Publicerad: 2020-10-28 10:59 | Uppdaterad: 2022-11-16 09:33

Framsteg i kampen mot inflammatoriska hudsjukdomar

Photo of baby with eczema.
Foto: iStock

Både eksem och psoriasis är inflammatoriska hudsjukdomar som drabbar många individer. Nu har forskare från Karolinska Institutet och KTH gjort framsteg med att kartlägga nya kandidatgener för dessa ärftliga hudsjukdomar. Detta kan på sikt öppna för nya sätt att behandla sjukdomarna. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Isabel Tapia Paez, forskare vid vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Isabel Tapia Paez, forskare vid vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Foto: Rick Guidotti

- Vi har identifierat flera nya gener som kan vara involverade i utvecklingen av psoriasis och atopisk dermatit. Våra fynd är viktiga för att vidare studera dessa komplexa sjukdomar, för att kunna förstå sjukdomsmekanismen och öppna upp för nya behandlingsstrategier och förebyggande åtgärder, säger en av studiens sista författare, Isabel Tapia Paez, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Atopiskt eksem och psoriasis är två vanliga sjukdomar som bland annat leder till inflammation i huden och en defekt hudbarriär. Båda är ärftliga komplexa sjukdomar som orsakas av genetiska ”stavfel” i en eller flera gener och i samspel med miljöfaktorer. Båda är vanliga och atopiskt eksem drabbar så många som 20 procent av svenska barn.

Genetiska "stavfel"

Dessa ”stavfel” kallas SNPar (single nucleotide polymorphism). Många SNPar som är associerade till sjukdomar ligger mellan generna i icke-kodande DNA-regioner som påverkar genuttryck och det kan vara svårt att identifiera vilka målgener de interagerar med.

Det forskarna har gjort är att peka ut ett antal kandidatgener som ligger lång ifrån dessa SNPar men som ökar risken för att drabbas av sjukdomen. För att kunna identifiera dessa kandidatgener har forskarna använt sig av metoden Capture Hi-C som utvecklats av forskaren Pelin Sahlén på KTH, och som publicerades 2015. Med den kan områden i genomet som är aktiva samtidigt identifieras.

Kartläggning av det regulatoriska gennätverket

– Det finns regioner i genomet, arvsmassan, som bestämmer vilka gener som ska vara aktiva i vilka vävnader i kroppen. Dessa kallas enhancers eller förstärkande gensekvenser. De här förstärkande gensekvenserna befinner sig ofta långt från de gener de ska reglera. Genom att använda metoden Capture Hi-C kan vi koppla ihop de förstärkande gensekvenserna med gener genom att granska arvsmassans tredimensionella struktur. Detta innebär att vi kartlägger det regulatoriska gennätverket för att finna nya gener som är kopplade till sjukdomar och biologiska processer, säger Pelin Sahlén.

Porträtt av Maria Bradley i labbmiljö.
Maria Bradley, överläkare, professor, institutionen för medicin, Solna. Foto: Jens Sölvberg

Forskningen har gjorts i nära samarbete mellan KTH forskare och flera KI forskare, inklusive Isabel Tapia Paez och Maria Bradley vid avdelningen för dermatologi och venereologi, instituten för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Forskningsarbetet har finansierats av Vetenskapsrådet, Hudfonden och forskningsanslaget Type 2 Innovation från det amerikanska bioteknikföretaget Sanofi Genzyme.

Texten är baserad på en nyhet från KTH.

Publikation

Chromatin Interactions in Differentiating Keratinocytes Reveal Novel Atopic Dermatitis and Psoriasis-Associated Genes,” Pelin Sahlén, Rapolas Spalinskas, Samina Asad, Kunal Das Mahapatra, Pontus Höjer, Anandashankar Anil, Jesper Eisfeldt, Ankit Srivastava, Pernilla Nikamo, Anaya Mukherjee, Kyu-Han Kim, Otto Bergman, Mona Ståhle, Enikö Sonkoly, Andor Pivarcsi, Carl-Fredrik Wahlgren, Magnus Nordenskjöld, Fulya Taylan, Maria Bradley and Isabel Tapia-Páez, Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 16 oktober, 2020, doi: 10.1016/j.jaci.2020.09.035