Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nya rön i tidskriften Cancer Discovery som visar hur aktiveringen av proteinet p53 ökar immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya kombinationsbehandlingar som ger fler cancerpatienter tillgång till immunterapi.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Grattis Elin Hardell vid institutionen för onkologi-patologi som får pris för årets avhandling av Svensk förening för patologi.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt användningen av en låg dos av venetoklax, ett experimentellt läkemedel, för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom hos patienter som fått återfall efter standardbehandling. Resultaten publiceras i American Journal of Hematology och ger nytt hopp för behandling av multipelt myelom.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

Tjock- och ändtarmscancer är en av de dödligaste formerna av cancer, och under senare år har allt fler yngre drabbats. I den hittills största registerstudien visar forskare vid Karolinska Institutet och Harvard University i USA på ett möjligt samband mellan tarmpolyper hos nära släktingar och risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Studien som publicerats i British Medical Journal skulle kunna få betydelse för screeningrutinerna i flera länder.

Francesca Castoldi, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), KI, har fått 300 000 SEK i forskningsbidrag från Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning och utbildning.

Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Enligt en ny registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet är NAFLD kopplad till en förhöjd risk för olika typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer. Studien som publicerats i Hepatology öppnar för bättre uppföljning av patienter med målet att minska risken för cancer.

Tio forskare vid Karolinska Institutet beviljas finansiering genom Barncancerfondens senaste tjänsteutlysning, som totalt delar ut drygt 65 miljoner kronor. Bland anslagen finns en sexårig forskartjänst och flera postdoktortjänster.

Den 29 april ordnar KI ett digitalt event med fokus på cancerforskning, där forskare och professorer samlas för att berätta om sin banbrytande forskning. Yvonne Wengström är en av arrangörerna och hoppas på ett stort deltagande och en interaktiv dialog om forskning inom området.

Standardbehandlingen vid avancerad metastaserad prostatacancer (PCa) är androgen deprivation therapy (ADT). Och även om detta är effektivt på kort sikt kommer 1/3 av alla PCa att bli resistenta mot ADT och utveckla kastrationssresistent prostatacancer. En ny studie av Karolinska Institutet och andra visar att östrogenreceptor β (ERβ)-agonister tillsammans med ADT bör övervägas som användbara i behandlingen.

Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna i bröstcancer och förebygger återfall, men biverkningarna gör att många kvinnor avbryter behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att en betydligt lägre dos än den vedertagna verkar ha god effekt med mindre biverkningar hos kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Studien som publicerats i Journal of Clinical Oncology kan få stor betydelse för behandlingen av bröstcancer.

Med hjälp av artificiell intelligens (AI) och digitala screeningsverktyg vill forskare hitta förstadier till livmoderhalscancer tidigare hos kvinnor i resursbegränsade miljöer. Nu visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet att cellprovsanalyser utförda av AI via mobila mikroskop var jämförbara med analyser gjorda av patologer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Störningar i cellernas energiförsörjning kan orsaka en rad svåra sjukdomar men verkar också hänga ihop med åldrandet. För att hitta framtidens behandlingar behövs mer forskning kring mitokondriernas funktion. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat hur en viktig molekyl inuti mitokondrierna påverkar funktionen hos möss och bananflugor. Studien som publicerats i Science Advances tillför värdefull kunskap om tidigare relativt outforskade modifieringar av proteiner.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.

Analys av cell-fritt DNA kan hitta gendos-förändringar från cancer i blodet hos personer med magsäckscancer visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studiens resultat publicerades nyligen i PLOS One.

En viss typ av immunceller som kallas gamma-delta-T-celler är kopplade till ökad överlevnad hos patienter med avancerad äggstockscancer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Fynden antyder att stimulering av dessa specifika T-celler skulle kunna vara ett behandlingsalternativ vid äggstockscancer, menar forskarna.

