Nyhetsarkiv

I en studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature undersökte ett internationellt forskarlag, under ledning av Karolinska Institutet och MedUni Wien, hur och varför akut exponering för värme, under förhållanden som påminner om ett bastubad eller begränsad exponering för solen, leder till minskat matintag.

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut ett startbidrag till lovande unga forskare inom en rad olika forskningsområden för att ge dem en kickstart på karriären. Alessandro Furlan, biträdande professor vid institutionen för neurovetenskap, som undersöker hur hjärnan och kroppen arbetar tillsammans för att reglera viktiga fysiologiska processer, är en av de forskare som har tilldelats det femåriga bidraget.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att studera leverns funktion och sjukdomar utan att behöva göra invasiva ingrepp. Efter att leverceller transplanterats till ögat hos möss kan hornhinnan användas likt ett fönster in i kroppen för att följa leverns hälsa över tid. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Unga som gjort kirurgiska ingrepp mot övervikt mår inte psykiskt bättre trots stor och bestående viktnedgång. Fetmaoperationer ökar däremot risken för tidiga alkoholproblem. Det visar den största långtidsstudie som gjorts bland unga som genomgått viktkirurgi, genomförd vid bland annat Lunds universitet och Karolinska Institutet.

Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind. Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare. Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.

En forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått 4.97 miljoner SEK i projektanslag från FORTE för ett projekt med den engelska titeln: “A mHealth intervention to promote healthy lifestyle behaviours from the start of life: The Health4Life trial”.

Tidig behandling av obesitas hos barn har effekt – även på sikt. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som publicerats i International Journal of Obesity.

Söner till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en tvåfaldig riskökning att utveckla obesitas, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i Cell Reports Medicine. Fynden belyser enligt forskarna en tidigare okänd risk att överföra PCOS-relaterade hälsoproblem i flera generationer genom den manliga sidan av en familj.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Med hjälp av en mobilapp på flera olika språk kunde föräldrar i Sverige ge sina små barn bättre matvanor och mindre skärmtid. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity.

Barnfetma kopplas till ökad risk att drabbas av diabetes i vuxen ålder och riskökningen rör såväl autoimmuna former av diabetes som olika former av typ 2-diabetes, enligt en ny studie publicerad i Diabetologia. Risken för att drabbas av den mest insulinresistenta formen av diabetes är till exempel tre gånger så hög för barn med fetma.

Fysisk aktivitet vid rätt tidpunkt på dygnet verkar kunna öka fettförbränningen, i alla fall hos möss. En ny studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet visar att möss som hade ett träningspass i tidig aktiv fas, vilket motsvarar förmiddagsträning hos människor, ökade sin ämnesomsättning mer än möss som tränade vid en tidpunkt då mössen vanligen vilar. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Idag saknas läkemedel för behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD), som drabbar många med typ 2-diabetes och kan leda till flera allvarliga leversjukdomar. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt en läkemedelskandidat för behandling av fettlever. Den prekliniska studien, som publicerats i Journal of Hepatology, tyder på att en antikropp som blockerar proteinet VEGF-B kan bli ett framtida behandlingsalternativ mot fettlever.

Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.

Jenny Vinglid har varit generalsekreterare för Riksförbundet HOBS, Hälsa oberoende av storlek, sedan 2013. Enligt henne är diskrimineringen av personer med obesitas, även kallat fetma, utbredd inom vården.

En mobilapp som visar barnets viktutveckling i realtid för barn med obesitas ger större viktnedgång jämfört med sedvanlig vård. Att både familjerna och vårdpersonalen kan följa samma data möjliggör individanpassat extra stöd vid behov. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften International Journal of Obesity.

Grattis till forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som fått anslag från "Henning och Johan Throne-Holst stiftelse" 2022.

I en ny studie publicerad i Nature Metabolism, visar KI-forskare hur störningar i energiomsättningen i människans fettceller kan leda till utveckling av inflammation och insulinresistens.

Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.

Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. En av dessa, kallad AdipoPLIN, reagerar särskilt på insulin och kan vara relevant för framtida behandlingar av metabola folksjukdomar som typ 2 diabetes.

Fetma ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och det är mängden kroppsfett snarare än personens storlek som är den främsta fetmarelaterade riskfaktorn för dessa cancertyper. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften PLOS Medicine av forskare vid universitetet i Cambridge och Karolinska Institutet.

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet, University of Oxford och Københavns Universitet visar att förhöjda halter av fetter kallade ceramider i blodet kunde kopplas till en tiofaldigt ökad risk att dö i hjärtkärlsjukdom. Behandling med läkemedlet liraglutid kunde hålla ceramid-halterna i schack, jämfört med placebo. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of the American College of Cardiology.

Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Enligt en ny registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet är NAFLD kopplad till en förhöjd risk för olika typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer. Studien som publicerats i Hepatology öppnar för bättre uppföljning av patienter med målet att minska risken för cancer.

SRP Diabetes organiserar en ny webinarie serie - "Diabetes Fridays" med internationellt erkända forskare inom området diabetes och metabolism, ofta kombinerat med en presentation av en intern forskare från KI eller UmU inom ett liknande forskningsområde.

Intag av fettrik kost leder till ökad risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och fettlever. En studie på möss från Karolinska Institutet visar att det går att eliminera de skadliga effekterna av fettrik kost genom att sänka nivåerna av apolipoprotein CIII (apoCIII), som är en viktig komponent i regleringen av fettomsättning. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Två nya studier från Karolinska Institutet visar på hälsorisker kopplat till barnfetma. Barn med fetma har dels tre gånger så hög risk att dö redan i tidig vuxen ålder än barn i den allmänna befolkningen, dels har de högre risk att drabbas av ångest och depression. Studierna har publicerats i PLOS Medicine respektive BMC Medicine. Resultaten belyser behovet av att identifiera specifika riskfaktorer hos barn med fetma och vidta preventiva åtgärder, enligt forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en molekylär signalväg som när den hämmas kan återställa immuncellernas normala funktion hos personer med fettlever. Upptäckten kan leda till nya strategier för att behandla tillståndet, som kan utgöra en stor hälsorisk för personer med fetma. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine.

Aminosyran glutamin kan hjälpa personer med fetma att minska inflammation i fettväven och reducera fettmassan. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet och University of Oxford som publiceras i tidskriften Cell Metabolism. Forskarna visar också hur glutaminnivåer kan påverka hur våra gener uttrycks i flera olika celltyper. Ytterligare forskning behövs dock innan glutamin kan rekommenderas som kosttillskott vid fetma.

Kvinnor som förlöses via kejsarsnitt har inte högre risk för att få barn som utvecklar fetma än kvinnor som föder barn på naturlig väg. Det visar en stor studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften PLOS Medicine. Resultatet motsäger flera mindre studier som hittade en koppling mellan kejsarsnitt och fetma hos avkomman. Dessa tog dock inte hänsyn till lika många potentiella vilseledande bakgrundsfaktorer som forskarna i den här studien gjorde.

Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet som publiceras i tidskriften JAMA. Resultatet tyder på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi åldras, även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare. Studien publiceras i tidskriften Nature Medicine.

Ett extra stöd i föräldraskapet gav bättre viktutveckling hos små barn med fetma jämfört med dagens standardbehandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Pediatrics. Forskarna hoppas att resultatet kan bidra till att förbättra vården för familjer med barn som har fetma tidigt i livet.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.