Skip to main content
Publicerad: 2019-12-19 17:00 | Uppdaterad: 2020-01-10 13:53

Glutamin kan minska inflammation vid fetma

Aminosyran glutamin kan hjälpa personer med fetma att minska inflammation i fettväven och reducera fettmassan. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet och University of Oxford som publiceras i tidskriften Cell Metabolism. Forskarna visar också hur glutaminnivåer kan påverka hur våra gener uttrycks i flera olika celltyper. Ytterligare forskning behövs dock innan glutamin kan rekommenderas som kosttillskott vid fetma.

Glutamin är den vanligast förekommande aminosyran i kroppen och har många viktiga funktioner som att ge energi och hålla igång tarmfloran. Den har också visat sig ha anti-inflammatoriska effekter på till exempel vita blodceller och T-celler som är viktiga för immunförsvaret.

I den aktuella studien undersökte forskarna hur nedbrytningen av olika ämnen i fettvävnad från magen skiljde sig åt mellan 52 feta och 29 normalviktiga kvinnor. De identifierade glutamin som den aminosyra vars nivåer i fettväven varierade mest. Personer med fetma hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Lägre glutaminnivåer var också associerade med högre fettvolym och fettprocent oavsett kroppsmasseindex (BMI), enligt studien.

Glutamin viktigt för celldelning

Portray of Mikael Rydén, dressed in shirt and jacket, in hospital environment.
Mikael Ryden. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat tyder på att behandling med glutamin kan vara av värde mot fetma och insulinresistens. Vi vet dock att glutamin även är viktigt för celldelning inklusive cancerceller, och därför behöver man undersöka potentiella långtidsbiverkningar innan glutamin eventuellt kan rekommenderas som allmänt kosttillskott för att motverka fetma och dess komplikationer, säger Mikael Ryden, professor och överläkare vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet, och studiens huvudförfattare.

Forskarna kunde också genom en kombination av djur- och cellförsök visa att glutaminnivåer kan påverka hur olika gener uttrycks och att låga glutaminnivåer kan spä på förekomsten av inflammationsframkallande genkopior, så kallade mRNA, i fettväven. Möss som injicerades med glutamin under två veckor hade färre inflammationsmarkörer i cellerna än möss som inte fick glutamin. De fick även en minskad fettmassa och lägre glukosnivåer i blodet. I en analys av mänskliga fettceller sjönk också antalet inflammationsdrivande genkopior och fettansamlingen minskade efter injektion med mellan 0,5–20 millimolar (mM) glutamin. Den största effekten nåddes vid injicering med mellan 5–20 mM glutamin under 11 dagar, enligt studien.

Kan styra epigenetiska förändringar

Forskarna studerade också i detalj vad som händer inne i fettcellen när glutaminnivåerna förändras. De fann att glutamin påverkar en mekanism kallad O-GlcNAcylering som kan styra epigenetiska förändringar, dvs rubbningar i våra gener som orsakas av miljö och livsstilsfaktorer snarare än av förändringar i vår DNA-sekvens. Personer med fetma hade högre nivåer av O-GlcNacylering i fettväven medan möss och mänskliga cellprover som tillsatts glutamin hade lägre nivåer av O-GlcNacylering i cellkärnan.

– Vår studie visar att glutamin är anti-inflammatoriskt i fettväven genom att det förändrar genuttrycket i flera olika celltyper. Det innebär att brist på glutamin, som kan uppstå vid långvarig fetma, kan leda till genförändringar som driver på inflammation i kroppen, säger Mikael Ryden.

Ytterligare forskning behövs för att förstå exakt vilka gener och cellulära processer som påverkas mest, enligt forskarna.

Studien har finansierats med hjälp av Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, CIMED, the European Association on the Study of Diabetes tillsammans med Eli-Lilly, Diabetesfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Region Stockholm, the Diabetes Wellness Fund och det strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet.

Publikation

Glutamine links obesity to inflammation in human white adipose tissue”. Paul Petrus, Simon Lecoutre, Lucile Dollet, Clotilde Wiel, André Sulen, Hui Gao, Beatriz Tavira, Jurga Laurencikiene, Olav Rooyackers, Antonio Checa, Iyadh Douagi, Craig E. Wheelock, Peter Arner, Mark McCarthy, Martin O. Bergo, Laurienne Edgar, Robin P. Choudhury, Myriam Aouadi, Anna Krookand Mikael Rydén, Cell Metabolism, online 19 december, 2019.