Nyhetsarkiv

Inom åldersforskningen handlar den så kallade ”geroscience-hypotesen” om att förlänga människans friska livslängd genom att fokusera på åldrandets processer. Ny kunskap om biomarkörer för åldrande har gett upphov till verktyg för att mäta biologiskt åldrande och bedöma olika behandlingar. Nya rön tyder på att Alzheimers sjukdom, ett stort hälsoproblem, delvis kan förebyggas av vanliga läkemedel och tidiga interventioner.

Histopatologisk analys av tumörprover har länge använts för att diagnostisera bröstcancer och ge vägledning för kliniska beslut. En stor utmaning inom rutinmässig diagnostik är dock den variabilitet som finns mellan olika patologer och laboratorier vid bedömning av vävnadsbaserade prognostiska markörer, vilket kan leda till under- eller överbehandling av patienterna.

Nya genetiska riskfaktorer för depression har identifierats i alla större internationella befolkningsgrupper för första gången, vilket gör det möjligt för forskare att förutsäga risken för depression oavsett etnicitet. Världens största och mest övergripande genetiska studie om svår depression påvisar nästan 300 tidigare okända genetiska kopplingar till tillståndet.

Patienter med celiaki (glutenintolerans) löper en ökad risk att utveckla kronisk leversjukdom. Riskökningen kan kvarstå i minst 25 år efter en celiakidiagnos. En nationell studie från Karolinska Institutet, publicerad i Lancet Regional Health – Europe, betonar nu vikten av klinisk vaksamhet för tecken på leversjukdom hos patienter med celiaki för att förhindra allvarlig leversjukdom.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar på möjligheten att screena personer med typ 2-diabetes för leverskada samtidigt som de genomgår screening för ögonsjukdomar. Studien har publicerats i Lancet Gastroenterology and Hepatology.

En av tio vuxna lider av kronisk njursjukdom (CKD), en sjukdom som kännetecknas av en progressiv förlust av njurfunktion. Förändrad njurfunktion kan påverka risken med och eller nyttan av olika läkemedel. De som har avancerad CKD måste vara försiktiga med de läkemedel de tar eftersom deras njurar inte fungerar så bra som de borde. Vissa läkemedel är inte alls säkra för dem att ta, medan andra läkemedel kräver dosjustering eller strikt övervakning för att åstadkomma en säker läkemedelsanvändning.

Grattis till de forskare på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) som fått totalt 120 miljoner kronor från svenska forskningsråd och stiftelser (FORTE, Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Erling-Perssons Stiftelse)!

Hjärt-Lungfonden beviljar Jonas F. Ludvigsson ett treårigt anslag för projektet ”Inflammatorisk tarmsjukdom, inflammation och risk för hjärtsjukdom.”

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar på stora samhällsekonomiska bördor av två kroniska inflammatoriska mag-tarmsjukdomar; eosinofil esofagit (EoE) och mikroskopisk kolit (MC). Båda sjukdomarna orsakar långvarig inflammation i matsmältningssystemet och kan leda till ytterligare hälsoproblem.

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar på användarbarheten hos flexibla parametriska överlevnadsmodeller vid modellering av flera tidsskalor, vilket ger ett robust verktyg för analys av komplexa tid-till-händelse-data.

Isabell Brikell har tilldelats Kathy Sylva ‘Rising Star’ Award 2024 från ACAMH - Association for Child and Adolescent Health.

Allt eftersom världens befolkning åldras och förekomsten av obesitas och metabola sjukdomar ökar, blir det allt viktigare att bättre förstå de komplexa sambanden som finns mellan kroppsmasseindex (BMI), metabol hälsa och åldrande.

Nya teknikframsteg inom högkapacitetsekvensering har möjliggör det för forskare att utnyttja värdefull omics-data, vilket banar väg för precisionsmedicin. Detta syftar till att förbättra diagnostik och behandling genom att anpassa behandling till individen. Att analysera omics-data för effektiv individualiserad behandling är dock fortfarande en stor utmaning på grund av sjukdomsvariabilitet och datakomplexitet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, med cirka 10 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Trots framsteg inom diagnostik och behandling kvarstår utmaningar i hur man hanterar prostatacancer på grund av dess ofta symptomfria förlopp och komplexiteten runt tidig upptäckt.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jana de Boniface, adjungerad professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kirurg på kirurg- och onkologkliniken, Capio S:t Görans sjukhus, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 175 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Kyla McKay, forskare inom MS-epidemiologi och anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, har tilldelats Stiftelsen Bjarne Ahlströms minnesfonds pris inom "Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion”.

