Publicerad: 2024-12-06 12:35 | Uppdaterad: 2024-12-06 12:35

Kronisk njursjukdom: utmaningar i säker läkemedelsanvändning

En av tio vuxna lider av kronisk njursjukdom (CKD), en sjukdom som kännetecknas av en progressiv förlust av njurfunktion. Förändrad njurfunktion kan påverka risken med och eller nyttan av olika läkemedel. De som har avancerad CKD måste vara försiktiga med de läkemedel de tar eftersom deras njurar inte fungerar så bra som de borde. Vissa läkemedel är inte alls säkra för dem att ta, medan andra läkemedel kräver dosjustering eller strikt övervakning för att åstadkomma en säker läkemedelsanvändning.

Särskilt inom svensk hälso- och sjukvårdsdata har man inte tillräckligt utvärderat omfattningen av potentiellt olämpliga läkemedel eller hur patienter med CKD övervakas. I sin avhandling har doktorand Alessandro Bosi vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik nu studerat den potentiella nefrotoxiciteten av läkemedel och risk-nytta-profiler för behandling av personer med CKD genom epidemiologisk analys av hälso- och sjukvårdsdata.

Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?

– Ett nyckelfynd i min avhandling är den utbredda användningen av läkemedel som kan orsaka njurskador hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD) och bristen på korrekt övervakning av njurfunktion, trots tydliga medicinska riktlinjer. Om man inte har en diagnosticerad kronisk njursjukdom ökar risken avsevärt för att få dessa läkemedel ordinerade, vilket understryker behovet av bättre igenkänning och dokumentation av kronisk njursjukdom i patientjournalerna. Dessutom finns ett akut behov av att förbättra hur patienter som använder potentiellt skadliga läkemedel övervakas, eftersom nuvarande praxis ofta är otillräcklig.
Min forskning undersöker också balansen mellan fördelarna och riskerna med olika läkemedel och vi kunde visa att en förståelse för dessa avvägningar kan hjälpa till att personanpassa behandling och förbättra patientsäkerheten. Till exempel verkar vissa nyare läkemedel för CKD vara säkrare när det gäller biverkningar som höga kaliumhalter, medan andra kan ha oväntade risker som motiverar noggrannare granskning. Våra fynd betonar vikten av att öka medvetenheten bland både läkare och patienter, vikten av att följa behandlingsriktlinjer och revidera policies för att förbättra vården och säkerheten för dem med CKD.

Varför blev du intresserad av det här ämnet?

– Jag blev intresserad av ämnet under mina universitetsstudier i biostatistik, där epidemiologi väckte mitt intresse. Jag ville utforska tillämpning av biostatistik snarare än att enbart fokusera på de metodologiska aspekterna. Inledningsvis var det inte detta specifika kliniska område som var min prioritet. Men när jag fick möjlighet att arbeta med min avhandling vid Karolinska Institutet tillsammans med Juan-Jesus Carreros forskargrupp fick jag en ny inblick i njurmedicin, vilket gjorde mig nyfiken.

Allt eftersom jag fortsatte mina studier insåg jag hur komplext och engagerande njurmedicinskt arbete är, och hur det erbjuder många utmaningar och möjligheter att förbättra utfallet för patienterna. Mitt avhandlingsarbete gav mig möjlighet att kombinera min passion för epidemiologi med en ny insikt i de kliniska aspekterna av njurhälsa, vilket gjort detta till en mycket givande resa. I efterhand känns det som ett fantastiskt val, och ett forskningsområde som erbjuder stora möjligheter att faktiskt påverka på ett bra sätt.

Vad tycker du bör göras i framtidens hälso- och sjukvård och forskningen?

– Vi har identifierat en del kunskapsluckor och för att förbättra framtida hälso- och sjukvård bör de åtgärdas. Vi behöver öka förståelsen för läkemedelsrelaterade skador, klargöra missuppfattningar om äldre behandlingar och utforska fördelar och risker med etablerad behandling. Forskningen bör utvärdera förändringar i kliniska metoder över tid och bedöma deras relevans i olika sjukvårdssystem. Det är avgörande med långsiktiga studier för att förstå effekterna på njurfunktionen av långvariga behandlingar med till exempel litium. Dessutom är det viktigt att undersöka orsakerna till låg behandlingsföljsamhet, till exempel för SGLT2-hämmare, och förbättra följsamheten för att säkerställa evidensbaserad vård. Några av våra fynd har genererat nya hypoteser, såsom att undersöka potentiella samband mellan läkemedel och akut njurskada (AKI). Det finns potential att använda avancerade statistiska metoder inom hälso- och sjukvårdsforskning, men det krävs ytterligare validering innan de kan påverka klinisk praxis.