Mani* är en ovanlig men möjlig biverkning vid behandling av depression med antidepressiva läkemedel hos vuxna, men lite har hittills varit känt om risken hos barn och ungdomar. En ny studie i JAMA Psychiatry undersökte detta och fann inga bevis för mani 12 veckor efter påbörjad behandling med antidepressiva. Försiktighet kan dock behövas vid antidepressiv behandling av barn med allvarligare depressioner eller när en förälder har bipolär sjukdom.

Olof Stephanssons forskargrupp får årets Alvarengas pris för artikeln: “Risk of postpartum hemorrhage with increasing first stage of labor duration” med valspråket ”Hur lång tid det tar att föda kan påverka risken att blöda." Priset delas ut av Svenska Läkaresällskapet.

Typ 1-diabetes hos barn (sjukdomsdebut före 18 års ålder) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning, utgör stora utmaningar globalt, både för individerna, deras familjer och hälsovården.

Familjemedlemmar och nära vänner till covidsjuka personer har fler symtom på depression och ångest, än personer som inte har en närstående som insjuknat. Det visar en studie från Karolinska institutet som har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Forskarna pekar på att studiens resultat indikerar att det kan finnas ett ouppfyllt folkhälsobehov.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar under barndomen och kräver livslång insulinbehandling på grund av förlusten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.

CLINICUM är en del av den regionövergripande satsning som syftar till att stärka kvalitéten på klinisk och translationell forskning. I sin helhet består CLINICUM av en central funktion samt sju noder vilka representerar vårdgivarorganisationerna i Region Stockholm samt SLSO. Nodernas verksamhet syftar till att erbjuda vetenskaplig rådgivning samt att tillhandahålla metodologiskt stöd och vägledning vid planering och utförande av forskningsprojekt.

Individer med en psykiatrisk åkomma har högre risk att diagnosticeras med alla andra psykiatriska tillstånd. Detta tyder på att det nuvarande diagnostiska systemet, som tenderar att fokusera på ett tillstånd åt gången, kanske inte är optimalt. Istället kanske det finns vissa underliggande faktorer som ökar riskerna för flera olika typer av psykiska hälsoproblem.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Många män över 60 år i norra Europa drabbas av den så kallade vikingasjukan som innebär att fingrar låser sig i ett böjt läge. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har analyserat data från nästan 8000 drabbade individer och kartlagt genetiska riskfaktorer för sjukdomen. Fynden som publicerats Molecular Biology and Evolution visar att tre av de viktigaste genetiska riskfaktorerna är nedärvda från neandertalare.

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en typ av cancer som uppstår i nasofarynx bakom näsan och ovanför baksidan av halsen. Geografiskt har NPC en skev fördelning globalt sett, med höga incidenser i Öst- och Sydostasien. NPC är svår att upptäcka tidigt och behandlingen innefattar vanligtvis strålning, cellgiftsbehandling eller en kombination av båda.

Äldre autistiska personer har kraftigt ökad risk för skador, särskilt självskada, och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet Healthy Longevity.

I en rikstäckande svensk studie med mer än 12 000 individer med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD) fann forskare en signifikant ökad risk för allvarliga infektioner som krävde sjukhusinläggning. Studien har publicerats i Clinical Gastroenterology and Hepatology.

I en rikstäckande svensk studie inkluderande över 12 000 patienter med mikroskopisk kolit (MC) fann forskare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet en ökad risk för akut pankreatit jämfört med den generella befolkningen. Studien har publicerats i The American Journal of Gastroenterology.

Priset delas ut av Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.  Årets mottagare är Jonas F. Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare i Örebro.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och chansen att överleva sjukdomen är högre om cancern upptäcks tidigt och tumören är relativt liten och inte aggressiv.

Jessica Alm, enhetschef för Nationellt pandemicentrum vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, svarar i avsnitt 118 av KI:s podcast Medicinvetarna, på lyssnarfrågan: Vilka är de viktigaste obesvarade forskningsfrågorna om pandemin och covid-19?

