Nyhetsarkiv

Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Breast Cancer Research, visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år.

Vilka celler som finns i en bröstcancertumörs mikromiljö kan ha betydelse för hur väl hormonbehandlingen tamoxifen fungerar på lång sikt. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för varför vissa patienter har större nytta av behandlingen än andra.

De flesta bröstcancerpatienter i Uganda och Etiopien får sin diagnos för sent och många saknar tillgång till livräddande behandling. Tove Ekdahl Hjelm försvarar sin avhandling "Early-onset breast cancer in East Africa: Genetics, tumor characteristics and clinical management" den 5 juni där hon visar på brister i tillgång till adekvat vård, men också att fler liv kan räddas.

Låga doser av det potentiella läkemedlet endoxifen minskar brösttätheten i samma omfattning som standardbehandlingen tamoxifen, men utan att ge lika svåra biverkningar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the National Cancer Institute. Resultaten kan få betydelse för framtida förebyggande behandling mot bröstcancer.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att genanalys av bröstcancertumörer kan identifiera patienter som inte har nytta av cellgifter som ges före operation. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan på sikt bidra till mer individanpassad behandling.

Många kvinnor med bröstcancer får endokrin behandling, även kallad antihormonell behandling, för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka. Men för en betydande grupp hjälper inte behandlingen som tänkt. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet kartläggs tumörer från patienter som fått återfall trots pågående endokrin behandling, för att förstå varför behandlingen sviktar och hur dessa patienter kan identifieras tidigare.

Bröstcancertumörer kan innehålla olika celltyper och strukturer, vilket kan påverka hur sjukdomen utvecklas och hur den svarar på behandling. I en ny avhandling från Karolinska Institutet använder Qiao Yang vid institutionen för onkologi-patologi datorbaserade metoder och multiomikdata för att kartlägga skillnader i stora, obehandlade bröstcancertumörer. Resultaten kan bidra till mer heltäckande diagnostiska strategier och ge stöd i framtida behandlingsval.

Bröstcancerekotyper är olika typer av bröstcancer som definieras av tumörcellernas egenskaper, miljön runt tumören och kroppens immunsvar. Dessa faktorer visar hur patient, tumör och behandling samverkar och kan hjälpa till att skräddarsy behandling. Denna avhandling undersöker hur bröstcancertumörer utvecklas under förbehandling inför operation, så kallad neoadjuvant systemisk behandling (NAT).

Artificiell intelligens som hittar bröstcancer, möjliggör bilddiagnostik i lågresursländer eller som fångar upp vilka patienter som redan vid diagnos behöver avancerad behandling – det är några exempel på AI-forskning vid Karolinska Institutet som får genomslag i hela världen. Delar av detta arbete presenterades under konferensen AI@KI, Advances in Artificial Intelligence på KI, den 2 december.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, med cirka 9 600 nya fall som diagnostiseras varje år i Sverige. Bröstcancer kan sprida sig till andra delar av kroppen, och den första spridningen sker oftast till lymfkörtlarna som går från bröstet till armhålan på samma sida. Att veta om cancern har spridit sig till dessa lymfkörtlar är avgörande, eftersom det hjälper till att fastställa den mest lämpliga behandlingen.

Kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper högre risk att diagnostiseras med avancerad bröstcancer och att dö av sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

Fortfarande dör drygt 1300 kvinnor varje år i bröstcancer i Sverige. Theodoros Foukakis vill förstå vilka egenskaper hos tumören som avgör om en behandling kommer att lyckas eller inte. Målet är mer träffsäkra behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.  

Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.

Andri Papakonstantinou har tilldelats Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer 2025. Stipendiet delades ut vid SOFs årsmöte i Sundsvall den 20 mars.

I dag får alla kvinnor med östrogenkänslig bröstcancer anti-hormonell behandling. Forskare visar nu att den ger mer än 20-årigt skydd mot återfall hos kvinnor som fått cancer efter menopaus, medan skyddet var mer kortvarigt för kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Resultaten rapporteras i Journal of the National Cancer Institute.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur bra olika AI-modeller kan förutsäga prognosen vid trippelnegativ bröstcancer genom att analysera vissa immunceller inuti tumören. Studien, som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine, är ett viktigt steg mot att använda AI inom cancervården för att förbättra patienters hälsa.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jana de Boniface, adjungerad professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kirurg på kirurg- och onkologkliniken, Capio S:t Görans sjukhus, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 175 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Även om cancer under graviditet ökar över tid i Sverige, så visar nya studier från Karolinska Institutet att kvinnor med graviditetsnära cancer har likvärdig prognos och låga risker för ogynnsamma obstetriska och perinatal utfall.

Dostät adjuvant cytostatikabehandling kan förbättra överlevnaden för patienter med högrisk bröstcancer, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Den internationella PANTHER-studien, som omfattade över 2000 patienter där 97 procent hade metastas till lymfkörtlar i armhålan, jämförde två olika upplägg för behandling med cytostatika och fann att den dosintensiva behandlingen minskade risken för återfall och spridning av sjukdomen. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Oncology.

En ny studie publicerad i Nature Medicine visar att deltagande i ett träningsprogram kan minska smärta och trötthet samt förbättra livskvaliteten för personer med metastaserande bröstcancer.