Hudens förmåga att skydda oss från kemikalier är nedärvd, och vissa har ett sämre skydd som skulle kunna innebära en ökad risk att drabbas av hudsjukdomar och cancer. En ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Environmental Health Perspectives visar hur mycket snabbare vanliga kemikalier tas upp hos personer med en genetiskt försvagad ”hudbarriär”.

Grattis till Peter Zaphiropoulos, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 1 miljon kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2020 för ett projekt om Cirkulära RNA i medulloblastom.

Cancerfonden har utsett Anna Martling till mottagare av det prestigefyllda priset ”Årets Cancerforskare 2021”. Anna Martling är professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, överläkare inom tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och dessutom dekan för KI Nord.

Tre forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 12 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett samarbete med i första hand Uppsala Universitet och två centra i Holland genomfört en randomiserad internationell multicenterstudie där man studerat metastasrisk och överlevnad efter ändtarmscancer. Studiens resultat publicerades nyligen i The Lancet Oncology.

Tânia Costa vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära har tilldelats Dan Grandér Memorial Prize 2020 för bästa doktorsavhandling inom Cancerforskning vid Karolinska Institutet under 2019. Prismotiveringen lyder: ”Med en omfattande och ändå fokuserad avhandling, som sträcker sig från molekylära mekanismer till patientresultat, åskådliggörs rollen för PAK 4 i tumörutveckling och prognos”.

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en cancersjukdom som främst förekommer i södra Kina, Sydostasien och Mellanöstern/Nordafrika. Det är idag känt att Epstein-Barr-virusinfektion, miljö- och livsstilsfaktorer samt genetik bidrar till utveckling av nasofaryngealt karcinom.

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie från Karolinska Institutet har en ny typ av immunterapi utvecklats som ger hopp om fler framtida behandlingsalternativ mot cancer. Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Det finns skillnader i hur kvinnor och män överlever lungcancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet analyserat möjliga orsaker som andra underliggande sjukdomar och rökning. Studien som publiceras i Chest visar att kvinnor lever längre än män efter en lungcanceroperation oberoende av andra faktorer.

Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Enligt forskarna understryker resultatet vikten av rådgivning kring fertilitetsbevarande åtgärder för unga kvinnor som diagnostiserats med cancer.

En av forskarna som får ta del av Cancerfondens stora utdelning den 10 november 2020 är professor Anna Martling vid gruppen Kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin vid Karolinska Institutet. Cancerfonden bidrar med totalt 18 miljoner kronor till två forskningsprojekt rörande kolorektal cancer.

Vi vill gratulera samtliga våra forskare som fått anslag från Cancerfonden!

Cancerfonden delade den 11 november ut 709 miljoner kronor till cancerforskning i Sverige. Bland dessa finns tio forskare vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (BioNut) på KI, som tillsammans fick anslag om 45,2 miljoner kronor. Forskningsanslagen fördelas över åren 2021- 2023.

I en ny studie visar forskare att en allmänt använd antidepressiv medicin kan bromsa tillväxten av barnsarkom, åtminstone i möss och i celler som odlats i laboratorium. Resultaten, från forskare vid Karolinska Institutet och MD Anderson Cancer Centre i Texas, väcker hopp om nya behandlingsstrategier mot denna cancerform. Studien har publiserats i tidskriften Cancer Research.

Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften eLife hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer i möss. Det handlar om att fysisk aktivitet ändrar metabolismen hos immunförsvarets cytotoxiska T-celler och därmed stärker deras förmåga att angripa cancerceller.

I en ny studie som publiceras i tidskriften Cell Death & Differentiation har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en translationell studie som identifierat en ny mekanism för att styra nedbrytning av glukos i flera olika cancerformer. Förhoppningen är att mekanismen ska kunna utnyttjas för att bromsa cancertillväxt.

