Nyhetsarkiv

Institutionen för fysiologi och farmakologi firar 75 år sedan den kungliga invigningen på campus i Solna. Men FyFas historia sträcker sig längre tillbaka än så – och blickar framåt mot många år av gemenskap och framstående forskning och undervisning. Den 23 april firar institutionen med en heldag, med såväl föredrag som draknäste.

Regelbundna erektioner kan vara viktiga för att bibehålla potensen, visar en studie på möss publicerad i Science av forskare vid Karolinska Institutet.
– Vi upptäckte att en ökad frekvens av erektioner leder till fler bindvävsceller som möjliggör erektion och tvärtom, att en minskad frekvens ger färre celler, säger Christian Göritz, forskningsledare för studien.

Av en slump upptäckte Gunnar och hans forskargrupp det de publicerade, ändamålet var ett annat, men fynden alldeles för spännande för att hamna i skrivbordslådan. Arbetet introducerar bland annat en mätmetod för bakterietoxinbindning till receptorn.

Kan vetenskapliga metoder användas för att identifiera vilka som passar bäst för fysiskt och mentalt krävande uppdrag? Peter Tedeholm utforskar i sin doktorsavhandling individuella egenskaper hos svenska insatspoliser.

Efter ett halvsekel i jordnära omloppsbana är människan på väg långt ut i rymden igen. Först tillbaka till månen. Sedan Mars! För att det ska gå bra krävs mer forskning om rymdens påfrestningar på människokroppen.

Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har undersökt hur immunförsvarets T-celler påverkas av tyngdlöshet. Resultaten, som publiceras i tidskriften Science Advances, skulle kunna förklara varför astronauters T-celler blir mindre aktiva och sämre på att bekämpa infektioner.

Ett internationellt team av forskare har utvecklat en ny metod för att leverera läkemedel direkt in i innerörat genom att utnyttja det naturliga vätskeflödet i hjärnan, enligt en studie publicerad i Science Translational Medicine. Genom att dessutom använda genterapi lyckades forskare från Karolinska Institutet och University of Rochester återställa hörseln hos döva möss.

Logan Pendergrast och Juleen Zierath vid gruppen integrativ fysiologi medverkar i den internationella nyhetssajten The Conversation med artikeln "Morgonträning bränner mer kroppsfett, visar musstudie".

Förvärvad myopati (Critical Illness Myopathy, CIM) är ett vanligt tillstånd bland respiratorvårdade intensivvårdspatienter och som kan medföra förlängd vårdtid, ökad dödlighet/sjuklighet, långvarig återhämtning, försämrad patientlivskvalitet och inte minst ökade sjukvårdskostnader. Forskare på Karolinska Institutet har studerat bakomliggande mekanismer på respiratorvårdade intenivvårdspatienter i en klinisk longitudinell studie som publicerades nyligen i Journal of Cachexia, Sarcopenia & Muscle.

Vi hälsar professor Marcus Carlsson varmt välkommen till institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Marcus Carlsson tillträdde som professor i Klinisk Fysiologi vid MMK den 7 november. Han blev kallad som professor från National Institutes of Health, USA där han lett forskargruppen "Clinical Physiology". Professuren är en kombinationstjänst med en position som överläkare vid Klinisk Fysiologi, Tema Hjärta Kärl Neuro vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Vi gratulerar David Marlevi vid forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som är en av tre forskare vid Karolinska Institutet som tilldelas det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant 2022.

StratNeuro har beviljat 2 000 000 kronor i startbidrag till fyra internationella forskare som etablerar sina grupper vid Karolinska Institutet, efter att ha fått fakultetsfinansierade biträdande lektorstjänster.

Magnus Ingelman-Sundberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi belönas med R.T. Williams Distinguished Scientific Achievement Award 2022. Som ett erkännande för hans enastående vetenskapliga bidrag inom området läkemedelsforskning.

Personer med långvarig nervsmärta fick signifikant färre sjukskrivningsdagar efter behandling med ryggmärgsstimulering. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PAIN. Behandlingen har därmed potential att öka livskvaliteten vid kronisk smärta och minska samhällskostnaderna, konstaterar forskarna.

Genom att använda genuttrycksdata från olika celler i innerörat och hjärnan, har forskare identifierat en celltyp som huvudsakligen bidrar till
hörselnedsättning. Fynden bekräftar att hörselnedsättning inte kan härledas till hjärnan, utan från en avgränsad del i hörselsnäckan som heter stria vascularis, vilken är innerörats "kraftstation". Studien har publicerats i American Journal of Human Genetics.

