Enkelt utandningsprov förbättrar för astmapatienter

En doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att man kan förbättra omhändertagandet av personer med astma genom att mäta kväveoxidhalten i utandningsluft. Ett enkelt utandningsprov ger snabbt svar på om det finns inflammation i luftvägarna.

– Det gör att den antiinflammatoriska behandlingen kan styras bättre så att astman kan hållas under bättre kontroll och risken för försämringsperioder minskar, säger distriktsläkaren Jörgen Syk, som står bakom avhandlingen.

Omkring åtta procent av svenskarna beräknas ha astma och majoriteten behandlas inom primärvården. Trots att inflammation i luftvägarna anses vara den underliggande orsaken till astma baseras diagnos och behandling främst på patientens symtom och lungfunktion. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar nu att man genom att mäta kväveoxidhalten i utandningsluft (uttrycks som FENO = fraction of exhaled nitric oxide) kan få värdefull information om graden av inflammation i luftvägarna och på så sätt bättre kunna anpassa behandlingen.

– Det är första gången en studie görs i primärvården för att utvärdera nyttan av att styra den antiinflammatoriska behandlingen med FENO. Resultaten är lovande och talar för att vi borde använda oss av denna metod i primärvården, säger Jörgen Syk, distriktsläkare på Runby vårdcentral och knuten till Centrum för allmänmedicin.

Drygt 180 primärvårdspatienter i åldrarna 18-64 med allergisk astma har ingått i studien. De lottades in i två grupper. I den ena styrdes den antiinflammatoriska behandlingen utifrån FENO och i den andra på traditionellt sätt. Deltagarna följdes vid fem besök under ett år.

Mindre symtom

Resultatet visar att deltagarna i gruppen där behandlingen styrdes utifrån FENO hade mindre symtom av sin astma, exempelvis andfåddhet och pip i bröstet, samt färre försämringsperioder. Detta utan att medelförbrukningen av inhalerat kortison eller luftrörsvidgande läkemedel ökade. Effekten kunde uppnås genom att behandlingen omfördelades så att patienter med lågt FENO fick lägre doser och de med förhöjt värde fick högre doser.

– Styrning med FENO hjälper till att optimera behandlingen med minskad över- och underbehandling som resultat, säger Jörgen Syk.

Ett annat intressant fynd var att när den antiinflammatoriska behandlingen intensifierades minskade samtidigt koncentrationen av IgE-antikroppar, den antikropp som förmedlar allergi.

– Det verkar som att hämning av den inflammation som uppstår i luftvägarna vid allergisk astma kan minska bildningen av IgE-antikroppar, med minskade allergibesvär som följd, säger Jörgen Syk.

Förbättrad diagnostik

Andra fördelar med FENO-mätning är enligt avhandlingen förbättrad diagnostik och lättare upptäckt av bristande följsamhet till ordinerad behandling, vilket är ett stort problem inom astmavården.

– Många tar inte sin medicin regelbundet, förstår inte nyttan och en del är rädda för biverkningar. Patienten får en ökad förståelse för sin sjukdom när man kan visa upp ett faktiskt mätvärde, vilket ökar motivationen till att följa ordinerad behandling, menar Jörgen Syk.

I studien användes apparaten NIOX MINO för att mäta FENO. Apparaten är enkel att använda, ger snabbt svar och medför inga obehag för patienten. Jörgen Syk konstaterar dock att man behöver viss grundkunskap för att kunna värdera FENO och dra rätt slutsatser.

– Det finns flera olika saker som kan påverka värdet, exempelvis rökning, förkylningar och exponering mot allergen med mera, säger han.

Forskningen har gjorts i nära samarbete med Uppsala universitet. Centrum för allmänmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

• Hitta ett pressmeddelande om avhandlingen
• Fler nya doktorsavhandlingar från Karolinska Institutet
• Mer om vår forskarutbildning

Doktorsavhandling

Treatment of atopic asthma in primary health care guided by exhaled nitric oxide measurement
Jörgen Syk
Karolinska Institutet 2014, ISBN: 978-91-7549-459-3