Nyhetsarkiv

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har på intervallcancer (en typ av bröstcancer som upptäcks mellan rutinmässiga screeningtillfällen) och ger nya insikter om skräddarsydda screeningstrategier.

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Cell Reports visar att tumörassocierade makrofager, som är vita blodkroppar som finns i brösttumörer, kan både hjälpa och hindra cancercellernas spridning till andra organ. Forskarna fann att makrofager som producerar ett ämne som heter VEGF-C minskar spridningen till lungorna, men ökar spridningen till lymfkörtlarna. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer.

Forskare vid Karolinska Institutet och Kanazawa University i Japan har gjort en ny upptäckt som kan förbättra behandlingen av bröstcancer. Forskarna studerade cancerceller som kan motstå kemoterapi och bilda nya tumörer. De hittade en typ av cancerceller som är känsliga för läkemedel som påverkar en pump i cellerna. Dessa läkemedel kunde döda dessa cancerceller och hjälpa patienter med trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en svårbehandlad form av bröstcancer.

Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras i tidskriften JAMA Oncology av forskare från Karolinska Institutet.

En ny avhandling från KI fokuserar på cancerprevention genom att undersöka faktorer och utfall kopplade till falskt positiva återkallelser efter mammografi, en ganska vanlig händelse där kvinnor kallas tillbaka för ytterligare tester efter en initial screening, men där ingen cancer upptäcks vid uppföljningen. Ett andra syfte med avhandlingen var en fördjupad förståelse av sambandet mellan riskfaktorer för bröstcancer och cancerrisk hos drabbade kvinnors släktingar, särskilt systrar.

En röntgenläkare och en AI upptäckte fler fall av bröstcancer i mammografiscreening jämfört med två röntgenläkare, enligt en studie publicerad i The Lancet Digital Health. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att AI nu är redo att implementeras inom bröstcancerscreeningen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och chansen att överleva sjukdomen är högre om cancern upptäcks tidigt och tumören är relativt liten och inte aggressiv.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och många kvinnor efterbehandlas för att förhindra att cancern återkommer, exempelvis med adjuvant hormonbehandling. Denna behandling innebär att man tar en tablett dagligen för patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer (cirka 80% av alla fall) under minst fem år.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen men dödligheten i sjukdomen minskar kontinuerligt. En av förklaringarna till detta är sannolikt att effektiva behandlingsmetoder utvecklas för olika undergrupper av sjukdomen. Trots detta är det fortfarande en utmaning att optimera behandlingen på individnivå.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats Athenapriset för en AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

I Sverige insjuknar cirka 9 000 kvinnor varje år med bröstcancer, en siffra som har ökat stadigt sedan 1990-talet. Prognosen för bröstcancer har dock blivit bättre, och fler och fler kvinnor kan botas med en kombination av kirurgi, strålbehandling och medicinsk behandling.

Kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgår fertilitetsbevarande åtgärder löper inte någon ökad risk för återfall eller sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som följt deltagarna i genomsnitt under fem år. Resultaten, som publicerats i tidskriften JAMA Oncology, skulle i framtiden kunna ge trygghet och nytt hopp till kvinnor som vill bevara sin fertilitet efter cancerbehandling med kemoterapi.

För att undersöka den långsiktiga nyttan av hormonsänkande behandling har forskare vid Karolinska Institutet gjort en 20-årig uppföljning av premenopausala kvinnor med bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, tyder på att behandlingen ger ett skydd även efter en längre tid samt att olika patienter verkar gynnas av olika hormonella behandlingar.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat en typ av läkemedel med potential att minska risken för en aggressiv form av bröstcancer som mestadels drabbar yngre kvinnor. I en studie publicerad i tidskriften Genome Medicine visar forskarna att två typer av progesteronreceptorhämmare minskade cancerdrivande förändringar i vävnadsprover från friska kvinnor med mutationer i bröstcancergenen BRCA. De presenterar även ett test för att skatta en individs cancerrisk över tid.

I en ny avhandling lägger Rickard Strandberg, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, grunden för en ny matematisk modell för bröstcancer. Genom att använda data från tillgängliga screeningkohorter inkluderar Rickards arbete tre olika tillämpningar av modellen.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos hos bröstcancerpatienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan bidra till utvecklingen av nya terapier för särskilt svårbehandlade former av bröstcancer.

Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Resultaten presenteras i två studier i tidskriften Nature Communications.

Vi gratulerar Jana de Boniface vid gruppen Bröstkirurgi som tilldelas drygt 12,1 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Bidraget avser klinisk behandlingsforskning under perioden 2021-2024 för projektet ”Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien”.

79 KI-forskare har tillsammans fått 254 450 000 SEK i anslag från Cancerfonden. Utöver det delades även fyra ”Fellowship prevention”-anslag ut till forskare på KI. Totalt delade Cancerfonden ut 850 miljoner kronor, vilket är det största beloppet någonsin.

