Skip to main content
Publicerad: 2020-02-26 08:00 | Uppdaterad: 2020-02-26 08:49

Kognitiva svårigheter efter intensivvård kopplat till kvarstående inflammation

Foto: Getty Images

Personer som vårdats på intensivvårdsavdelning drabbas ofta av kvarstående kognitiva svårigheter efteråt, men orsaken till detta är okänd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en tänkbar och potentiellt behandlingsbar koppling som tyder på att det uppstår en långvarig inflammation i kroppen. Resultaten presenteras i tidskriften Intensive Care Medicine.

Varje år vårdas ungefär 40 000 svenskar på intensivvårdsavdelning (IVA). Mer än tre fjärdedelar av dessa mycket svårt sjuka patienter överlever, men många drabbas av kognitiva svårigheter efteråt som en del av syndromet ”post-intensive care syndrome” (PICS). Försämringar i minne, uppmärksamhet, bearbetningshastighet och problemlösningsförmåga kan kvarstå i flera år och det är vanligt att den drabbade då inte kan återgå i arbete på samma nivå som tidigare.

Peder Olofsson. Foto: Stefan Zimmerman

– Det saknas tyvärr specifika behandlingar eftersom orsaken bakom tillståndet är okänd, säger Peder Olofsson, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Han har lett den nya studien där man följt 100 patienter som vårdats på IVA. Resultaten visade att patienterna hade förhöjda nivåer av det kroppsegna, proinflammatoriska proteinet HMGB1 i blodet vid utskrivningen och vid uppföljningar tre och sex månader efteråt. Detta styrker hypotesen att det föreligger en långvarig inflammation av okänt ursprung som skulle kunna bidra till ökad sjuklighet. Höga HMGB1-nivåer kunde också kopplas till försämrad uppmärksamhet hos patienterna.

Hopp om behandling

Portrait photo of researcher Emily Brück
Emily Brück. Foto: privat

– Det behövs mer studier för att förstå sambanden i detalj, men fynden väcker förhoppningen att denna långvariga funktionsnedsättning går att behandla med läkemedelssubstanser riktade mot HMGB1. Tidigare studier har visat att sådana substanser kan förbättra den kognitiva funktionen efter svår infektion hos möss, säger Emily Brück, forskare vid samma institution och studiens försteförfattare.

Studien har genomförts i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, Torsten Söderbergs Stiftelse, Svenska Läkaresällskapet och Region Stockholm (ALF-medel).

Publikation

”Prolonged elevation of plasma HMGB1 is associated with cognitive impairment in intensive care unit survivors”. Brück E, Lasselin J, The HICUS Study Group, Andersson U, Sackey PV, Olofsson PS. Intensive Care Medicine, online 26 februari 2020, doi: 10.1007/s00134-020-05941-7.