Tobias Stiftelsens anslag 2020 har tilldelats Magnus Tobiasson och Eva Hellström Lindberg, båda forskare vid Karolinska Institutet. Anslaget uppgår till 10 miljoner kronor fördelat på 5 år. Det ska stödja forskning kring tidig upptäckt av återfall efter stamcellstransplantation för patienter med blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom.

En stor jämförande studie av canceröverlevnad mellan de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder över tid och att de skillnader som setts tidigare minskat. Det är troligen flera olika faktorer som lett fram till dessa förbättringar. Tidigare jämförande studier mellan de nordiska länderna har visat på tydliga skillnader i canceröverlevnad, med sämre överlevnad för patienter i Danmark.

Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.

Kvinnor som behandlats med fertilitetsbevarande kirurgi för borderline äggstockstumörer kunde få barn. Den naturliga fertiliteten var bevarad hos de flesta kvinnorna och endast en mindre andel behövde assisterad befruktning. Överlevnaden i gruppen var också lika hög som hos kvinnor som genomgått radikal kirurgisk cancerbehandling. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Fertility & Sterility.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har jämfört tre olika AI-algoritmers förmåga att identifiera bröstcancer från tidigare tagna mammografibilder. Den bästa algoritmen visade sig ha lika bra träffsäkerhet som en genomsnittlig röntgenläkare. Resultatet publiceras i JAMA Oncology och kan visa vägen mot nya sätt att organisera bröstcancerscreening i framtiden.

I en interdisciplinär studie som kombinerar stamcellsbiologi och tumörbiologi har forskare från Karolinska Institutet (samt Uppsala och Lund universitet, tillsammans med forskare i Kanada, Tyskland och Frankrike), lyckats skapa en ny typ av stamcellsmodeller för studier på cancer i hjärnan. Studien publicerades nyligen i PNAS.

En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare. Studien som publiceras i OncoImmunology är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Genom att göra de senaste forskningsresultaten tillgängliga för läkare ökar möjligheterna att hitta bättre individualiserade cancerbehandlingar. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har under ett par år arbetat med att bygga ett digitalt verktyg för att enkelt tillgängliggöra världsomfattande genomikdata som stöd för behandlingsbeslut.

Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet som publiceras i Journal of the National Cancer Institute. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader.

Patienter med låg inkomst har högre risk att dö efter lungcancerkirurgi än patienter med hög inkomst. Sambandet kvarstår även om man tar hänsyn till förekomst av vanlig samsjuklighet och andra faktorer som är kända för att öka risken för död. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Thorax.

Forskare vid Karolinska Institutet är del av ett konsortium som beviljats nästan 66 miljoner euro (690 miljoner kronor) av europeiska Innovative Medicines Initiative (IMI) och dess samarbetspartners. Medlen ska användas till att utveckla, testa och tillgängliggöra kemiska substanser och andra forskningsverktyg som kan bana väg för nya läkemedel och behandlingar av sjukdomar inom bland annat inflammation och cancer.

I en dansk-svensk populationsbaserad kohortstudie av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) mellan åren 1969-2017 och deras matchade kontroller från, fann Ola Olén, Jonas F Ludvigsson och kollegor att IBD-patienter hade en ökad risk för tunntarmscancer.

Isabella Ekhedens avhandling fokuserar på cancer i magsäcken och matstrupen som hör till de dödligaste cancerformerna i världen. Målet med avhandlingen har varit att utforska förstadier till cancer i magsäcken och matstrupen samt studera hur valet av cellgiftsbehandling påverkar överlevnaden hos patienter med cancer i magsäcken och matstrupen.

En ny studie har startat för att utvärdera helgenom- och RNA-sekvensering som den primära diagnostiska metoden för patienter i Sverige med akut leukemi. Projektet är ett samarbete mellan den nationella FoU-plattformen Genomic Medicine Sweden och medtechföretaget Illumina – och leds från Karolinska Instiutet.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styra produktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl som spelar en viktig roll i cancer kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.