Hur kommer det sig att vissa däggdjur har skarpt luktsinne och att det finns arter som går i ide om vintern? Vilka genetiska mutationer ger ökad risk för sjukdom? I ett omfattande internationellt forskningsprojekt där forskare vid Karolinska Institutet deltagit, har arvsmassan hos 240 olika däggdjur kartlagts och analyserats. Resultaten av studien, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, ger insikt i vilka regioner i arvsmassan som är avgörande för olika funktioner hos däggdjur.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och många kvinnor efterbehandlas för att förhindra att cancern återkommer, exempelvis med adjuvant hormonbehandling. Denna behandling innebär att man tar en tablett dagligen för patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer (cirka 80% av alla fall) under minst fem år.

I en svensk systematisk översikt som nu publiceras i Acta Paediatrica, redovisar forskare från Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) kunskapsläget kring hormonbehandling hos unga (<18 år) med könsdysfori. Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller psykisk hälsa och hormonbehandling påverkar sannolikt skelettet.

I en nationell svensk studie av 207 nyfödda till kvinnor med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen (”kolorektalcancer”), fann forskare en ökad risk för graviditets- och nyföddhetskomplikationer. Studien publiceras i eClinicalMedicine och är ett samarbete mellan Washington University i St Louis och Karolinska Institutet.

Prediktionsmodeller har börjat bli en del av vår vardag och de har också blivit allt mer användbara inom medicinsk vetenskap i takt med att tekniken utvecklas. Ökad förståelse för olika sjukdomar och behandlingar gör att vi kan använda förutsägelser baserat på prediktiva biomarkörsignaturer för att optimera resultatet av en behandling för allt mer specifika grupper.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Ett skandinaviskt samarbete under ledning av KI-forskare visar att många som behandlas i specialistvård för allvarlig depression har en dålig prognos, till exempel med återinsjuknande, utveckling av andra psykiatriska sjukdomar, behov av sjukhusvård och i vissa fall död genom självmord. Forskningen baserades på 273 000 personer med allvarlig depression i Sverige, Danmark och Norge. Resultaten publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

Konkurrerande risker och flertillståndsmodeller ger oss möjlighet att studera utfall vid komplexa sjukdomar och ge svar på komplicerade frågor och bör därför användas mer inom epidemiologisk forskning.

En svensk studie som följde mer än 450 000 individer efter nedre eller övre gastrointestinal biopsi, visar att symtom på IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) kan börja långt tidigare än när sjukdomen påvisas vid biopsi. Forskningsresultaten publiceras nu i tidskriften PLOS Medicine den 23 februari.

Kvinnor med reumatiska sjukdomar löper större risk för komplikationer vid graviditet och förlossning, men för kvinnor med ryggreumatism, så kallad axial spondylartrit, har riskerna minskat under det senaste tio åren i takt med en ökad användning av biologiska läkemedel. Det rapporterar forskare från Karolinska Institutet i en studie som publicerats i The Lancet Rheumatology.

Temat för en ny avhandling från Karolinska Institutet är könshormoners påverkan på psykiatriska sjukdomar och skadliga beteenden.

Barn vars mammor snusat under graviditeten har mer än trefaldigt ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd, enligt en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Pediatric Research. Risken var betydligt lägre om mamman slutat snusa tidigt i graviditeten.

Risken att drabbas av undvikande/restriktiv ätstörning, ARFID, kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer, enligt en ny tvillingstudie. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry av forskare vid Karolinska Institutet.

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtom på ADHD kvarstår ofta i vuxen ålder, psykiatrisk samsjuklighet och andra negativa hälsoutfall kan tillkomma under hela livet.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Det nationella svenska medicinska födelseregistret (MFR) sjösattes 1973. I en översiktsartikel publicerad i European Journal of Epidemiology beskriver nu forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet innehåll och kvalitet i registret, baserat på data från MFR men även från tidigare forskning baserad på registret. Forskarna drar slutsatsen att registret innehåller högkvalitativ information om graviditet och förlossning om mer än 5 miljoner förlossningar under 50 år.

