Fuktgivande hudbehandling till spädbarn förebygger inte atopiskt eksem
Bebisar som regelbundet behandlas med fuktgivande badolja och hudkräm är inte mer skyddade från att utveckla atopiskt eksem än andra bebisar. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo som publiceras i The Lancet. Tidiga smakportioner av vissa specifika födoämnen var också verkningslösa i att förebygga atopiskt eksem under det första levnadsåret.
Atopiskt eksem, också känt som böjveckseksem, är en typ av kronisk inflammation i huden som drabbar mellan 5–30 procent av alla barn och orsakar röda, kliande och torra utslag. Fuktgivande krämer och badolja har länge använts vid behandling av atopiskt eksem, men dess förebyggande potential för friska personer har inte studerats i större utsträckning.
I den här studien ville forskarna undersöka om regelbunden användning av fuktgivande hudkräm och badolja från två veckors ålder och/eller intag av smakportioner bestående av vissa specifika födoämnen från 12–16 veckors ålder kunde hjälpa till att förebygga atopiskt eksem under det första levnadsåret. Tidigare forskning har funnit en koppling mellan atopiskt eksem och ökad risk för matallergi. Två mindre studier har också kommit fram till att barn med hög risk för atopiskt eksem kan vara behjälpta av daglig insmörjning med fuktighetskräm.
Barn utan förhöjd risk
I den här studien fokuserade forskarna på barn från den allmänna befolkningen, alltså barn utan någon förhöjd risk för atopiskt eksem. De följde nästan 2 400 spädbarn i Norge och Sverige som slumpades till att delta i en av fyra grupper: en utan specifik behandling, en med badolja och ansiktskräm, en med tidiga smakportioner av jordnötter, komjölk, vete och ägg, och en med en kombinationsbehandling bestående av både badolja/ansiktskräm och smakportioner av ovannämnda födoämnen.
Cirka 5 procent av bebisarna som fick kombinationsbehandlingen hade symtom på atopiskt eksem jämfört med cirka 8 procent hos de som inte fick någon behandling alls, 9 procent hos de i matgruppen och 11 procent hos de i badolja-/hudkrämsgruppen.
Liten effekt av kombinationsbehandling
– Vi såg en liten effekt hos dom som fick en kombinerad behandling men denna behöver vi utreda ytterligare innan vi kan dra några större slutsatser. Varken fuktgivande behandling eller tidiga smakportioner var och en för sig hade någon förebyggande effekt. Vi såg ingen skadlig effekt men inte heller någon positiv effekt och kan därför inte i dagsläget rekommendera dessa åtgärder som prevention för atopiskt eksem, säger Björn Nordlund, adjungerad forskargruppsledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet, och en av författarna till studien.
Del två av projektet fokuserar på förebyggande åtgärder för matallergi vid 3 års ålder och kommer att vara klart under senare delen av 2020.
Gäller förebyggande vård, ej behandling
– Det är mycket viktigt att betona att våra studier är inriktade på förebyggande vård, alltså hudvård för friska barn. Detta bör inte förväxlas med användning av fuktighetskräm som behandling av atopiskt eksem, där fördelarna med fuktighetskräm är väl dokumenterade och mycket viktiga, säger Karin C. Lødrup Carlsen, professor i pediatrik vid Universitetet i Oslo, och en av författarna till studien.
Studien finansierades av Forte, Hjärt-lungfonden, Region Stockholm (ALF-medicin och medel till forskare med vårdutbildning), VR-klinisk behandlingsforskning, Vårdalstiftelsen, Astma och Allergiförbundet, Hesselmans forskningsfond, Konsul Th. C. Berghs Stiftelse, Stiftelsen Frimurare Barnhuset Stockholm, Strategisk forskning vid Karolinska Institutet (SFO-V), Märta och Gunnar Philipsson.
Publikation
”Skin emollient and early complementary feeding to prevent infant atopic dermatitis (PreventADALL): a factorial, multicenter, cluster-randomised trial,” Håvard Ove Skjerven, Eva Maria Rehbinder, Riyas Vettukattil, Marissa LeBlanc, Berit Granum, Guttorm Haugen, Gunilla Hedlin, Linn Landrø, Benjamin J Marsland, Knut Rudi Professor, Katrine Sjøborg, Cilla Söderhäll, Anne Cathrine Staff, Kai-Håkon Carlsen, Anna Asarnoj, Karen Eline Stensby Bains, Oda C. Lødrup Carlsen, Kim Advocaat Endre, Peder Annæus Granlund, Johanne Uthus Hermansen, Hrefna Katrín Gudmundsdóttir, Katarina Hilde, Geir Håland, Ina Kreyberg, Inge Christoffer Olsen, Caroline-Aleksi Olsson Mägi, Live Solveig Nordhagen, Carina Madelen Saunders, Ingebjørg Skrindo, Sandra G. Tedner, Magdalena R. Værnesbranden, Johanna Wiik, Christine Monceyron Jonassen, Björn Nordlund, Karin C. Lødrup Carlsen, The Lancet, online 20 februari, 2020, doi: 10.1016/S0140-6736(19)32983-6