Autism kopplas till ökad risk för Parkinsons sjukdom
Personer med en autismdiagnos löper en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en omfattande studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att de två tillstånden kan ha gemensamma biologiska mekanismer.
Studien bygger på registerdata från över två miljoner personer födda i Sverige mellan 1974 och 1999, som följts från 20 års ålder fram till slutet av 2022.
Forskarna undersökte om det finns ett samband mellan den neuropsykiatriska diagnosen autismspektrumtillstånd, som påverkar individens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor, och tidig debut av Parkinsons sjukdom, ett tillstånd som påverkar rörelseförmågan.
Dopamin kan spela en roll
Resultaten visar att personer med en autismdiagnos hade fyra gånger högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom än personer utan en sådan diagnos. Sambandet kvarstod även när forskarna tagit hänsyn till faktorer som socioekonomisk status och ärftlighet för psykisk sjukdom eller Parkinsons sjukdom.
– Detta tyder på att det kan finnas gemensamma biologiska orsaker bakom autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom. En hypotes är att hjärnans dopaminsystem är påverkat i båda fallen eftersom signalsubstansen dopamin är viktig både för sociala beteenden och kontroll av rörelser, säger studiens försteförfattare Weiyao Yin, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Det är välkänt att de nervceller som tillverkar dopamin bryts ned vid Parkinsons sjukdom. Tidigare studier har visat att dopamin även skulle kunna spela en roll vid autism, men mer forskning behövs för att bekräfta detta.
– Vi hoppas att studiens resultat på sikt ska hjälpa till att skapa ökad klarhet i de bakomliggande orsakerna för både autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, säger Weiyao Yin.
Viktigt med uppföljning
Depression och användning av antidepressiva läkemedel är vanligare bland personer med autism, liksom antipsykotiska läkemedel som är kända för att kunna orsaka Parkinson-liknande symtom. När forskarna justerade för dessa faktorer försvagades sambandet mellan autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, men risken var fortfarande fördubblad.
Forskarna poängterar att de endast analyserade tidig Parkinson-debut före 50 års ålder och att studiedeltagarnas medelålder vid studiens slut var 34 år. Förekomsten av Parkinsons sjukdom var därför mycket låg. Framtida studier kommer att behöva undersöka om riskökningen kvarstår med stigande ålder.
– Det är viktigt att hälso- och sjukvården långsiktigt följer upp personer med autismspektrumtillstånd – en utsatt grupp med hög samsjuklighet och hög användning av psykofarmaka. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en Parkinsondiagnos före 50 års ålder är mycket ovanlig, även för personer med autism, säger studiens sisteförfattare Sven Sandin, statistiker och epidemiolog vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Forskningen finansierades huvudsakligen av Simons Foundation och Vetenskapsrådet. Två av artikelförfattarna har uppgett att de fått finansiering och arvoden från läkemedelsbolag utan koppling till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för mer information om potentiella intressekonflikter.
Publikation
“Risk of Parkinson Disease in Individuals With Autism Spectrum Disorder”, Weiyao Yin, Abraham Reichenberg, Michal Schnaider Beeri, Stephen Z. Levine, Jonas F. Ludvigsson, Martijn Figee, Sven Sandin, JAMA Neurology, online 27 maj 2025, doi: 10.1001/jamaneurol.2025.1284.