Nyhetsarkiv

Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

Jenny Mjösberg vid institutionen för medicin i Huddinge, tilldelas priset för sin enastående forskning om medfödda lymfoida cellers roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

Immunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Resultaten, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan användas för att designa mer riktade terapier.

Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.

I en studie med fokus på bakteriell meningit i Afrika, nyligen publicerad i Frontiers in Neurology som en del av forskningsämnet "Neuroimmunologi i Afrika", vill forskare öka medvetenheten om framsteg och rekommendationer vid diagnos, hantering och förebyggande av bakteriell hjärnhinneinflammation.

Inflammatoriska sjukdomar har komplicerade sjukdomsmekanismer, som kan skilja sig mellan patienter med samma diagnos. Det innebär att tillgängliga läkemedel har liten effekt på många patienter. Med hjälp av så kallade digitala tvillingar har forskare vid Karolinska Institutet nu fått en fördjupad bild av de av- och på-proteiner som styr dessa sjukdomar. Studien, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan resultera i mer individanpassade läkemedelsbehandlingar

Adam Williamson vid Karolinska Institutet har fått ett anslag från European Research Council Proof of Concept (ERC PoC) 2022, som riktar sig till forskare som redan har finansiering från ERC och vill vidareutveckla den innovativa potentialen hos sina upptäckter.

Det är känt sedan tidigare att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur elektrisk aktivering av en specifik nerv kan påskynda läkningen av akut inflammation. Fynden, som publicerats i tidskriften PNAS, öppnar för nya sätt att påskynda läkning av inflammation.

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

Forskare vid Karolinska Institutet har analyserat och i detalj beskrivit de immunceller som finns i gallgången hos människor. Resultaten kan bana väg för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar i gallvägarna, som ofta involverar immunologiska processer. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Att munnen är en del av kroppen är inget nytt, men hur övriga kroppen påverkas av munhälsan och hur munhälsan påverkas av övriga kroppen lär vi oss allt mer om. När Mirjam Majster disputerar 4 juni gör hon det med nya upptäckter om hur proteiner i saliven påverkas av inflammationssjukdomar i tarmen.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien har genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbas av ett ovanligt men livshotande inflammatoriskt syndrom i samband med covid-19. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar hur immunsystemet reagerar vid detta tillstånd och särskiljer det från de besläktade tillstånden Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.

Forskare kan ha kommit ett steg närmare i att förstå hur immunsystemet medverkar till svår covid-19 sjukdom. I en studie publicerad i Science Immunology, visar forskare vid Karolinska Institutet att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) var starkt aktiverade tidigt efter SARS-CoV-2-infektion, men att typen av aktivering skilde sig åt hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Upptäckten bidrar till förståelse om utvecklingen av hyperinflammation i vissa patienter.

Behandling med läkemedlet tocilizumab, som används mot bland annat ledgångsreumatism, är kopplad till förkortad tid i respirator och minskad vårdtid för svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Journal of Internal Medicine.

Många patienter som fick en blodtransfusion mellan 1960- och 80-talen smittades med hepatit C-viruset men har inte kunnat spårats. Med hjälp av en stor databas med patienter som fått blodtransfusioner har forskare vid Karolinska Institutet identifierat 44 blodgivare och 1 180 patienter som sannolikt är infekterade med hepatit C och nu kan erbjudas behandling. Studien publiceras i Eurosurveillance.

Forskare vid Karolinska Institutet är del av ett konsortium som beviljats nästan 66 miljoner euro (690 miljoner kronor) av europeiska Innovative Medicines Initiative (IMI) och dess samarbetspartners. Medlen ska användas till att utveckla, testa och tillgängliggöra kemiska substanser och andra forskningsverktyg som kan bana väg för nya läkemedel och behandlingar av sjukdomar inom bland annat inflammation och cancer.

Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskarna bakom en översiktsartikel som publiceras i tidskriften Molecular Medicine. En hypotes är därför att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.

Thomas Helledays forskargrupp tilldelas för sjätte gången ett prestigefyllt anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Det senaste ERC Proof of concept-anslaget ska utveckla nya inflammationshämmare mot lungsjukdom, bland annat fibros.

Personer som vårdats på intensivvårdsavdelning drabbas ofta av kvarstående kognitiva svårigheter efteråt, men orsaken till detta är okänd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en tänkbar och potentiellt behandlingsbar koppling som tyder på att det uppstår en långvarig inflammation i kroppen. Resultaten presenteras i tidskriften Intensive Care Medicine.

Bebisar som regelbundet behandlas med fuktgivande badolja och hudkräm är inte mer skyddade från att utveckla atopiskt eksem än andra bebisar. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo som publiceras i The Lancet. Tidiga smakportioner av vissa specifika födoämnen var också verkningslösa i att förebygga atopiskt eksem under det första levnadsåret.

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Aminosyran glutamin kan hjälpa personer med fetma att minska inflammation i fettväven och reducera fettmassan. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet och University of Oxford som publiceras i tidskriften Cell Metabolism. Forskarna visar också hur glutaminnivåer kan påverka hur våra gener uttrycks i flera olika celltyper. Ytterligare forskning behövs dock innan glutamin kan rekommenderas som kosttillskott vid fetma.

Personer med atopiskt eksem har många fler Staphylococcus aureus-bakterier i huden än de med frisk hud eller psoriasis. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet som publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien visar också hur S. aureus-bakterierna trängde bort andra potentiellt hälsofrämjande bakterier. Upptäckten kan vara viktig för framtida behandlingsmetoder av hudsjukdomen.

Personer som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) i vuxen ålder löper en ökad risk att dö i förtid, men sett över tid har dödligheten minskat. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Gut. Nu behövs mer kunskap om vilka av de nyare behandlingarna som har störst skyddande effekt, menar forskarna bakom studien.

Strålbehandling mot cancer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet eftersom strålningen ger en kronisk inflammation i de bestrålade blodkärlen. I en ny studie publicerad i European Heart Journal visar forskare vid Karolinska Institutet att inflammationen kan behandlas med så kallade IL-1-hämmare.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Microbiology visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.