Vår förståelse av autism har förändrats avsevärt under de senaste åren. Tidigare sågs det som en sällsynt barndomsstörning med fokus på brister och patologi, men autism ses nu som ett vanligt, livslångt och heterogent tillstånd som kännetecknas av ett brett spektrum av styrkor och utmaningar. Med ett ökande antal autistiska vuxna och i synnerhet kvinnor är en bättre förståelse av autism bland unga vuxna för både autistiska kvinnor och män motiverad.

I takt med att världens befolkning blir allt äldre ökar behovet av åtgärder som kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Weili Xu undersöker hur hjärt-kärlsjukdom och diabetes påverkar risken att utveckla kognitiv svikt och demens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Prostatacancer är den cancerform i Sverige som idag dödar flest män. Men sjukdomsutveckling och dödlighet skiljer sig åt mellan olika tumörformer. Olof Akre vill hitta bättre prognostecken för att kunna individanpassa behandlingarna. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Att ta reda på vilka som drabbas av sjukdom och varför är centralt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Jette Möller bedriver epidemiologisk forskning om våra stora folksjukdomar – hjärtkärlsjukdom, psykiska ohälsa och skador. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Svåra och långvariga värmevallningar under klimakteriet har ett samband med åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det visar forskning från Karolinska Institutet och Linköpings Universitet som nyligen publicerats i en artikel i Journal of the American Heart Association.

Även om cancer under graviditet ökar över tid i Sverige, så visar nya studier från Karolinska Institutet att kvinnor med graviditetsnära cancer har likvärdig prognos och låga risker för ogynnsamma obstetriska och perinatal utfall.

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i tidskriften Lancets systertidning eClinicalMedicine tillsammans med femton andra europeiska centra. 

Anders Ekbom, senior professor i epidemiologi och tidigare prorektor vid Karolinska Institutet har avlidit i en ålder av 76 år. Han dog den 29 juli efter en tids sjukdom. Anders Ekbom hade flera roller och uppdrag vid KI. ”Hans betydelse för Karolinska Institutet går inte att överskatta”, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.

Fang Fang, professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin i Solna, tilldelas priset för sina enastående insatser inom epidemiologi, som forskare inom neurodegenerativa sjukdomar, särskilt ALS.

Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt och den tredje vanligaste orsaken till död i cancer bland kvinnor. År 2022 uppskattades incidensen till 660 000 nya fall och 350 000 dödsfall. I Sverige diagnostiseras årligen omkring 450-550 nya fall, och incidensen har varit ganska stabil sedan 1980-talet.

Välkommen till Jessica Edstorps disputation på avhandlingen "Infections, antibiotics, tobacco, genetic factors and risk of LADA – latent autoimmune diabetes in adults, and type 2 diabetes" vid Karolinska Institutet den 17 maj.

I den största epidemiologiska studien hittills av risken att föda ett barn med autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning efter användning av paracetamol under graviditeten kan forskarna inte se några samband. Studien publiceras nu i JAMA.

I takt med framstegen inom cancerbehandling har intresset ökat för att förstå den påverkan en cancerdiagnos har på återstående livslängd. Beräkningar av förväntad livslängd efter cancerdiagnos och förlust i förväntad livslängd för cancerpatienter jämfört med om de inte hade haft cancer ger värdefulla insikter om bland annat sjukdomsbörda för samhället.

Kvinnor med premenstruellt syndrom (PMS) eller premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) har högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt har kvinnor som drabbats av förlossningsdepression en högre risk att utveckla PMS eller PMDS. Detta visas i en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Forskare från Karolinska Institutet har visat att det finns ett samband mellan medicinering mot adhd och minskad risk för att dö i förtid. Risken för dödsfall av onaturliga orsaker, som olyckor och överdoseringar, kan minska med en fjärdedel, enligt den nya studien publicerad i JAMA.

