Fördelarna med ADHD-läkemedel kvarstår – men inte som förut
Då användningen av ADHD-läkemedel har ökat kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren, behöver vi veta om fördelarna med medicineringen kvarstår eller har förändrats. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Psychiatry, visar att ADHD-läkemedel fortsatt minskar risken för självskada, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet – men effekterna har försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.
ADHD påverkar ungefär 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna världen över och är kopplat till en rad allvarliga utfall, inklusive skador, kriminalitet och för tidig död. Under de senaste åren har antalet personer som diagnostiserats med ADHD och ordinerats ADHD-läkemedel ökat dramatiskt.
Bara i Sverige ökade användningen av ADHD läkemedel nästan femfaldigt mellan 2006 och 2020, vilket gör att Sverige idag har bland de högsta förskrivningsnivåerna i världen. Denna utveckling leder till en kritisk fråga: har dagens allt större och mer varierade grupp av individer som använder ADHD-läkemedel i genomsnitt lika stor nytta som de som använde dem för tio år sedan?
Förändringar i läkemedelseffekt över tid
För att besvara denna fråga har ett internationellt team lett av forskare från Karolinska Institutet genomfört en registerbaserad studie av över 247 000 individer i Sverige som använt ADHD-läkemedel mellan 2006 och 2020.
För att bedöma sambanden mellan ADHD-läkemedel och allvarliga utfall – självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet – använde forskarna en självkontrollerande studiedesign, där risken för allvarliga utfall jämfördes under perioder med respektive utan ADHD läkemedelsanvändning, för samma person.
Forskarna jämförde även riskerna under tre tidsperioder: 2006–2010, 2011–2015 och 2016–2020 – en period då användningen av ADHD-läkemedel i Sverige ökade från 0,6 procent till 2,8 procent.
– Vi fann att läkemedelsanvändning konsekvent var kopplat till lägre risker för självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet under den 15-åriga uppföljningsperioden. Dock minskade styrkan av dess skyddande effekt över tid, samtidigt som förskrivning av ADHD-läkemedel ökade kraftigt i samhället, säger studiens förstaförfattare Lin Li, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Förändringar i vem som diagnosticeras med ADHD
I takt med att medvetenheten om ADHD har ökat och diagnoskriterierna breddats har även sammansättningen av den behandlade populationen förändrats. Forskarna menar att de avtagande effekterna av ADHD-läkemedel över tid delvis kan spegla förändringar i vilka som får behandling.
Särskilt tydlig är ökningen i förskrivning bland vuxna och kvinnor. Dessa skiften kan delvis förklara varför de genomsnittliga behandlingseffekterna av ADHD-läkemedel har minskat över tid.
– Det här betyder inte att läkemedlen inte längre är effektiva. Men resultaten tyder på att eftersom patientgruppen har förändrats jämfört med för 10 eller 20 år sedan, behöver de kliniska riktlinjerna ses över, och vi måste få en bättre förståelse för behandlingseffekter på individnivå för att kunna fatta välgrundade kliniska beslut, säger Dr Zheng Chang, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och sisteförfattare i studien.
Studien genomfördes i nära samarbete med professor David Coghill från institutionen för pediatrik och psykiatri vid University of Melbourne och Murdoch Children’s Research Institute, Melbourne, Australien, och professor Henrik Larsson från Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Örebro universitet.
Publikation
"Increased Prescribing of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Medication and Real-World Outcomes Over Time". Lin Li, David Coghill, Arvid Sjölander, Honghui Yao, Le Zhang, Ralf Kuja-Halkola, Isabell Brikell, Paul Lichtenstein, Brian M. D’Onofrio, Henrik Larsson, Zheng Chang. JAMA Psychiatry, online 25 juni, 2025, doi:10.1001/jamapsychiatry.2025.1281.