Nyhetsarkiv

Obesitas är vanligt men ofta odiagnostiserat i svensk sjukvård och kopplat till kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Det visar en ny studie med forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism. Resultaten pekar på behov av bättre upptäckt och behandling.

Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag på totalt 9 miljoner USD från Leducq Foundation.

Barn som lever med obesitas men saknar tecken på metabol påverkan har ändå en tydligt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, högt blodtryck och rubbade blodfetter senare i livet. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Pediatrics, visar även att barnen har stor nytta av obesitasbehandling.

Nikki Svärdsén började ifrågasätta varför hon så sällan var nöjd med sin kropp. Genom sitt Instagramkonto fann hon ett nytt sätt att se på sig själv.

När Fredrik Boltes vägde 160 kilo kände han att det var dags att ta reda på mer om vad en gastric bypass faktiskt innebär. Det ledde till en livsavgörande resa och en uppmärksammad dokumentär.

Sedan några år ligger kurvan över barn­obesitas ganska stabilt. Men användning av de nya läkemedlen ökar.

En minoritet av svenskarna har normalvikt, var femte har obesitas. Nya, effektiva läkemedel har drastiskt förändrat möjligheterna till behandling. Det kan leda till förståelse för sjukdomen – kanske även för patienterna själva.

Bukfett är inte en enhetlig vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, Steno Diabetes Center Copenhagen och Helmholtz Munich visar att fett som ligger nära tjocktarmen innehåller ovanligt många inflammatoriska fettceller och immunceller. Resultaten tyder på att denna vävnad är särskilt anpassad för att kommunicera med immunsystemet i tarmregionen. Studien är publicerad i tidskriften Cell Metabolism.

Ohälsa kopplad till stillasittande och matvanor är ett ökande samhällsproblem. Ylva Trolle Lagerros utvecklar bland annat appar som ska hjälpa människor att göra mer hälsosamma val i vardagen. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Shane Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, och hans kollegor har upptäckt ett nytt sätt att skräddarsy signalsvar som förmedlas av vanliga läkemedelsmål som av en händelse har kopplingar till vår institutions historia. Arbetet, som nyligen publicerades i Cell, avslöjar en ny läkemedelsmekanism med potential för behandling av typ 2-diabetes och fetma. Shane berättar mer nedan.

Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Vi gratulerar Mikael Rydén som fått en förlängning som Wallenberg Clinical Scholar. Förlängningen innebär tre miljoner kronor om året i fem år till hans forskning.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en omfattande studie kunnat visa att personer med fettlever har en nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De drabbas både av leversjukdomar och folksjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom, enligt studien som publicerats i Journal of Hepatology.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Helmholtz München har utvecklat en användarvänlig portal med omfattande data om mänsklig fettväv. Portalen erbjuder forskare och kliniker en möjlighet att utforska fettvävens biologi, ända ner på enskild cellnivå, utan något krav på kunskap inom bioinformatik. Studien har publicerats i tidskriften Cell Metabolism.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har identifierat två typer av metabolt orsakad fettlever – en leverspecifik typ och en systemisk typ som påverkar andra vävnader och organ. Upptäckten kan leda till förbättrad diagnostik och behandling av denna växande patientgrupp. Två studier har publicerats parallellt i tidskriften Nature Medicine.

Ett BMI hos barn som avviker från det normala – uppåt eller nedåt – kan nu kopplas till försämrad lungfunktion. Om BMI normaliseras innan barnen blir vuxna kan försämringen gå att motverka, visar forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten utgår från data insamlade inom Bamse-projektet och presenteras i tidskriften European Respiratory Journal.

En ny donationsprofessur i prevention inrättas på Karolinska Institutet. Den får namnet Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention och tilldelas forskaren och obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros som tillträdde tjänsten den 1 oktober. Syftet är att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige.

Våra fettceller lagrar inte bara energi, de är också involverade i många olika processer i kroppen. Kirsty Spalding undersöker hur felaktigt fungerande fettceller påverkar hälsa och sjukdomsutveckling. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Redan bland barn i lågstadieåldern finns den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, även kallad sarkopen obesitas. Detta framgår av en ny studie bland åttaåringar, utförd vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat ett nytt sätt att behandla obesitas och besläktade tillstånd genom att rikta in sig på cellernas kraftverk, mitokondrierna. En studie publicerad i Nature Metabolism visar att en specifik klass av läkemedel som blockerar mitokondriernas funktion kan motverka obesitas, fettlever och diabetes hos möss.

I en studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature undersökte ett internationellt forskarlag, under ledning av Karolinska Institutet och MedUni Wien, hur och varför akut exponering för värme, under förhållanden som påminner om ett bastubad eller begränsad exponering för solen, leder till minskat matintag.

