Epidemiologi och hälsoekonomi vid mag-tarmsjukdomar
En ny avhandling från Karolinska Institutet visar på stora samhällsekonomiska bördor av två kroniska inflammatoriska mag-tarmsjukdomar; eosinofil esofagit (EoE) och mikroskopisk kolit (MC). Båda sjukdomarna orsakar långvarig inflammation i matsmältningssystemet och kan leda till ytterligare hälsoproblem.
Soran Rabin Bozorg, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, har studerat hur dessa sjukdomar påverkar samhället vad gäller sjukvårdskostnader och arbetsrelaterad produktivitet i Sverige. I sina studier jämförde han personer med EoE/MC med personer utan dessa sjukdomar och fann att patienter med EoE ådrog sig 45 % högre kostnader än den allmänna befolkningen, medan kostnaderna för MC-patienter var 84 % högre, till stor del drivet av sjukvårdsutnyttjande respektive arbetsförlust.
Avhandlingen belyser den ekonomiska påfrestning som EoE och MC utgör för samhället, med effekter som sträcker sig bortom hälso- och sjukvårdssystemen och inkluderar förluster av arbetsproduktivitet. Båda sjukdomarna har även en ökande förekomst, vilket kan komma att leda till en eskalerande ekonomisk börda i avsaknad av förebyggande insatser. Förbättrade behandlingsstrategier för att minska den inflammatoriska sjukdomsaktiviteten skulle eventuellt kunna bidra till minskade samhällskostnader, särskilt för MC, där sjukfrånvaro står för en betydande del av den ekonomiska kostnaden.
Sorans fynd visar på behovet av förbättrad behandling för att minska bördan av dessa kroniska gastrointestinala sjukdomar, både för att förbättra de individuella patienternas hälsa och för att minska den samhällsekonomiska bördan.
Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?
– Även om medvetenheten om EoE och MC har ökat under senaste åren så betraktas de fortfarande som relativt godartade tillstånd med få svåra komplikationer. Som ST-läkare inom mag- och tarmsjukdomar har det dock blivit tydligt för mig att dessa patienter lider av svåra symtom med stor påverkan på välmående och livskvalitet. I linje med mina kliniska erfarenheter, kunde vi genom denna avhandling visa att EoE och MC är förknippade med en betydande ekonomisk börda som är jämförbar med andra gastrointestinala sjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom. Våra resultat visar inte bara på de ekonomiska kostnaderna, utan speglar även sjukdomarnas uttalade symtomatiska bördan. Förhoppningsvis kan dessa insikter bidra till en ökad förståelse av den sjukdomsbörda som EoE och MC medför för patienter och samhället.
Vad tycker du bör göras i framtidens hälso- och sjukvård och forskningen?
– I ljuset av den snabba vetenskapliga utvecklingen inom medicin och sjukvård har bristen på resurser vuxit fram som en av de främsta utmaningarna för förbättrad hälsa. Detta har lett till ett ökat fokus på kostnadseffektivitet och effektiv resursallokering inom såväl sjukvård som samhället. För att vägleda dessa beslut krävs dock ytterligare hälsoekonomiska studier för att bistå beslutsfattare med de nödvändiga data som behövs för att fatta välinformerade beslut.
Vad gäller EoE och MC vore det värdefullt med uppföljande studier för att undersöka hur de senaste förändringarna inom behandlingen av dessa sjukdomar kan komma att påverka deras ekonomiska börda. Det är dock viktigt att betona att även om kostnadsreduktion kan vara ett möjligt sätt att uppnå kostnadseffektivitet, bör målet alltid vara att minska kostnaderna genom att förbättra patienters hälsa och välbefinnande – och inte tvärtom.
Avhandling
“Epidemiology and health economics in gastrointestinal diseases: real-world evidence from Swedish health registers”
Soran Rabin Bozorg. Stockholm: Karolinska Institutet (2024), ISBN: 978-91-8017-811-2