Östra Medelhavsområdet står potentiellt inför risken för en komplex hälsokris, inte minst på grund av kriget i Gaza. Risken för spridning av infektionssjukdomar innebär att effektiv epidemiologisk övervakning och åtgärder är avgörande. För att bistå i detta arbete har Centrum för hälsokriser sekonderat epidemiologen Moa Herrgård via vårt medlemskap i WHO:s Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN).

Inga ökade risker för barnen, men däremot lägre risk att drabbas av några allvarliga komplikationer. Det är resultatet av den hittills största studien av nyfödda barn vars mödrar vaccinerats mot covid-19 under graviditeten. Studien är ett samarbete mellan svenska och norska forskare och är publicerad i tidskriften JAMA.

Självmord är en av de främsta dödsorsakerna bland unga, både i Sverige och globalt. Under de senaste decennierna har en ökande andel ungdomar börjat studera på universitetsnivå. Perioden vid universitet sammanfaller ofta med andra viktiga livshändelser, såsom att flytta hemifrån och de tidiga vuxenåren är dessutom en period då allvarliga psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom och schizofreni, kan börja visa symtom.

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har på intervallcancer (en typ av bröstcancer som upptäcks mellan rutinmässiga screeningtillfällen) och ger nya insikter om skräddarsydda screeningstrategier.

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet om det skulle hända.

Kronisk njursvikt påverkar över 10% av vuxna över hela världen. Psykisk sjukdom är en viktig fråga för patienter med kronisk njursvikt, men har inte studerats särskilt ingående. Depression är vanligt förekommande och relaterad till dålig prognos hos dessa patienter, men tidigare forskning har främst fokuserat på dialyspatienter, vilket gör att kunskapen om depression i tidigare stadier av sjukdomen är bristfällig.

Svår depressiv sjukdom (MDD) är en vanlig psykisk störning som påverkar cirka 20% av världens befolkning. Det finns flera orsaker bakom sjukdomen, och patienter visar ett brett spektrum av symptom samt hur de svarar på behandling. Denna mångfald gör det svårt både att precisera bakomliggande orsaker och att anpassa behandling effektivt. Självmord och självmordsförsök utgör också en viktig folkhälsofråga som inte bara påverkar individer som lever med MDD utan även befolkningen i stort.

Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan "kronologisk ålder" beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar "biologisk ålder" för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Vi kan numera mäta biologisk ålder med hjälp av vanliga blodprovsresultat och blodtrycksmätningar genom ett sammansatt poäng . Alternativt kan vi mäta biologisk ålder med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är kemiska modifieringar av vårt DNA som reglerar hur gener uttrycks och förändras över tiden.

Den som har nära släktingar som drabbats av hjärt-kärlsjukdom kan ha extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk. Det visar en ny studie ledd av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Circulation.

Ätstörningar är tillstånd eller sjukdomar som försämrar en persons hälsa, funktion eller livskvalitet. Ätstörningar kännetecknas av stört ätbeteende och/eller beteenden för viktreglering som leder till stor påverkan på psykosocial funktion och/eller fysisk hälsa. Både miljöfaktorer och ett antal genvarianter med vardera liten till måttlig effekt finns med bland orsaker och upprätthållandefaktorer vid ätstörningar.

En stor andel av alla som börjar med adhd-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året. Men personer som använder adhd-medicin längre och i högre doser än genomsnittet verkar ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Det visar två nya studier som har letts från Karolinska Institutet och publicerats i Lancet Psychiatry och JAMA Psychiatry.

Spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro under flera år, enligt en ny studie som publicerats i Psychological Medicine. Forskare från Karolinska Institutet som ligger bakom studien pekar på behovet att fånga upp personer med spelberoende i tid för att undvika att de får finansiella och hälsomässiga problem.

Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Priset delas ut av Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.  Årets mottagare är Jonas F. Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare i Örebro.

Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av fysiologisk nedgång och är en stark prediktor för funktionshinder och dödlighet. Forskare försöker nu öka vår förståelse av skörhetens biologi och att hitta sätt att identifiera sköra äldre för att förbättra individualiserad vård och omsorg vid skörhet.

En ny avhandling från Karolinska Institutet förespråkar vård i livets slutskede som prioriterar högsta möjliga livskvalitet, undviker onödiga eller förebyggbara risker och respekterar patientens egna önskemål.

Möt Johan Askling, forskargruppsledare på avdelningen för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna.