Skip to main content
Publicerad: 2020-03-18 19:21 | Uppdaterad: 2020-03-19 11:27

Barnfetma kopplat till ökad risk för ångest, depression och tidig död

Två nya studier från Karolinska Institutet visar på hälsorisker kopplat till barnfetma. Barn med fetma har dels tre gånger så hög risk att dö redan i tidig vuxen ålder än barn i den allmänna befolkningen, dels har de högre risk att drabbas av ångest och depression. Studierna har publicerats i PLOS Medicine respektive BMC Medicine. Resultaten belyser behovet av att identifiera specifika riskfaktorer hos barn med fetma och vidta preventiva åtgärder, enligt forskarna.

Andelen barn med övervikt eller fetma har ökat de senaste årtionden och barnfetma klassas enligt Världshälsoorganisationen som en av de största folkhälsoutmaningarna detta århundrade. Tidigare studier har visat att barn med fetma har högre risk att dö i medelåldern jämfört med personer som var normalviktiga som unga.

I de aktuella studierna ville forskarna studera om barn med fetma också har en ökad risk att dö i tidig vuxen ålder, samt om barn med fetma har högre risk att drabbas av ångest och depression än andra barn.

Tre gånger så hög risk

Photo of Emilia Hagman.
Emilia Hagman. Foto: Mahshid Rasti.

I den studie som idag publiceras i PLOS Medicine visade forskarna att de som hade fetma i barndomen hade tre gånger så hög risk att dö i tidig vuxen ålder jämfört med personer som inte hade fetma i barndomen. Studien baserade sig på drygt 7 000 personer som genomgått fetmabehandling någon gång mellan 3–17 års ålder. Dessa matchades med drygt 34 000 personer från den allmänna befolkningen som hade samma ålder, kön och bostadsområde. Under uppföljningsperioden på i genomsnitt 3,6 år dog 39 personer (0,55 procent) i barnfetmagruppen och 65 personer (0,19 procent) i kontrollgruppen. Den genomsnittliga åldern för dödsfallen var 22 år.

— Vår studie visar att barn med fetma har markant högre risk att dö i tidig vuxen ålder. Dessa personer dog i högre uträckning av både självmord och av somatiska sjukdomar, varav drygt en fjärdedel var relaterade till fetma. Vi såg dock ingen högre risk för dödsfall på grund av olyckor eller brott, säger Emilia Hagman, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och en av studiens författare.

Möjliga förklaringar

Möjliga förklaringar till fynden skulle kunna vara att fetma redan i barndomen kopplats till somatiska sjukdomar som diabetes, leversjukdom och högt blodtryck. Barn och ungdomar med fetma drabbas också i högre utsträckning av diskriminering från samhället, vilket kan leda till psykisk belastning. Orsakerna till sambandet behöver dock utvärderas i framtida studier, enligt forskarna.  

I en annan studie som nyligen publicerades i BMC Medicine kom samma forskargrupp fram till att fetma var kopplat till ökad risk för att utveckla ångest och depression hos barn och ungdomar. Flickor med fetma hade 43 procent högre risk för ångest och depression än flickor från den allmänna befolkningen medan pojkar med fetma hade 33 procent högre risk att drabbas än andra pojkar. Studien baserades på över 12 000 barn mellan 6–17 års ålder som behandlats för fetma och som jämfördes med en matchad grupp på 60 000 barn i den allmänna befolkningen. Sambandet bestod efter att forskarna justerat för andra riskfaktorer som nordisk bakgrund, neuropsykiatriska diagnoser, familjehistoria med ångest och depression och socioekonomisk status.

Photo of Louise Lindberg.
Louise Lindberg. Foto: Emilia Hagman.

— Sammantaget visar våra studier på den utsatta situation som många barn med fetma befinner sig i. Ångest och depression vållar känslomässig och fysiologisk stress och lidande vilket också kan försvåra behandling mot fetma. Det är viktigt att barn med fetma erbjuds adekvat och långsiktig behandling tidigt i livet för att minska dessa risker. Det är djupt oetiskt att barn med fetma inte får någon behandling alls inom vissa regioner i Sverige, säger Louise Lindberg, doktorand vid institutionen för Klinisk Vetenskap, Intervention och Teknik, Karolinska Institutet, och en av studiens författare.

Studierna har finansierats av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Hjärt-Lungfonden, Frimurare Barnhuset, Kronprinsessan Lovisas förening för Barnsjukvård, Thurings Stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Sällskapet barnavård, Stiftelsen Mjölkdroppen, Stiftelsen Samariten, Jerringfonden och Stiftelsen Solstickan.  

Publikationer

Association of childhood obesity with risk of early all-cause and cause-specific mortality: A Swedish prospective cohort study.” Louise Lindberg, Pernilla Danielsson, Martina Persson, Claude Marcus, Emilia Hagman, PLOS Medicine, online 18 mars, 2020, doi: 10.1371/journal.pmed.1003078

Anxiety and depression in children and adolescents with obesity: a nationwide study in Sweden,” Louise Lindberg, Emilia Hagman, Pernilla Danielsson, Claude Marcus, Martina Persson, BMC Medicine, online 21 februari, 2020, doi: 10.1186/s12916-020-1498-z