Den 1 april 2021 så tillträder Joanna Kvist och Maria Eriksson sina anställningar som professorer vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Jonas Jenner vid forskargruppen klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Left ventricular remodeling and function in ischemic heart disease and aortic valve disease" den 26 mars 2021. Huvudhandledare är Kenneth Caidahl.

Swedish Foundations’ Starting Grant 2020 tilldelas KI-forskare, Carl Sellgren Majkowitz för sin forskning inom schizofreni.

Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfibrer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsamma muskelfibrer, som är mer uthålliga och energieffektiva och ger bättre tolerans mot kyla än snabba muskelfibrer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Human Genetics.

Autofagi är en fundamental process för nedbrytning av cellens egna beståndsdelar i lysosomen (cellens återvinningsstation). Defekter i denna process har tidigare länkats till stora folksjukdomar såsom neurologiska sjukdomar samt cancer. Men exakt vilka proteiner som kan brytas ned via denna process hos cancerceller har inte varit känt. Forskare vid Karolinska Institutet har i två studier publicerade i tidskriften Autophagy kartlagt hur detta sker.

I en ny studie som publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry har forskare vid Karolinska Institutet studerat CYP2C19- och CYP2D6-genernas betydelse vid behandling med antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Förhoppningen är att patientens genotyp bättre ska kunna utnyttjas för att individualisera läkemedelsbehandlingen och leda till en mer effektiv behandling.

Grattis Jorge Ruas, nyutnämnd professor i molekylär fysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

Den 15 oktober 2020 installerades 14 nya professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former. Dessutom välkomnades nya adjungerade professorer och gästprofessorer.

På initiativ av Torgny Svenssons tidigare doktorander och kollegor har ett vetenskapligt pris initierats, ”The Torgny H. Svensson Award”, i Torgnys ära. Priset delas ut under SCNPs årliga konferens var mottagaren av priset erbjuds att hålla en vetenskaplig föreläsning.

Sophie Erhardts forskargrupp vid Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, beviljas ett forskningsbidrag på totalt 1 200 000 SEK från Hjärnfonden.

Forskare vid gruppen Klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har med hjälp av ny teknik kunnat visa på skillnader mellan genomblödningen i kvinnors och mäns hjärtan. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Scientific Reports.

Några av träningens hälsoeffekter kan bero på att mångårig konditionsträning förändrar aktiviteten hos viktiga gener i våra muskler. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och University of San Diego i USA i tidskriften Cell Reports. Studien visar också att långvarig träning dramatiskt minskar de könsskillnader som ses hos otränade individer. Resultaten kan ha betydelse för förebyggande av metabola sjukdomar som typ II-diabetes.

Alexander Fyrdahl vid gruppen Klinisk fysiologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Applications of the golden angle in cardiovascular MRI" den 5 juni 2020. Huvudhandledare är Andreas Sigfridsson.

The Association for Research in Otolaryngology (ARO) tillkännager Christopher Cederroth som mottagare av The Geraldine Dietz Fox Young Investigator Award vid AROs årliga MidWinter-möte. Christopher Cederroth får den prestigefyllda utmärkelsen för sin hörsel- och tinnitusforskning.

Henrik Engblom har sedan årsskiftet tillträtt som professor i klinisk fysiologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Han kombinerar sin professur med anställning som överläkare på Bild- och Funktion, avdelningen för Klinisk fysiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och är sedan 1 februari 2020 forskargruppledare för Klinisk fysiologi vid MMK.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

KI-forskare Thomas Gustafsson, professor på institutionen för laboratoriemedicin/avdelningen för klinisk fysiologi och Stefan Arver, docent på institutionen för medicin och överläkare på ANOVA Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, är ansvariga för en studie om förändring av muskelmassa, muskelsammansättning och styrka hos transpersoner som genomgår hormonbehandling.

Vi gratulerar professor Juleen Zierath vid gruppen Integrativ fysiologi som får Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2019 för sin banbrytande translationella diabetsforskning. Hennes studier har lett till ny och viktig kunskap som kan förbättra hälsan för många människor som lever med diabetes.

Hallå där, Dinos Meletis, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som varit med att utveckla en ny seminarieserie som startar denna vecka i Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum.

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i våra celler. Eller enklare uttryckt; om vår biologiska inre klocka, vår dygnsrytm.