Lagom immunaktivering vid födseln kan skydda mot autism, tror forskare
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.
Autismspektrumtillstånd, förkortat ASD, debuterar i barndomen och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karakteriseras av svårigheter med kommunikation, sociala färdigheter och repetitiva beteenden. Orsakerna bakom ASD är till stor del ännu okända men både gener och miljöfaktorer spelar in. Tidigare studier har visat att allvarliga infektioner hos mamman under graviditeten är kopplad till en ökad risk för autism hos barnet.
Den aktuella studien bygger på teorin att hjärnan under utveckling kan vara särskilt sårbar för störningar i immunsystemets signalering i samband med exponering för omgivningsfaktorer. Forskarna studerade så kallade akutfasproteiner som är en viktig del av det medfödda immunsystemet – vårt första försvar mot infektioner, särskilt under tidig levnad. Dessa proteiner cirkulerar i vårt blodomlopp och kan stiga snabbt vid en infektion. Ett exempel är C-reaktivt protein (CRP), som ofta används som inflammationsmarkör i sjukvården vid misstänkt infektion (mer känt som snabbsänka).
Kanske påverkar hjärnans utveckling
Forskarna analyserade blodprover från närmare 1 000 barn med ASD, drygt 200 av deras syskon utan ASD och över 1 000 friska kontroller från ett svenskt hälsoregister. Spädbarn med höga nivåer av CRP visade sig ha högst risk att senare få en autismdiagnos. Mer överraskande var att även låga nivåer av CRP var kopplat till ökad risk, medan medelhöga nivåer av CRP var förknippat med lägst risk.
– Det innebär att för mycket, men kanske även för lite, inflammation möjligen kan påverka hjärnans utveckling negativt. Bland nyfödda barn vars mammor varit inlagda på sjukhus för en infektion under graviditeten, tenderade de som kunde tillverka lite mer av dessa akutfasproteiner ha en lägre risk för autism. Så det verkar som om en större förmåga hos immunsystemet att svara på den omedelbara miljön kan kopplas till en lägre risk för autism, säger studiens förstaförfattare Renee Gardner, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Lägre nivåer jämfört med sina syskon
Barn med ASD hade lägre nivåer av immunmarkörer vid födseln jämfört med sina syskon utan ASD.
– Det här är intressant eftersom syskon delar ungefär hälften av sitt DNA och sannolikt har en liknande miljö inuti livmodern och under de första dagarna i livet, säger Renee Gardner.
Eftersom det är en observationsstudie kan den inte svara på frågan om immunaktivering är en bidragande faktor eller enbart en markör för risken att utveckla autism.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Autism Speaks och Stanley Medical Research Institute.
Publikation
“Neonatal levels of acute phase proteins and risk of autism spectrum disorders”. Renee M. Gardner, Brian K. Lee, Martin Brynge, Hugo Sjöqvist, Christina Dalman, Håkan Karlsson. Biological Psychiatry, online 9 september 2020, doi: 10.1016/j.biopsych.2020.09.005.