Risken för komplikationer efter assisterad befruktning är något högre efter återföring av två embryon. Det visar en studie som jämfört utfall vid enkelbörd efter assisterad befruktning i Sverige 2007-2017, publicerad i JAMA Pediatrics.

Att andas in damm och ångor på arbetsplatsen är kopplat till ökad risk att drabbas av svår reumatoid artrit, särskilt i kombination med rökning och genetisk sårbarhet för sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases.

Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige och en viktig folkhälsofråga. Tidig upptäckt genom organiserad testning med prostataspecifikt antigentest (PSA) och systematisk biopsitagning saknas dock i de flesta länder. Orsaken är risken för överdiagnostisering och överbehandling av lågriskcancrar. Nu föreslås två metoder för att ta itu med problemet - magnetisk resonanstomografi (MRI) och blodprovstagning med Stockholm3-testet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen men dödligheten i sjukdomen minskar kontinuerligt. En av förklaringarna till detta är sannolikt att effektiva behandlingsmetoder utvecklas för olika undergrupper av sjukdomen. Trots detta är det fortfarande en utmaning att optimera behandlingen på individnivå.

Med hjälp av den så kallade ESPRESSO-kohorten har forskare från Massachusetts General Hospital, Boston, University of Newcastle, Australien, University of Washington, Seattle och Karolinska Institutet undersökt risken för cancer bland 75 000 patienter med diagnosen divertikulär sjukdom och kolorektal histopatologi. Studien är nu publicerad i JNCI, Journal of the National Cancer Institute.

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.

Hepatit A, eller epidemisk gulsot, är en akut leversjukdom som orsakas av hepatit A-virus (HAV) som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel.

Karolinska Institutet stod värd för det årliga mötet med det svenska nationella Nätverket Epidemiologi Och Nutrition (NEON). Temat för årets möte var: ”Digitala livsstilsinterventioner och BigData inom nutritionsforskningen”. Ett hundratal forskare och andra verksamma inom nutrition och epidemiologi från hela Sverige träffades i Flemingsberg.

En randomiserad studie, NordICC – Northern - European Initiative on Colorectal Cancer - visar att screening med hjälp av koloskopi (en kameraundersökning av tjocktarmen) minskar risken för tarmcancer med 18 procent. Minskningen är mycket mindre än vad experterna tidigare antagit. NordICC-studien publiceras nu i New England Journal of Medicine (NEJM).

Under den avslutande barn-IBD dagen i Örebro den 30 september fick Jonas Ludvigsson under publikens jubel ta emot hedersutmärkelsen Årets magkänsla 2022 från SPGHN, Svenska Föreningen för Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och Nutrition. Priset utses genom röstning av barnläkare i Sverige.

Depression är vanligt hos individer med endokrina-metabola sjukdomar och vice versa. I en studie av 2,2 miljoner individer i den svenska befolkningen, såg forskare vid Karolinska Institutet att de med endokrina-metabola sjukdomar också har en ökad förekomst av depression. Forskarna fann dessutom högre frekvenser av depression hos gruppens syskon. Studien är publicerad i American Journal of Psychiatry.

Infektioner hos gravida har kopplats till ökad risk för neuropsykiatriska tillstånd, som autism, hos barnet senare i livet. Men det verkar inte vara infektionerna i sig som orsakar autism, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i The Lancet Psychiatry.

Forskare från Karolinska Institutet har, tillsammans med andra, jämfört den nya omikron-varianten BA.2.75 med den nuvarande dominerande varianten BA.5. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases, tyder på att BA.2.75 inte är mer resistent mot antikroppar än tidigare omikron-varianter, vilket är ett positivt besked.