Ny studie om monocyters roll i lungsjukdomen sarkoidos
Orsaken till den inflammatoriska lungsjukdomen sarkoidos är okänd. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat om en typ av immunceller, monocyter, kan vara viktiga i att driva inflammation och sjukdom, samt förklara varför vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Studien som publicerats i European Respiratory Journal öppnar nya möjligheter för framtida diagnostik och behandling.
Sarkoidos är en inflammatorisk sjukdom som i nio fall av tio drabbar lungorna, men också kan angripa hjärta, hud och lymfsystem. Idag är det inte fastställt vad som orsakar sjukdomen och det finns inget botemedel.
Hög feber, blåröda fläckar på underbenen, svullna fotleder samt värk i muskler och leder är några vanliga symptom vid akut sarkoidos.
Vanligast i Sverige
Cirka 30 procent av patienterna tillfrisknar av sig själva inom ett par år. Andra kan få omfattande skador på lungorna, undantagsvis så att det krävs en lungtransplantation.
I Sverige lever ungefär 16 000 människor med sjukdomen och ytterligare 1 200 får diagnosen varje år. De flesta är mellan 30-60 år. Sverige är det land i världen som uppmätt flest drabbade per år av sarkoidos och störst antal personer som lever med sjukdomen.
I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Umeå universitet visat hur en typ av vita blodkroppar, monocyter, kan vara en viktig markör för att förstå den inflammatoriska processen i sarkoidos.
Monocyter ingår i immunförsvaret men kan under vissa förutsättningar bidra till inflammatoriska processer i kroppens vävnader. Kunskapen om monocyternas roll i sarkoidos har tidigare varit begränsad.
Förhöjda nivåer av monocyter
Forskarna fann också att förhöjda nivåer av monocyter hos personer som får diagnosen sarkoidos gör det möjligt att bedöma risken för ett utdraget och mer komplicerat sjukdomsförlopp.
Med resultaten kommer nya förutsättningar att identifiera biomarkörer för sarkoidos, och framtida möjligheter till mer individanpassad vård.
– Om vi tidigare identifierar vilka personer som riskerar att drabbas allvarligt av sjukdomen kan det förhoppningsvis leda till förebyggande och mer effektiv behandling. På sikt kan forskningen leda till att färre blir kroniskt sjuka i sarkoidos, säger Anna Smed Sörensen, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska institutet och studiens sisteförfattare.
Resultaten bygger på 108 personer med sarkoidos och 30 friska kontrollpersoner som följdes under två år.
Studien finansierade av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Karolinska Institutet, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Nyhetsartikeln är baserad på ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden.
Publikation
“Monocytes in sarcoidosis are potent TNF producers and predict disease outcome”, Rico Lepzien, Sang Liu, Paulo Czarnewski, Mu Nie, Björn Österberg, Faezzah Baharom, Jamshid Pourazar, Gregory Rankin, Anders Eklund, Matteo Bottai, Susanna Kullberg, Anders Blomberg, Johan Grunewald, och Anna Smed Sörensen. European Respiratory Journal, online 14 januari 2021, doi: 10.1183/13993003.03468-2020.