I en studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Karolinska Institutet gjort betydande framsteg för att förstå det komplexa samspelet mellan immunsystemet och cancermetabolismen vid bröstcancerbehandling. Forskningen ger nya insikter om hur immunförsvaret och cancermetabolismen utvecklas under neoadjuvant kemoterapi (NAC).

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har på intervallcancer (en typ av bröstcancer som upptäcks mellan rutinmässiga screeningtillfällen) och ger nya insikter om skräddarsydda screeningstrategier.

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Cell Reports visar att tumörassocierade makrofager, som är vita blodkroppar som finns i brösttumörer, kan både hjälpa och hindra cancercellernas spridning till andra organ. Forskarna fann att makrofager som producerar ett ämne som heter VEGF-C minskar spridningen till lungorna, men ökar spridningen till lymfkörtlarna. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer.

Forskare vid Karolinska Institutet och Kanazawa University i Japan har gjort en ny upptäckt som kan förbättra behandlingen av bröstcancer. Forskarna studerade cancerceller som kan motstå kemoterapi och bilda nya tumörer. De hittade en typ av cancerceller som är känsliga för läkemedel som påverkar en pump i cellerna. Dessa läkemedel kunde döda dessa cancerceller och hjälpa patienter med trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en svårbehandlad form av bröstcancer.

Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras i tidskriften JAMA Oncology av forskare från Karolinska Institutet.

En ny avhandling från KI fokuserar på cancerprevention genom att undersöka faktorer och utfall kopplade till falskt positiva återkallelser efter mammografi, en ganska vanlig händelse där kvinnor kallas tillbaka för ytterligare tester efter en initial screening, men där ingen cancer upptäcks vid uppföljningen. Ett andra syfte med avhandlingen var en fördjupad förståelse av sambandet mellan riskfaktorer för bröstcancer och cancerrisk hos drabbade kvinnors släktingar, särskilt systrar.

En röntgenläkare och en AI upptäckte fler fall av bröstcancer i mammografiscreening jämfört med två röntgenläkare, enligt en studie publicerad i The Lancet Digital Health. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att AI nu är redo att implementeras inom bröstcancerscreeningen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och chansen att överleva sjukdomen är högre om cancern upptäcks tidigt och tumören är relativt liten och inte aggressiv.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och många kvinnor efterbehandlas för att förhindra att cancern återkommer, exempelvis med adjuvant hormonbehandling. Denna behandling innebär att man tar en tablett dagligen för patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer (cirka 80% av alla fall) under minst fem år.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen men dödligheten i sjukdomen minskar kontinuerligt. En av förklaringarna till detta är sannolikt att effektiva behandlingsmetoder utvecklas för olika undergrupper av sjukdomen. Trots detta är det fortfarande en utmaning att optimera behandlingen på individnivå.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats Athenapriset för en AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

I Sverige insjuknar cirka 9 000 kvinnor varje år med bröstcancer, en siffra som har ökat stadigt sedan 1990-talet. Prognosen för bröstcancer har dock blivit bättre, och fler och fler kvinnor kan botas med en kombination av kirurgi, strålbehandling och medicinsk behandling.

Kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgår fertilitetsbevarande åtgärder löper inte någon ökad risk för återfall eller sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som följt deltagarna i genomsnitt under fem år. Resultaten, som publicerats i tidskriften JAMA Oncology, skulle i framtiden kunna ge trygghet och nytt hopp till kvinnor som vill bevara sin fertilitet efter cancerbehandling med kemoterapi.

För att undersöka den långsiktiga nyttan av hormonsänkande behandling har forskare vid Karolinska Institutet gjort en 20-årig uppföljning av premenopausala kvinnor med bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, tyder på att behandlingen ger ett skydd även efter en längre tid samt att olika patienter verkar gynnas av olika hormonella behandlingar.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat en typ av läkemedel med potential att minska risken för en aggressiv form av bröstcancer som mestadels drabbar yngre kvinnor. I en studie publicerad i tidskriften Genome Medicine visar forskarna att två typer av progesteronreceptorhämmare minskade cancerdrivande förändringar i vävnadsprover från friska kvinnor med mutationer i bröstcancergenen BRCA. De presenterar även ett test för att skatta en individs cancerrisk över tid.

I en ny avhandling lägger Rickard Strandberg, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, grunden för en ny matematisk modell för bröstcancer. Genom att använda data från tillgängliga screeningkohorter inkluderar Rickards arbete tre olika tillämpningar av modellen.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos hos bröstcancerpatienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan bidra till utvecklingen av nya terapier för särskilt svårbehandlade former av bröstcancer.

Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Resultaten presenteras i två studier i tidskriften Nature Communications.

Vi gratulerar Jana de Boniface vid gruppen Bröstkirurgi som tilldelas drygt 12,1 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Bidraget avser klinisk behandlingsforskning under perioden 2021-2024 för projektet ”Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien”.

79 KI-forskare har tillsammans fått 254 450 000 SEK i anslag från Cancerfonden. Utöver det delades även fyra ”Fellowship prevention”-anslag ut till forskare på KI. Totalt delade Cancerfonden ut 850 miljoner kronor, vilket är det största beloppet någonsin.

Bröstcancerförbundets utmärkelse 2021 går till överläkaren och KI-professorn Per Hall. Han uppmärksammas för sin breda forskning om hur bröstcancer i större utsträckning ska kunna förebyggas och upptäckas tidigt med förfinade och individuella metoder.