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut ett startbidrag till lovande unga forskare inom en rad olika forskningsområden för att ge dem en kickstart på karriären. Alessandro Furlan, biträdande professor vid institutionen för neurovetenskap, som undersöker hur hjärnan och kroppen arbetar tillsammans för att reglera viktiga fysiologiska processer, är en av de forskare som har tilldelats det femåriga bidraget.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att studera leverns funktion och sjukdomar utan att behöva göra invasiva ingrepp. Efter att leverceller transplanterats till ögat hos möss kan hornhinnan användas likt ett fönster in i kroppen för att följa leverns hälsa över tid. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Unga som gjort kirurgiska ingrepp mot övervikt mår inte psykiskt bättre trots stor och bestående viktnedgång. Fetmaoperationer ökar däremot risken för tidiga alkoholproblem. Det visar den största långtidsstudie som gjorts bland unga som genomgått viktkirurgi, genomförd vid bland annat Lunds universitet och Karolinska Institutet.

Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind. Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare. Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.

En forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått 4.97 miljoner SEK i projektanslag från FORTE för ett projekt med den engelska titeln: “A mHealth intervention to promote healthy lifestyle behaviours from the start of life: The Health4Life trial”.

Tidig behandling av obesitas hos barn har effekt – även på sikt. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som publicerats i International Journal of Obesity.

Söner till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en tvåfaldig riskökning att utveckla obesitas, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i Cell Reports Medicine. Fynden belyser enligt forskarna en tidigare okänd risk att överföra PCOS-relaterade hälsoproblem i flera generationer genom den manliga sidan av en familj.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Med hjälp av en mobilapp på flera olika språk kunde föräldrar i Sverige ge sina små barn bättre matvanor och mindre skärmtid. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity.

Barnfetma kopplas till ökad risk att drabbas av diabetes i vuxen ålder och riskökningen rör såväl autoimmuna former av diabetes som olika former av typ 2-diabetes, enligt en ny studie publicerad i Diabetologia. Risken för att drabbas av den mest insulinresistenta formen av diabetes är till exempel tre gånger så hög för barn med fetma.

Fysisk aktivitet vid rätt tidpunkt på dygnet verkar kunna öka fettförbränningen, i alla fall hos möss. En ny studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet visar att möss som hade ett träningspass i tidig aktiv fas, vilket motsvarar förmiddagsträning hos människor, ökade sin ämnesomsättning mer än möss som tränade vid en tidpunkt då mössen vanligen vilar. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Idag saknas läkemedel för behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD), som drabbar många med typ 2-diabetes och kan leda till flera allvarliga leversjukdomar. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt en läkemedelskandidat för behandling av fettlever. Den prekliniska studien, som publicerats i Journal of Hepatology, tyder på att en antikropp som blockerar proteinet VEGF-B kan bli ett framtida behandlingsalternativ mot fettlever.

Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.

Jenny Vinglid har varit generalsekreterare för Riksförbundet HOBS, Hälsa oberoende av storlek, sedan 2013. Enligt henne är diskrimineringen av personer med obesitas, även kallat fetma, utbredd inom vården.

En mobilapp som visar barnets viktutveckling i realtid för barn med obesitas ger större viktnedgång jämfört med sedvanlig vård. Att både familjerna och vårdpersonalen kan följa samma data möjliggör individanpassat extra stöd vid behov. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften International Journal of Obesity.

Grattis till forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som fått anslag från "Henning och Johan Throne-Holst stiftelse" 2022.

I en ny studie publicerad i Nature Metabolism, visar KI-forskare hur störningar i energiomsättningen i människans fettceller kan leda till utveckling av inflammation och insulinresistens.

Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.

Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. En av dessa, kallad AdipoPLIN, reagerar särskilt på insulin och kan vara relevant för framtida behandlingar av metabola folksjukdomar som typ 2 diabetes.

Fetma ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och det är mängden kroppsfett snarare än personens storlek som är den främsta fetmarelaterade riskfaktorn för dessa cancertyper. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften PLOS Medicine av forskare vid universitetet i Cambridge och Karolinska Institutet.

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet, University of Oxford och Københavns Universitet visar att förhöjda halter av fetter kallade ceramider i blodet kunde kopplas till en tiofaldigt ökad risk att dö i hjärtkärlsjukdom. Behandling med läkemedlet liraglutid kunde hålla ceramid-halterna i schack, jämfört med placebo. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of the American College of Cardiology.

Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Enligt en ny registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet är NAFLD kopplad till en förhöjd risk för olika typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer. Studien som publicerats i Hepatology öppnar för bättre uppföljning av patienter med målet att minska risken för cancer.

SRP Diabetes organiserar en ny webinarie serie - "Diabetes Fridays" med internationellt erkända forskare inom området diabetes och metabolism, ofta kombinerat med en presentation av en intern forskare från KI eller UmU inom ett liknande forskningsområde.

Intag av fettrik kost leder till ökad risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och fettlever. En studie på möss från Karolinska Institutet visar att det går att eliminera de skadliga effekterna av fettrik kost genom att sänka nivåerna av apolipoprotein CIII (apoCIII), som är en viktig komponent i regleringen av fettomsättning. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.