Ny studie - kan fysisk träning förstärka cellgifters effekt mot bröstcancer?
I Sverige insjuknar cirka 9 000 kvinnor varje år med bröstcancer, en siffra som har ökat stadigt sedan 1990-talet. Prognosen för bröstcancer har dock blivit bättre, och fler och fler kvinnor kan botas med en kombination av kirurgi, strålbehandling och medicinsk behandling.
Det har blivit allt vanligare att patienter med tidig bröstcancer får medicinsk behandling innan de opereras. En fördel med att vända på den traditionella turordningen där kirurgi alltid kom först är att tumörerna krymper och den efterföljande kirurgin blir inte så omfattande. Om det sedan inte finns några levande cancerceller kvar i den vävnad som opereras innebär det att all bröstcancer har kunnat behandlas bort på medicinsk väg.
–Det finns gott om studier som pekar på att fysisk träning spelar en viktig roll för kroppens försvar mot tumörer. Träning aktiverar immunförsvaret, motverkar trötthet och minskar vanliga biverkningar av cellgifter, säger Jana de Boniface, huvudprövare för studien och docent vid gruppen Bröstkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
–I vår studie vill vi undersöka om fysisk träning under cellgiftsbehandling som ges före operation kan leda till att fler patienter blir av med sin bröstcancer på medicinsk väg. Om vi lyckas visa att fysisk träning har potential att förbättra effektiviteten av cellgiftsbehandling före operation vid bröstcancer har detta enorm betydelse även för behandling av andra cancerformer, fortsätter hon.
Studiestart september 2022 och inklusionen beräknas färdig december 2025.
Studien "Physical exercise during neoadjuvant chemotherapy for breast cancer as a means to increase pathological complete response rates: the randomized Neo-ACT trial" finansieras via medel för klinisk behandlingsforskning från Vetenskapsrådet.
Publikation
Physical exercise during neoadjuvant chemotherapy for breast cancer as a mean to increase pathological complete response rates: Trial protocol of the randomized Neo-ACT trial.
de Boniface J, Altena R, Haddad Ringborg C, Bolam KA, Wengström Y
PLoS One 2022 ;17(10):e0274804