Hopp för patienter med svårläkta sår
De flesta sår blir bra av sig själva men vissa patienter har sår som läker långsamt eller aldrig. Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har nu visat att så kallade mikroRNA är involverade i sårläkningsprocessen, en upptäckt som i framtiden kan leda till nya läkemedel för svårläkta sår.
Upp till 1 procent av den totala befolkningen i industriländerna har problem med kroniska sår. Det är ett ökande hälsoproblem som medför stor kostnad för samhället. De behandlingar som finns i dag fokuserar på optimering av indirekta faktorer som infektionsbehandling. Behovet av behandlingar som påverkar sårläkningsprocessen direkt är stort och forskarna har därför försökt hitta nya mål för läkemedel som kan användas för läkning av kroniska sår.
Sårläkning är en komplex process som kan delas upp i flera faser; två av dessa är inflammationsfasen och nybildningsfasen. Under inflammationsfasen städar immunceller bort döda och skadade celler samt bakterier. Därefter kommer nybildningsfasen då celler förökar sig och ny vävnad växer till. Övergången mellan dessa två faser är en kritisk regleringspunkt som kan vara avgörande för resultatet av läkningsprocessen. Därför bestämde sig forskarna för att leta efter faktorer som hjälper till med övergången.
MikroRNA eller miRNA är korta strängar av genetisk kod som reglerar gener istället för att koda för protein. Sedan miRNA upptäcktes år 1993 har många studier visat att miRNA är involverade i ett antal sjukdomar.
– Man vet mycket lite om hur miRNA uttrycks och fungerar i humana hudsår. Men vi har tidigare visat att miRNA kan reglera de celler som finns i det yttersta lagret av hud, de så kallade keratinocyterna, säger Ning Xu Landén, forskningsledare för studien vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Vävnadsprover från sårkanter
I en ny studie som publiceras Journal of Clinical Investigation tog forskarna vävnadsprover från sårkanter och sökte sedan efter förändringar i uttrycket av miRNA under läkningsprocessen. De hittade särskilt ett miRNA som skulle kunna vara en lämplig kandidat, miR-132. Dess uttryck ökade markant under inflammationsfasen och sedan igen under nybildningsfasen – precis vad forskarna letade efter.
Det visade sig att i inflammationsfasen bidrog miR-132 till att färre immunceller rekryterades till såret, medan brist på miR-132 innebar fler immunceller och därför mer inflammation. Under nybildningsfasen främjade miR-132 tillväxt av keratinocyter, medan brist på miR-132 orsakade sämre tillväxt och sår som läkte långsammare.
– Resultaten visar att miR-132 är viktigt under övergången mellan inflammationsfasen och nybildningsfasen och fungerar därför som en kritisk reglerare vid läkning av hudsår. Eftersom miR-132 har en läkande effekt är det ett attraktivt mål för läkemedelsutveckling för kroniska sår. Vårt mål är att utveckla en mikro-RNA-baserad behandling som främjar sårläkning, säger Ning Xu Landén.
Studiens förstaförfattare är Dongqing Li, postdoktoral forskare vid institutionen för medicin, Solna. Utöver forskare från Karolinska Institutet har forskare från Karolinska universitetssjukhuset, Centrum för molekylär medicin, The Second Affiliated Hospital of Dalian Medical University, Kina, samt Max Planck Institute for Biophysical Chemistry, Tyskland, bidragit till arbetet med studien. Forskningen har finansierats av av Vetenskapsrådet, La Roche-Posay-stiftelsen, Hedlunds stiftelse, Welander/Finsen-stiftelserna, Berth Von Kantzows stiftelse, det strategiska forskningsprogrammet i diabetes och Karolinska Institutet.
Publikation
MicroRNA-132 enhances transition from inflammation to proliferation during wound healing Healing
Dongqing Li, Aoxue Wang, Xi Liu, Florian Meisgen, Jacob Grünler, Ileana R. Botusan, Sampath Narayanan, Erdem Erikci, Xi Li, Lennart Blomqvist, Lei Du, Andor Pivarcsi, Enikö Sonkoly, Kamal Chowdhury, Sergiu-Bogdan Catrina, Mona Ståhle, Ning Xu Landén
J Clin Invest, online first 29 June 2015, doi:10.1172/JCI79052