Genvarianter ökar risken att drabbas av Addisons sjukdom

– Genom att studera världens i särklass största provsamling av patienter med Addisons sjukdom har vi lyckats genomföra den första genetikstudien på sjukdomen som spänner över hela den mänskliga arvsmassan. Den visar att varianter av nio gener, varav flera är viktiga för vårt immunförsvar, medför ökad risk för sjukdomsutveckling, säger Daniel Eriksson, läkare och forskare i gruppen för experimentell endokrinologi vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet, som tillsammans med doktoranden Maribel Aranda och docent Sophie Bensing vid Svenska Addisonregistret ansvarat för studien.

I Sverige insjuknar cirka en person per 100 000 invånare i Addisons sjukdom varje år. Sjukdomen är autoimmun, det vill säga att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör egna vävnader och organ, i det här fallet binjurebarken. Binjurebarken producerar livsviktiga hormoner som kortisol och aldosteron och när produktionen av dessa upphör kan ett livshotande tillstånd inträda. Att snabbt få rätt diagnos är därför livräddande.

Största genetikstudien av sjukdomen

Varför vissa personer utvecklar Addisons sjukdom är inte klarlagt. Eftersom sjukdomen är ovanlig har det varit svårt att genomföra större genetiska studier.

I den här studien rekryterade forskarna ett stort antal patienter från de svenska och norska Addisonregistren. Totalt isolerades DNA från drygt 1 200 personer med autoimmun Addisons sjukdom och drygt 4 000 friska, geografiskt matchade personer som fick utgöra kontrollgrupp. Därefter analyserades nära 7 miljoner genetiska varianter, varav flera förekom i högre utsträckning hos personer med Addisons sjukdom.

AIRE-genen viktig

Flera av dessa har tidigare kopplats till autoimmuna sjukdomar, men varianter av en gen, den så kallade AIRE-genen, kunde kopplas specifikt till Addisons sjukdom. AIRE-genen är helt central för att T-celler, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret, ska lära sig att tolerera kroppsegna proteiner.

Hos personer med Addisons sjukdom bildar AIRE-genen oftare än hos friska kontroller ett AIRE-protein med ett ytterligare cystein, en aminosyra som kan påverka proteinets funktion, struktur och förmåga att binda zinkjoner.

– Många autoimmuna sjukdomar har flera gemensamma nämnare när det kommer till genetiska anlag som styr immunförsvarets funktion, men i den här studien identifierade vi även genetiska särdrag som är unika för Addisons sjukdom. Detta är ett steg framåt i vår förståelse av orsakerna bakom sjukdomen, avslutar Daniel Eriksson.

Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, K.G. Jebsen Center för autoimmuna sjukdomar i Bergen, Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden och Region Stockholm.