Bröstcancerförbundets utmärkelse 2021 går till överläkaren och KI-professorn Per Hall. Han uppmärksammas för sin breda forskning om hur bröstcancer i större utsträckning ska kunna förebyggas och upptäckas tidigt med förfinade och individuella metoder.

Stort grattis till de fem forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi som beviljades anslag vid Vetenskapsrådets utdelning inom området Medicin och hälsa den 28 oktober 2021.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserad på artificiell intelligens (AI) som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Den förbättrade diagnostiska precisionen kan leda till mer individanpassad behandling för den stora grupp bröstcancerpatienter som har mellanrisktumörer. Resultaten publiceras i tidskriften Annals of Oncology.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna i bröstcancer och förebygger återfall, men biverkningarna gör att många kvinnor avbryter behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att en betydligt lägre dos än den vedertagna verkar ha god effekt med mindre biverkningar hos kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Studien som publicerats i Journal of Clinical Oncology kan få stor betydelse för behandlingen av bröstcancer.

Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en viss typ av immunceller, makrofager, kan rekryteras in i bröstcancertumörer, där de omprogrammeras till att stödja och driva tumörväxt. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS beskriver de att låga nivåer av tumörsuppressorproteinet TAp73 leder till hyperaktivering av NFkB-signallering och ett inflammatoriskt tillstånd i bröstcancer samt utsöndring av molekyler som rekryterar tumörbefrämjande makrofager in i tumören.

KI deltar i ett nytt EU-projekt som handlar om att använda Real World Data (RWD) för att förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling, samt att utforma riktlinjer och bästa praxis för forskare, folkhälso- och tillsynsorgan i hela Europa. Detta för att underlätta anpassning av RWD i forskning och klinisk praxis.

En av åtta kvinnor utvecklar bröstcancer under sin livstid i västvärlden och fler åtgärder behövs för att minska dödligheten och förhindra sjukdomen. Mammografiscreening minskar dödligheten genom tidig upptäckt men cirka en fjärdedel av kvinnorna som utvecklar bröstcancer diagnostiseras dock inom två år efter en normal mammografiundersöknng.

Hallå där Maria Fjell, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet som nyligen försvarat sin avhandling "Supportive care for patients with breast cancer by using an interactive app during neoadjuvant chemotherapy - A randomized controlled trial”. Vad handlar den om?

I sin avhandling studerar Shadi Azam sambandet mellan kända riskfaktorer för bröstcancer med förändringar i mammografisk täthet över tid och mammografisk mikroförkalkningar med hjälp av data från den prospektiva datakohorten KARMA.

Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Enligt forskarna understryker resultatet vikten av rådgivning kring fertilitetsbevarande åtgärder för unga kvinnor som diagnostiserats med cancer.

En stor jämförande studie av canceröverlevnad mellan de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder över tid och att de skillnader som setts tidigare minskat. Det är troligen flera olika faktorer som lett fram till dessa förbättringar. Tidigare jämförande studier mellan de nordiska länderna har visat på tydliga skillnader i canceröverlevnad, med sämre överlevnad för patienter i Danmark.

I sin avhandling “Molecular epidemiology studies on risk factors for breast cancer and disease aggressiveness” som Emilio Ugalde Morales försvarar den 2 oktober, använder han molekylär-epidemiologiska metoder för att undersöka sambandet mellan olika riskfaktorer och bröstcancerns aggressivitet.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har jämfört tre olika AI-algoritmers förmåga att identifiera bröstcancer från tidigare tagna mammografibilder. Den bästa algoritmen visade sig ha lika bra träffsäkerhet som en genomsnittlig röntgenläkare. Resultatet publiceras i JAMA Oncology och kan visa vägen mot nya sätt att organisera bröstcancerscreening i framtiden.

Vissa mammografiska fynd - brösttäthet och mikroförkalkningar - associeras med ökad bröstcancerrisk

Två forskningsprogram med inriktning mot AI och bioelektronisk medicin för tillämpning på bröstcancer respektive inflammatorisk sjukdom, har antagits till det tvärvetenskapliga centret MedTechLabs som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Region Stockholm.

På tisdag den 10 december försvarar Gabriel Isheden sin avhandling "Statistical models of breast cancer tumour growth and spread".

När celler utsätts för tumördrivande mutationer triggas en stressreaktion kallad cellulär senescens, som stoppar celldelning och på så sätt utgör den huvudsakliga skyddsbarriären mot cancer. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt en tidigare okänd molekylär signalväg som reglerar cellulär senescens i bröstcancer.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonbehandling hos kvinnor med de vanligaste typerna av hormonkänslig bröstcancer. Resultaten, som presenteras i tidskriften JAMA Oncology, visar att behandlingen har en skyddande effekt mot spridd cancer vid både så kallad Luminal A och Luminal B bröstcancersubtyp.

Lugano, Schweiz, 2 april 2019 – The European Society for Medical Oncology (ESMO) meddelar idag att professor Jonas Bergh från Karolinska Institutet erhåller det nyligen etablerade ESMO Breast Cancer Award i anslutning till ESMO Breast Cancer Congress.