Nyhetsarkiv

Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet. Studien som publicerats i Cancer Research kan bidra till att utveckla framtidens precisionsmedicin.

Efter arton månaders uppehåll på grund av pandemin kunde äntligen dörrarna till KI:s promotionshögtid i Stockholms stadshus öppnas igen. Inte bara en – utan två kvällar i rad – genomfördes av arrangörerna Akademiska ceremonier för att fira alla nya doktorer som disputerat under hösten 2019 och våren 2020 och även hedersdoktorer och jubeldoktorer.

Vetenskapsrådet delar ut anslag till 14 projektbidrag för forskning om postcovid. Totalt beviljas 50 miljoner kronor, varav 33 800 000 kronor delas ut till nio forskningsprojekt på Karolinska Institutet.

Förändrad funktion av de röda blodkropparna leder till skador på blodkärlen vid typ 2-diabetes. Resultat från en ny studie i celler från patienter med typ 2-diabetes och i möss visar att denna effekt orsakas av brist på en viktig molekyl i de röda blodkropparna. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Diabetes.

På torsdagen den 28 oktober kom årets bidragsbeslut från Vetenskapsrådet (VR) i kategorin medicin och hälsa. Det totala beloppet som delas ut är 1,1 miljard kronor och KI:s forskare tilldelas hela 500 900 000 kronor.

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Forskare vid KI får 164 808 400 kr i Fortes årliga öppna utlysning. Utlysningen är öppen för ansökningar inom Fortes övergripande ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Totalt får 32 projekt, program och nätverk på KI anslag.

Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.

Vinnova satsar på elva innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Av de elva utvalda är tre på Karolinska Institutet.

Det gäller att på fyra minuter presentera sin forskning för allmänheten. Vid årets digitala upplaga av Forskar Grand Prix deltar två doktorander från Karolinska Institutet för att göra just det. En inte alldeles enkel uppgift.

Sjukgymnast Helene Alexanderson vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset får Nanna Svartz stipendium 2021 för forskning kring reumatiska systemsjukdomar. Stipendiet på 150 000 kronor delades ut av Pfizer i samarbete med Reumatikerförbundet.

Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter, de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika cellöden för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot. Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, kan bidra till optimering av vacciner för att bekämpa virus och andra smittämnen.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat åtta primära faktorer som ökar risken för en vanlig blödningskomplikation efter akut hjärtinfarkt. Vissa av faktorerna är kända sedan tidigare men forskarna har även genom datainlärning hittat nya faktorer såsom rökning, blodtryck och blodglukos.

Att avgöra vem som är biologisk pappa till ett barn är ett känsligt ämne, men svaret kan vara avgörande i viktiga frågor. I en rikstäckande studie som publicerats i Journal of Internal Medicine, har forskare från Karolinska Institutet genom två olika modeller kunnat visa att andelen felaktigt fastställda faderskap i Sverige är så pass låg som 1,7 procent, en siffra som dessutom minskat över tid.

Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid institutionen för medicin Solna, har erhållit ett EU-anslag på 6 miljoner kronor för att undersöka mikro- och nanopartiklars effekt på allergi och astma. Projektet syftar mer specifikt till att ta fram mer kunskap om hur mikro- och nanoplaster interagerar med allergener i vår omgivning och med vårt immunsystem.

Årets Almedalsvecka genomförs i huvudsak digitalt under fyra dagar. Från Karolinska Institutet deltar personer i flera seminarier, föreläsningar och paneldebatter 5–7 juli. Här är hela listan på evenemang där KI deltar.

Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Totalt sex forskningsmiljöer från fem olika universitet får dela på 100 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

Det behövs mer kunskap om riskfaktorer för återkommande hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt. Läkaren Joel Ohm, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, beskriver i sin avhandling hur socioekonomiska faktorer har en stor inverkan på de sekundärpreventiva insatserna och prognos. Resultaten kan få betydelse för personer som överlevt hjärtinfarkt.

Den vanliga hudsjukdomen atopiskt eksem (AE) har stor inverkan på livskvalitet och övriga hälsa. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat behandling med internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT, vid atopiskt eksem. Studien tyder på att patienterna mår bättre efter IKBT jämfört med en kontrollgrupp som enbart fick traditionell behandling. Resultaten, som publicerats i JAMA Dermatology, kan över tid bidra till att göra viktig vård tillgänglig för en stor patientgrupp.

Tretton KI-forskare har fått anslag av Hjärt-Lungfonden till sin forskning om det nya coronaviruset. Anslagen är sammanlagt 6,5 miljoner kronor, cirka 40 procent av anslagen som delas ut av Hjärt-Lungfonden (2021). Forskningens fokus ligger på efterförlopp av covid-19 där sjukdomen har orsakat sena komplikationer på hjärta, kärl och lungor. Totalt delades 15,7 miljoner kronor ut till 30 forskningsprojekt vid sex olika universitet.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

Vid närmare en av tio hjärtinfarkter hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan leda till att många fler får en diagnos. Studien har publicerats i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat kopplingar mellan olika blodgrupper och totalt 49 sjukdomar, bland annat det nya fyndet att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten. Analysen, som inkluderar data på över fem miljoner människor och drygt 1 000 sjukdomar, bekräftar också tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck under graviditeten. Resultatet har publicerats i tidskriften eLife.

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Personer med kardiometabola riskfaktorer som högt blodtryck, fetma och diabetes har ökad risk för livshotande covid-19 som kräver respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning. Riskfaktorerna har större betydelse hos yngre personer men det finns även tydliga kopplingar mellan svår covid-19 och andra sjukdomar såsom astma och kroniska inflammationssjukdomar. Fynden kan få betydelse inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper, menar forskarna.

Varianter av nio gener ökar risken för att drabbas av Addisons sjukdom, en ovanlig sjukdom där det egna immunförsvaret angriper binjurarna. Det visar den hittills största genetiska studien av patienter med Addisons sjukdom genomförd av forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Bergen, Norge. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Communications, ökar förståelsen för hur sjukdomen uppstår.

Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svårt sjukdomsförloppet blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet kallade myeloida suppressorceller. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.

Orsaken till den inflammatoriska lungsjukdomen sarkoidos är okänd. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat om en typ av immunceller, monocyter, kan vara viktiga i att driva inflammation och sjukdom, samt förklara varför vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Studien som publicerats i European Respiratory Journal öppnar nya möjligheter för framtida diagnostik och behandling.

Risken att utveckla Parkinsons sjukdom kan vara lägre hos individer som får i sig antioxidanter i form av mycket vitamin C och E i sin kost, visar ny forskning vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet. Studien som publicerats i Neurology kan ha betydelse för framtidens förebyggande behandlingar.

Hur immunsystemet anpassar sig under graviditeten har förbryllat forskare i årtionden. Nu visar ett internationellt forskarlag vid bland annat Karolinska Institutet på hur viktiga förändringar i tymus förhindrar missfall och graviditetsdiabetes. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

Blodförtunnande tabletter av typen nya orala antikoagulantia, NOAK, används bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Trots att just blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset, tycks användare av denna läkemedelsgrupp inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Internal Medicine.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Fyra KI-forskare får anslag från Vetenskapsrådet och National Natural Science Foundation of China (NSFC) för tvärvetenskapliga samarbetsprojekt avseende corona och virusforskning i utlysningen Project grant for cross-disciplinary collaboration between China and Sweden on corona and virus research.

En ny pilotstudie från Karolinska Institutet visar att en av fem patienter som vårdas efter hjärtinfarkt är infekterade med Helicobacter pylori och att det är möjligt att införa screening för magsårsbakterien i rutinvården. Resultaten har publicerats i American Heart Journal och snart startar en stor randomiserad studie för att ta reda på om screening och behandling av infektionen minskar risken för magblödningar i denna patientgrupp.

Forskare vid Karolinska Institutet får 290 miljoner kronder från Cancerfonden. Av totalt 709 miljoner fördelat på elva lärosäten går mer än en tredjedel till cancerforskning vid KI. Två av forskarna som får ta del av pengarna är lektor Mattias Rantalainen och professor Fang Fang.

Vetenskapsrådet har beviljat 442 680 000 miljoner kronor totalt till 110 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2020–2025. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1 miljarder kronor till 247 personer för forskning inom medicin och hälsa.

Både eksem och psoriasis är inflammatoriska hudsjukdomar som drabbar många individer. Nu har forskare från Karolinska Institutet och KTH gjort framsteg med att kartlägga nya kandidatgener för dessa ärftliga hudsjukdomar. Detta kan på sikt öppna för nya sätt att behandla sjukdomarna. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Marie Wahren-Herlenius och Sven-Erik Sonesson får Nanna Svartz stipendium för framstående reumatologisk forskning. De har tilldelats utmärkelsen för sitt mångåriga samarbete kring medfödda hjärtblock som kan drabba foster till mödrar med vissa reumatiska sjukdomar.

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien har genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbas av ett ovanligt men livshotande inflammatoriskt syndrom i samband med covid-19. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar hur immunsystemet reagerar vid detta tillstånd och särskiljer det från de besläktade tillstånden Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2020: Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Forskningsprojekten handlar om vävnadsfasta immunceller i kroppens olika organ, de kognitiva mekanismerna bakom vilken mat vi föredrar, samt könsskillnader i vårt immunsystem och kopplingen till autoimmun sjukdom. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 436 unga forskningsledare från hela världen.

Läkemedlet modafinil används bland annat vid narkolepsi. Det har tidigare rapporteras en ökad risk för missbildningar hos spädbarn vars mammor använt modafinil under graviditeten. Nu visar en större registerstudie med nästan två miljoner gravida kvinnor i Sverige och Norge att det inte finns något sådant samband. Studien som publiceras i JAMA är genomförd av forskare vid Karolinska Institutet och norska Folkehelseinstituttet.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.

Många patienter som fick en blodtransfusion mellan 1960- och 80-talen smittades med hepatit C-viruset men har inte kunnat spårats. Med hjälp av en stor databas med patienter som fått blodtransfusioner har forskare vid Karolinska Institutet identifierat 44 blodgivare och 1 180 patienter som sannolikt är infekterade med hepatit C och nu kan erbjudas behandling. Studien publiceras i Eurosurveillance.

Preventionsprogram med fokus på fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil minskar risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom med 21 procent. Det visar resultatet av en långtidsstudie där forskare vid Karolinska Institutet under 22 år följt 5 671 personer via primärvården i Sollentuna, som nu publiceras i British Journal of Sports Medicine.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Upprepade mätningar av biomarkören FIB-4 i blodet med några års mellanrum kan förutsäga risken att drabbas av svår leversjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Hepatology. Risken för skrumplever ökar hos personer där nivåerna av denna markör stiger mellan två testtillfällen.

Hälsosatsningen En Frisk Generation har bidragit till att barnfamiljer i resurssvaga områden som deltagit i programmet rör på sig mer och många barn och vuxna har fått en förbättrad livskvalitet. Det visar en utvärdering av programmet som letts från Karolinska Institutet och nu publicerats i två vetenskapliga artiklar. Särskilt för mammor och flickor har programmet haft en positiv effekt.

Professor Marie Wahren-Herlenius, institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2020 på 15 miljoner kronor. Hon får anslaget för sin forskning om hjärtskador hos barn orsakade av inflammatoriska sjukdomar.